Kategori: HO-Form-design

Ökningen av laddbara lätta fordon och laddställen i EU under 2023

OmEv har gjort en intressant sammanställning av utvecklingen i EU. Kraven minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Priserna på laddbara bilar fortsätter sjunka. Trenden är också intressant för eldrivna lätta transportfordon.

Det är inte bara Tesla och Kinaägda varumärken som säljer elbilar i Europa. Nya data om bilförsäljningen 2023 visar att traditionella europeiska och asiatiska tillverkare fortfarande har stark ställning på elbilsmarknaden. Även lätta lastbilar börjar bli elektriska, och laddinfrastruktur byggs för fullt.

Laddtäthet EU och transportvägar 2024
Laddtäthet EU och transportvägar 2024 – @TENtec Interactive Map Viever

Försäljningen av personbilar steg 13 procent 2023

Bilarna i Europa blir bara fler. Mellan 2012 och 2021 ökade antalet personbilar från 215 till 250 miljoner. De lätta lastbilarna ökade från 33 till 37 miljoner [1].

Institutet ICCT har nyligen presenterat statistik om försäljningen förra året i EEA (EEA = EU, Island, Lichtenstein och Norge) [2]. År 2023 såldes 10,7 miljoner nya personbilar. Det var en ökning med 13 procent jämfört med året innan.

Teslas försäljning ökade 80 procent. Andra tillverkare som ökade är Volkswagen (17 %), Renault-Nissan-Mitsubishi (16 %), Subaru-Suzuki-Toyota (15 %), BMW Group (14 %), Mercedes (10 %) och Volvo (10 %).

Laddbara personbilar stod för 23 procent

Personbilar med eldrift utgjorde 15 procent av nybilsförsäljningen. Laddhybriderna utgjorde 8 procent och det innebär att 23 procent, en fjärdedel av nybilsförsäljningen är laddbara. Elbilarnas andel ökade med två procentenheter jämfört år 2022 medan laddhybridernas andel minskade med två procentenheter. Andelen laddbara personbilar var alltså oförändrad, 23 procent båda åren.

I Sverige var andelen elbilar 39 procent och laddhybriderna 21 procent.

Med tanke på tidigare pandemiår och skakig ekonomi är det noterbart att den totala andelen laddbara bilar 2023 inte blev högre än 2022. Däremot blev de fullelektriska bilarna vanligare (från 13 till 15 % av nyförsäljningen). Där fortsätter elektrifieringen.

ICCT redovisar också siffror för ett urval av tillverkare. Volvos försäljning år 2023 bestod till 33 procent av elbilar och 32 procent av laddhybrider. Det var en relativt hög andel jämfört med exempelvis BMW (20 och 15 procent), Mercedes (18 och 19 %), Kia (13 och 11 %) och Volkswagen (15 och 5 %).

Alla tillverkare klarade sina målnivåer för utsläpp av koldioxid. Medelvärdet för hela den nysålda flottan hamnade på 107 gram CO2 per km år 2023. Det uppnådda värdet ligger 12 procent under målnivån.

Lätta lastbilar ökade 15 procent

Det registrerades 1,5 miljon lätta lastbilar under 2023. Det var en ökning med 15 procent från året innan. Försäljningen av lätta lastbilar motsvarar 8 procent av personbilarnas antal.

Mest ökade Volkswagen sin försäljning (28 %). Renault-Nissan-Mitsubishi ökade 17 procent medan Ford och Stellantis båda ökade sin försäljning med 14 procent.

Sju procent av lätta lastbilar var eldrivna

Sju procent av de nyregistrerade lätta lastbilarna var eldrivna. Laddhybriderna var så få – om ens några – att de inte syns i statistiken.

Det är relativt små skillnader mellan olika tillverkare. Bland de tillverkare som redovisas i rapporten var 3 procent av Fords lätta lastbilar eldrivna. Övriga hade en elfordonsandel mellan 6 och 9 procent.

Utsläppet av koldioxid från de lätta lastbilarna hamnade på 180 gram per km som medelvärde hos den nysålda flottan. I likhet med personbilarna var det 12 procent under målnivån för 2023.

700 000 nya laddpunkter 2023

Det installerades ungefär 700 000 publika laddpunkter i EEA-området under 2023. Likströmsladdarna (DC) ökade drygt 60 procent jämfört med slutet av 2022 medan växelströmsladdarna (AC) ökade 35 procent. Ungefär 85 procent av laddarna är AC-laddare.

Investeringar i laddinfrastruktur tog ett rejält kliv i Danmark. Där ökade antalet AC-laddare med 109 procent och DC-laddarna med 143 procent 2023 jämfört med året innan. I Belgien ökade antalet DC-laddare ännu mer, hela 154 procent.

4,2 st laddare ”22 kW-ekvivalent” per tusen fordon

I rapporten summerar man ihop den publika laddinfrastruktur som har installerats till ett 22 kW-ekvivalentvärde i i EEA-området. I december 2023 fanns det i medeltal 4,2 st ”22 kW-ekvivalentladdare” per tusen personbilar och lätta lastbilar i trafik (alltså inte bara laddbara fordon). Antalet hade ökat från 3,8 per tusen fordon i september samma år.

Norge leder såklart ligan. Där fanns 31 st 22 kW-ekvivalentladdare per lätta tusen fordon i slutet av 2023. Det förklaras av den höga andelen elbilar i landet. De följs av Island (17), Nederländerna (13), Danmark (13) och Sverige (11). Italien (1,9) och Spanien (1,7) är exempel på länder under medelvärdet.

Fler laddare per elbil i Norge än i Sverige – och färre

I Sverige fanns under det fjärde kvartalet 2023 ungefär 33 000 publika AC-laddare och 5 500 DC-laddare. Motsvarande antal i Norge var 20 000 respektive 10 000.

I Norge finns idag cirka 800 000 elbilar [3] och 200 000 laddhybrider [4]. Totalt finns 2,6 miljoner personbilar i Norge.

Det kan jämföras med 300 000 elbilar och 270 000 laddhybrider i Sverige. Totalt finns fem miljoner personbilar i Sverige [5].

Europamarknaden 2024

I en analys från början av året spådde Bloomberg att den europeiska elbilsmarknaden kommer vara relativt stabil även i år.

”Försäljningen i Europa kommer att vara relativt oförändrad i år eftersom biltillverkarna håller tillbaka högre volymer innan koldioxidreglerna skärps igen 2025. Subventionerna har också minskat i några viktiga regioner, och den europeiska marknaden för elbilar påverkas av systemen för beskattning av tjänstebilar. Försäljningen av elbilar i Europa bör uppgå till cirka 3,4 miljoner för året, en ökning med 8 procent” [6, 7].

Noter

ICCT:s uppgifter om publik laddning i Sverige avviker något från Powercircle. De senare anger 35 600 publika laddpunkter i februari 2024, varav 3 150 med snabbladdning [8].

I ICCT-rapporten tolkar vi begreppet ”van” som lätt lastbil. Det kan även användas om stora personbilar men av metodtexten framgår att begreppet här avser lätta lastbilar.

Egen kommentar

Det är noterbart att andelen laddbara fordon i Europa inte ökade mer även om andelen elbilar steg. Att tillverkarna överpresterade koldioxidmålet tyder på att de ändå gjorde vad som krävs för att klara trenden mot utsläppskraven 2025.

Kanske blir det en måttlig ökning även i år. Men utvecklingen har knappast vänt. Kraven på tillverkarna att minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps framöver. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Dessutom spås priserna på laddbara bilar och batterier fortsätta sjunka.

Det är ofta ensidigt fokus på personbilar. Men lätta lastbilar är intressanta, även om de bara utgör en knapp tiondel av försäljningen. De används mycket i yrkestrafik och har långa körsträckor. Många används mycket i tätorter där utsläpp och buller är särskilt belastande. Det blir intressant att följa deras omställning mot elektrifiering. Kommer den följa personbilarnas kurva? Eller kan sjunkande priser på drivlinor och batterier göra den omställningen snabbare?

Norge har 2,5 gånger så många elbilar som Sverige, och dubbelt så många snabbladdare. I Sverige finns däremot nästan dubbelt så många publika normalladdare enligt ICCT, trots att antalet laddbara fordon sammantaget är hälften av Norges. Man undrar varför.

Referenser

[1] Size and distribution of the EU vehicle fleet. ACEA 2023. Länk.

[2] European market monitor quarterly. European car and van market and charging infrastructure development: January-December 2023. Market Spotlight. 1 mars 2024. Länk.

[3] Effekterna av att det nästan bara säljs elbilar i Norge. Allt om elbil 18 februari 2024. Länk.

[4] Number of battery-electric cars and plug-in electric hybrids in Norway from 2012 to 2022. Statista. Länk.

[5] Fordon i län och kommuner 2023. Trafa 2024. Länk.

[6] Electric Vehicle Market Looks Headed for 22% Growth This Year. Bloomberg newsletter 9 januari 2024. Länk.

[7] Citatet är något redigerat och förkortat.

[8] Statistik från Powercircle. 2024. Länk.

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

KLIMATMÅL, Nettonoll: Fem utmaningar och fem gynnsamma faktorer

OmEv har tagit fram en sammanfattning kring vilka tuffa utmaningar vi redan möter men också hur stora möjligheterna är att redan nu hantera, nå och ådstakomma en snabbare omställning.

Michael Liebreich har i en artikel summerat fem utmaningar med att uppnå nettonoll av klimatgaser [1], men också kartlagt fem gynnsamma faktorer i en annan artikel [2]. Liebreich är grundare av BloombergNEF. Han är rådgivare till många som bestämmer i världen. Han gör också en utmärkt podd, som heter Cleaning up.

Artiklarna är värda att läsa. Ni kan också lyssna på artiklarna som inspelade poddavsnitt [3,4].

Fem utmaningar

I den första artikeln presenterar han ”De fem ryttarna” dvs de fem utmaningarna som gör övergången till nettonoll exceptionellt svår och de som tror att det kommer gå lätt lurar sig själva. De är

  • kostnader
  • behovet av ett betydligt större elnät
  • det enorma materialbehovet
  • politisk instabilitet
  • aktiv fördröjning av de mäktiga etablerade aktörerna.

Fem gynnsamma faktorer kan underlätta 

I den andra artikeln diskuterar han fem positiva krafter för att uppnå nettonollutsläpp, i kontrast till tidigare utmaningar som författaren belyst. Dessa faktorer är

  • exponentiell tillväxt inom förnybar energi
  • systemlösningar för effektvariabilitet
  • tävlan mellan stormakter som driver grön teknik
  • minskand efterfrågan på kritiska mineraler tack vare tekniska framsteg och återvinning
  • missförstånd kring primärenergiförbrukningen som överdriver svårigheterna med övergången.

Utmaning 1: Kostnader

Det första hindret för övergången till nollutsläpp är kostnaden, av tre skäl:

  • Att komma från 90 procent till 100 procent ren energi kan vara lika dyrt som att nå upp till 90 procent. De sista tio procenten av ren energi kräver överkapacitet, mycket elledningar, biobränsle, kärnkraft och långvarig lagring, vilket saknar både regelverk och politiskt stöd.
  • Det finns användningarna av fossil energi där förnyelsebar elenergi har svårt att konkurrera med avseende på kostnader. En är industrins behov av hög temperatur för vissa processer.
  • Trots billiga vind-, solenergi- och batterier, är ren energi dyrt i områden med höga kapitalkostnader, och de utvecklande ländernas finansieringsbehov är enorma och till stor del orealiserade.

Utmaning 2: Elnät

För nå nettonoll måste ett elnät dubbelt så stort som idag byggas. Drivkrafter för behovet är den växande elektrifieringen, behovet av att transportera mer energi, ökad användning av vind- och solkraft från avlägsna platser, och en betydande kapacitetskö i anslutningar för vind-, sol- och laddinfrastruktur. Infrastruktur och planeringsprocesser är inte redo för denna expansion, vilket skapar ett stort hinder för övergången. Samt politikerna verkar inte förstå utmaningens storlek. 

Utmaning 3: Material

”Clean energy rocks – a lot of rocks.”

För att bygga all förnyelsebar energi, elfordon och batterier behövs mineraler och metaller. Investeringar i gruvor är för liten, samt hur ska vi kunna öppna nya gruvor hållbart i den takt som behövs?

Utmaning 4: Politisk instabilitet

Samhällets engagemang för klimatåtgärder är fortfarande skört. Endast 23% av amerikanerna som röstar republikanskt ser klimatförändringarna som ett allvarligt hot. Även i Europa kom klimathotet först på nionde plats när européerna fick ranka samhällsproblem 2022.

Utmaning 5: Aktiv fördröjning av de mäktiga etablerade aktörerna

Övergången till nettonoll kommer att skapa förlorare – många av dem rika, mäktiga och välorganiserade. Flera av dem kommer aktivt kämpa emot förändringarna.

Gynnsam faktor 1: Exponentiell tillväxt inom förnybar energi

Solenergi och vindkraft har vuxit exponentiellt vilket sänkt kostnaderna drastiskt. Batteriteknik följer samma mönster, med snabb kostnadsminskning. Tidigare skeptiska prognoser har visat sig vara felaktiga. Tillväxten i vind och sol kommer troligen fortsätta i exponentiell takt under en lång tid.

Solceller kostade 106 USD per watt 1975. November 2023 var kostnaden 0,13 USD per watt.

Michael Liebreich tror dock inte på ett energisystem som enbart består av solceller och vindkraft. Kärnkraft, CCS, geotermisk energi och biobränsle kommer alla ha en roll.

Gynnsam faktor 2: Systemlösningar för effektvariabilitet

För att hantera variabiliteten i vind- och solenergi är lösningen inte bara batterier utan ett system av åtgärder inklusive efterfrågehantering, elnät och lagring. Utbyggnaden av elnätet för netto-noll kräver enorma investeringar men kan delvis minskas genom teknik, prissignaler, och förändrade kraftbehov. Elektrifieringen av transporter och uppvärmning, som elbilar och värmepumpar, stödjer detta genom att anpassa efterfrågan till tillgång. Det finns många lösningar och om vi låter prissignaler slå igenom kommer marknaden hitta möjligheter. Det kommer också bli systemlösningar som vi har svårt att se om vi tittar på en teknik i taget.

Gynnsam faktor 3: Tävlan mellan stormakter som driver grön teknik

Konkurrensen mellan stormakterna kan leda till en kapplöpning för att dominera de koldioxidsnåla industrierna, som håller på att växa fram. Satsningarna frigör stora investeringar och snabba regeländringar.

De är inte bara EU, USA, Kina, som kommer kämpa om ledarpositionen utan också länder som Indien, Brasilien, Mexiko och Turkiet kommer satsa.

Gynnsam faktor 4: Minskad efterfrågan på kritiska mineraler tack vare tekniska framsteg och återvinning

Den fjärde gynnsamma faktor för att uppnå nettonoll kommer vara att det kommer krävas mycket mindre mineraler än vi tror, och de kommer att vara billigare än vi fruktar. Tekniska förbättringar, materialsubstitution och återvinning kommer att minska behovet av kritiska mineraler. Återvinningsgraderna för litiumjonbatterier är högre än tidigare antaget, vilket minskar trycket på nyutvinning. Dessutom kommer övergången naturligt att minska efterfrågan på fossila bränslen och deras resurser.

Gynnsam faktor 5: Missförstånd kring primärenergiförbrukningen som överdriver svårigheterna med övergången

Den femte och sista faktorn är insikten att utmaningen med avkarbonisering är mycket mindre än kritikerna påstår.

Det beror på begreppet primärenergiförbrukning ofta missuppfattas. Genom att ersätta ineffektiva energikällor med renare alternativ som vind, sol och värmepumpar, kan vi betydligt minska primärenergiförbrukningen utan att nyttan minskas.

Ett exempel är att värma ett amerikanskt hem med gas eller olja kräver cirka 21 MWh primärenergi per år. Om det amerikanska hemmet använder en värmepump som drivs med vindkraft, så behövs bara 4,6 MWh. Att driva en värmepump med ren el kan minska din primärenergiförbrukning med 78% och eliminera CO2-utsläpp (och metanläckor) från uppvärmning – utan att minska komforten.

Summering

Liebreich slutar sin andra artikel med en positiv ton. Han anser att de fem ryttarna är svåra problem i nuet, men att de fem gynnsamma faktorerna är kraftfulla, långsiktiga trender, vilket ger dem fördelen.
– Han slutar dock sin serie med frågan om det går tillräckligt fort?

Det är frågan.

Referenser

[1] Liebreich: Net Zero Will Be Harder Than You Think – And Easier. Part I: Harder. 6 sep 2023. länk

[2] Liebreich: Net Zero Will Be Harder Than You Think – And Easier. Part II: Easier 22 feb 2023. länk

[3] Audioblog 11: The Five Horsemen of the Transition, Poddavsnitt 6 mars 2024. länk

[4] Audioblog 12: The Five Superheroes of the Transition. Poddavsnitt 13 mars 2024. länk

av Magnus Karlström, OmEv.se

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet

Under våren samlas 60 slumpvist utvalda svenskar för att diskutera klimatpolitik. Gruppen speglar samhället och uppdraget är att föreslå åtgärder för att minska utsläppen i linje med Parisavtalet. Medborgarrådet är en del av ett stort forskningsprojekt om rättvis klimatomställning.

https://www.lu.se/artikel/sveriges-forsta-nationella-medborgarrad-om-klimatet

https://sverigesradio.se/artikel/60-slumpmassigt-utvalda-ska-losa-klimatomstallningen

Mer om klimatmedborgarrådet:
Medborgarråd om klimatet arrangeras på initiativ av det transdisciplinära forskningsprogrammet Fairtrans, som drivs av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle. I programmet ingår även Lunds universitet, Uppsala universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet, samt mer än 20 organisationer, merparten från civilsamhället. Fairtrans finansieras av Mistra och Formas.

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Energieffektivisering: – Att spola ut energi i avloppet är ohållbart

Värdefull energi spolas rakt ut i avloppet – forskningsprojekt tar steg mot hållbar omställning

För att utforska potentialen att återanvända av vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt som gav överraskande resultat. 

För varje spolning i dusch, handfat och toalett, försvinner värdefull energi rakt ut i avloppet. Vattnet vi spolar ut har värmts upp med dyrbar energi som vi idag inte tar tillvara. Analyser i forskningsarenan HSB Living Lab visar att vi skulle kunna spara 3 000 kronor per lägenhet varje år om vi återvinner värme från avloppsvattnet.

”För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring”, säger Jesper Knutsson, forskare och lektor på Chalmers.

För att värma upp vattnet i duschen används dyrbar energi. Men faktum är att även vattnet i lägenheten indirekt värmts upp av den värme som köps till fastigheten. Så att spola i handfatet, duschen eller toaletten innebär att uppvärmt vatten, och outnyttjad energi, försvinner rakt ut i avloppet. Förutom att försöka minska sin vattenanvändning finns det inte mycket de boende att göra åt saken – det är helt enkelt så vattensystem i våra bostadshus är konstruerade.

I tider av lågkonjunktur, skenande levnadskostnader och en rådande klimatkris, blir vikten att ta vara på energin än mer påtaglig. På HSB Living Lab, forskningsarenan i Göteborg som är lika delar boende och labb, har forskare undersökt energiförlusten i avloppsflöden – och tagit viktiga steg mot storskalig energiåtervinning i VVS-system.

Över 140 000 mätpunkter möjliggör helt nya data

För att utforska potentialen att återanvända av vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt på HSB Living Lab. Syftet var att utveckla en detaljerad beskrivning av avlopps- och energiflöden, samt hur avloppsvattnets temperatur- och flödesprofil ser ut i förhållande till användningen. Genom att analysera data är det möjligt att utvärdera potentialen för energiutvinning för olika förbrukare – från dusch, handfat och toalett – och hur dessa varierar över tid.

Att genomföra projektet på HSB Living Lab gav unika möjligheter. I en normal fastighet finns vanligtvis bara två mätpunkter för vattenförbrukning – in- och utflöde. HSB Living Lab har totalt 140 000 mätpunkter. Det möjliggör en betydligt mer detaljerad bild av vatten- och energiflödet.

– Vår förhoppning är att insikterna från projektet, tillsammans med vidare forskning, ska bidra till en mer kalibrerad design av framtida lösningar för VVS-system. Istället för att räkna på ett schablonvärde kan man få svart på vitt hur energiflöden varierar, säger Jesper Knutsson.

Och studien bjöd på några insiktsfulla data: Totalt försvann 30 megawattimmar, motsvarande 120 000 kronor, ut med det i genomsnitt 27-gradiga avloppsvattnet. Det är lika mycket energi som 13 elbilar förbrukar på ett år. Insikterna från datan visar att ett flerbostadshus, som tar vara på värmen i avloppsvattnet, skulle kunna minska sin energiförbrukning med ungefär 836 kilowattimmar per lägenhet. I energikrisens Sverige motsvarar det över 3 000 kronor per lägenhet och år.

Föråldrade vattensystem – en bromskloss i klimatomställningen

Den här typen av detaljerade data är kunskap som hittills saknats, men som behövs för att kunna ta viktiga steg mot en hållbar omställning. Även om det egentligen inte är komplicerat att ta tillvara på avloppsvärme saknas idag produkter som återvinner energin från avloppsvattnet.

I framtiden väntas strängare regelverk för VVS och branschen måste minska sin klimatpåverkan. Om vi ska nå målet om nettonoll-energi-byggnader senast 2050 är dagens VVS-system en svag länk. Det går därför att anta att området kommer att få betydligt mer uppmärksamhet framöver. Vi har helt enkelt inte råd att spola ner energi i avloppen, varken ekonomiskt eller hållbarhetsmässigt.

– Att spola ut energi i avloppet är ohållbart – det är en dysfunktionalitet i äldre vatteninstallationer. För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring, säger Jesper Knutsson.

Länk till artikel i Hållbart Byggande

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Mässdags – Allt för sjön 2024

Ett viktigt fokus på mässan ”Allt för Sjön 2024” är hur vi transporterar oss på våra vackra vattenvägar i hela landet utan förbränningsmotorernas fossila utsläpp.

För ”VUEF.SE” och ”FOSSILFRITT MÄLAREN” är detta särskilt intressant eftersom (vi) aktivt arbetar för att främja teknologier och initiativ som leder till renare och mer hållbara fritidsbåtar och vattenburna transporter.

Eldrivna båtar, vätgas för sjötransporter och andra alternativa drivsystem är viktiga för att minska miljöpåverkan från sjötrafik. Genom att fokusera på dessa lösningar kan man minska utsläppen av växthusgaser och förbättra luftkvaliteten i kustsamhällen och inre vattenvägar som i sin tur ger klart bättre livsförhållanden för våra vattenväxter och fiskar. I mässans program finns flera intressanta programpunkter. Programmet hittar man här:

Övergången till fossilfria alternativ kan alltså ge betydande positiva effekter på miljön och lokalsamhället.

7-10 mars parallellt med Antikmässan
14-17 mars parallellt med Stockholm Husvagn Husbil (ny mässa)
Obs! Fri entré till dessa när du besöker Allt för sjön samma dag!

Torsdag 10:00 -20:00 | Fredag 10:00-18:00 | Lördag 10:00 – 18:00 | Söndag 10:00-18:00

Allt för Sjön hemsida:

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

DN avslöjar: Sverige brister stort i elberedskap och bryter mot EU-lag

Sverige bryter mot en EU-lag genom att sakna grundläggande elberedskap vid kriser och krig.
Det saknas fullständiga och godkända åtgärdsplaner för elnätskollapser – trots att dessa skulle vara på plats redan 2019.
Nu kan snart ett andra tillsynsärende startas mot Svenska kraftnät.

Sveriges elberedskap är i fokus efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Men redan 2017 skapade EU en bindande lag. Den bestämmer förenklat hur tillförlitligt och säkert ett lands elsystem ska vara i kriser.

EU-lagen behandlar hur svenska städer och geografiska regioner ska kunna få el genom lokal elproduktion trots att elsystemet utanför städerna är utslaget. Det kallas ö-drift.  Dessutom ska elsystemet, enligt EU:s lagstiftning, kunna återstartas vid större haverier, något som kallas dödnätsstart.

När det svenska elsystemet befinner sig i pressade lägen anger EU-förordningen att Sverige måste ha tre planer: systemskyddsplan, återuppbyggnadsplan och provningsplan (se faktaruta). De två första skulle ha varit klara 2018 och den sista – provningsplanen – skulle vara klar och godkänd av tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) 2019.

Fakta – de olika krisplanerna i EU-direktivet

  1. Systemskyddsplan – åtgärder för att hantera nöddrift-tillstånd, bland annat förfarande vid manuell avstängning av elen (så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling)
  2. Återuppbyggnadsplan – förberedd samverkan mellan olika kontrollrum i Sverige för att snabbt och effektivt bygga upp elsystemet efter nätsammanbrott.
  3. Provningsplan – ska säkerställa att utrustning och resurser som anges i de andra planerna provas så att de fungerar.

DN kan nu avslöja att ingen av de tre planerna är klar. Det pågår därför ett tillsynsärende mot den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät (Svk). Ännu ett är aviserat.

– Självklart hade det varit bra om planerna varit klara och godkända i tid, säger Jorunn Cardell, tillförordnad chef på Svk:s enhet som heter Systemåtgärder.

Situationen kompliceras av att nästan samtliga av Sveriges reservkraftverk – åtta stycken – stängdes åren efter elmarknadens avreglering 1994. Därmed försvann hela 10 procent av Sveriges hela elproduktionskapacitet.

På tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen är Anna Carlén expert.

Hur allvarligt är det att Sverige inte har godkända planer för om elen skulle slås ut?

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte någon av planerna är på plats efter så många år. Sverige är nu ett av få länder utan godkänd komplett provningsplan. Det är ett underbetyg. Det är väldigt angeläget att få ordning på planerna.

Hon fortsätter:

– Jag förstår inte varför det verkar krävas tillsynsinsatser för att planerna ska tas fram, det ligger i allas intresse att stå rustade inför oväntade störningar.

Svk presenterade ofullständiga systemskydds- och återuppbyggnadsplaner 2018. Där saknades bland annat åtgärder för att manuellt stänga av elen, enligt interna Svk-dokument som DN tagit del av. Svenska kraftnät började åtgärda det – men tappade styrfarten.

I en skrivelse till regeringen den 30 mars 2022 skrev Svk:s generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att planerna var ”försenade och inte kompletta”. ”Målsättningen är att de ska vara färdiga under 2023.”
Planerna är ännu i februari 2024 varken kompletta eller färdiga.

Jorunn Cardell på Svenska kraftnät igen:

– Vi håller på att uppdatera dem. Det som är kvar är att få alla åtgärder är på plats, säger hon.

Hur kan det komma sig att kravet på planerna funnits sedan 2018 men att ni ännu inte uppfyllt det?

– Jag är ny på chefsjobbet här och har inte varit med tidigare turer, men fokus hos Svenska kraftnät har varit att klara normaldrift – alltså klara vardagen. Det vi pratar om här är krav för nöddrift, men klarar vi inte normaldriften är vi illa ute.

Anna Carlén, expert på Ei kräver nu färdiga planer senast i mars.

– Om planerna inte är kompletterade så startar vi ett tillsynsärende – Sverige behöver ha kompletta planer så att vi har förberett åtgärder för störningar, säger hon.

Det blir i så fall alltså det andra tillsynsärendet i de här frågorna.

För det finns en tredje plan – provningsplanen. Den ska säkerställa att de andra planernas utrustning och resurser är utprovade. Svk skulle ha lämnat en godkänd sådan till Ei redan 2019, men än i dag finns ingen färdig plan. Ei startade därför ett tillsynsärende hösten 2022.

Svk lämnade in en ny version av provningsplanen i december. Ei ska inom kort lämna besked om den kan godkännas eller inte.

Strax innan jul offentliggjorde regeringen huvudpunkterna i sin energipolitiska propostion – där de betonar Svenska kraftnäts ansvar för att det ska finnas såväl ö-drift, dödnätsstart som återbyggnadsplan.

Jorunn Cardell på Svk säger att det pågår arbete med att säkerställa ö-drift och dödnätsstart av elnäten i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Hur är det i resten av Sverige?

– Det finns vissa prioriterade områden. Jag kan av sekretesskäl inte gå in på mer.

Finns ö-drift och dödnätsstart där det ska finnas i Sverige?

– Utifrån det ansvar som vi har, så finns förmågor där de behövs. Men andra intressenter som sjukhus och Försvarsmakten kan nog tycka att det ska finnas på fler ställen.

Svenska elsystemets nivåer (systemdrifttillstånd)

Det svenska elsystemet är indelat i fem driftlägen. Från ”normalläge” ner till tre krisliknande lägen. EU-förordningen handlar i huvudsak om de lägen när hela eller delar av elsystemet slås ut.

  1. Normaldrift – allt är normalt.
  2. Skärpt drift – marginalerna för att hamna i ett allvarligt läge har krymt.
  3. Nöddrift – en eller flera gränser för driftsäkerhet. överträds. Systemskyddsplanen ska aktiveras.
  4. Nätsammanbrott – driften i hela eller delar av överföringssystemet avbryts.
  5. Återuppbyggnad – återupprätta systemdriften och bibehålla driftsäkerheten efter ett nätsammanbrott eller ett nöddrifttillstånd. Återuppbyggnadsplanen ska aktiveras

Tillbaka till Anna Carlén på Energimarknadsinspektionen.

Varför är det viktigt med de här planerna?

– Planerna har viktiga syften. Vi ska kunna hantera extraordinära händelser i elnätet under kriser. Något som skrämmer medborgare i vardagen och kan påverka samhället i stort är långa och omfattande strömavbrott. Planernas syfte är att minska risken för sådana avbrott.

EU-förordningen – fakta

Kommissionens förordning (EU) 2017/2196 av den 24 november 2017 om fastställande av nätföreskrifter för nödsituationer och återuppbyggnad avseende elektricitet (ER).
ER beskriver minimikrav och principer för hur transmissionsnätföretagen ska hantera nöddrifttillstånd, nätsammanbrott och återuppbyggnadstillstånd.

ER ska:

  • förebygga omfattande störning och nätsammanbrott
  • förhindra och förebygga att en incident sprids eller förvärras
  • möjliggöra en effektiv och snabb återuppbyggnad av elsystemet efter nätsammanbrott.

https://www.dn.se/ekonomi/dn-avslojar-sverige-brister-stort-i-elberedskap-och-bryter-mot-eu-lag/

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Podcast: Om ellastbilars laddbehov

Infrastrukturen är redo för eldrivna fordon även i de tyngre segmenten och via OmEV får vi en intervju med Volvo lastvagnar man tror kommer krävas

Tunga batterilastbilar börjar synas i försäljningen.  Förra året var fyra procent av nyregistrerade lastbilar över 16 ton eldrivna. Det ställer krav på laddinfrastruktur för distributionstrafik.

omEV #77:
Om ellastbilars laddbehov

Medverkar gör: Staffan Rödjedal, Nils Odebo Länk och Anders Berger från Volvo

Så hur kommer laddbehovet i Sverige fördelas geografiskt och effektmässigt när de laddbara lastbilarna slår igenom? Var och när behöver man börja planera för en kraftigt ökad efterfrågan?

Ur innehållet

  • Vilken typ av data om fordonsrörelser och energibehov har använts
  • Vilka övriga antaganden är gjorda
  • Vad visar scenarierna
  • Hur representativa är data för Volvolastbilar för övrig trafik
  • Kan körmönster komma att ändras när åkarna använder batterielektriska lastbilar
  • Hur kan denna typ av prognoser stödja elnätsbolagen och vad tror Volvo att de behöver göra för att möta den ökande efterfrågan
  • Vad kan denna utveckling innebära för åkerier och transportföretag
  • Vilken roll kan transportköpare ha och hur kan science based targets i företag komma in
  • Några utblickar till Frankrike, Tyskland och USA
omEV #77: Om ellastbilars laddbehov

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Tidö-regeringens bantning av Naturvårdsverket kan ge långvariga konsekvenser

Via Dagens ETC: Naturvårdsverkets krympande budget och personalstyrka gör det svårare för myndigheten att bidra till att minska avfallet från hushåll och företag, och därmed nedskräpningen och klimatutsläppen från sopförbränning.

Naturvårdsverket: Avbräck i arbetet mot ökande avfall

– Vår förmåga att ta egna initiativ för att driva på den cirkulära ekonomin blir mer begränsad, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket som nyligen gick ut med ett stort varsel.

I fjol varnade Naturvårdsverket för risken att införandet av bland annat nya EU-regler mot engångsplast och annat avfall ”avstannar eller helt går i stå” om regeringen inte förstärker finansieringen av myndigheten.

Totalt efterfrågades en ökning med nästan 100 miljoner kronor jämfört med 2023, till 718 miljoner 2025. Men regeringens höstbudget aviserade i stället en sänkning till 582 miljoner nästa år, och häromveckan varslade därför Naturvårdsverket 65 anställda, en tiondel av personalen, om uppsägning.

Regeringen har uppmärksammat att nedskärningen mestadels beror på att vissa tidsbegränsade satsningar upphör vid nästa årsskifte. Det gäller satsningar ”som MP beslutade när de satt i regeringen”, skriver Niki Westerberg, pressekreterare för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), på X.

Men de tidsbegränsade satsningarna är inte bara den förra regeringens politik, utan avser just de EU-ramlagar om engångsplast och producentansvar för förpackningar, som Naturvårdsverket begärt ökade anslag för nästa år för att införandet inte ska riskera att gå i stå.

Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, räknar i dag med att kunna upprätthålla en miniminivå på införandet av de nya reglerna, genom att nedskärningarna sprids ut över hela myndigheten.

– Men att vi tappar de tillfälliga medlen är ett avbräck som kommer vara kännbart. Det finns önskemål om att vi ska vara mer generellt stödjande i utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Men där får vi mer begränsade resurser, säger han till Dagens ETC.

”Otillräckliga resurser”

Ett annat område där Naturvårdsverket kommer att sänka sin ambitionsnivå till följd av nedskärningarna är klimat- och luftanalys.

– Det området handlar framför allt om utsläppsdata, scenarier och uppdrag som vi har till regeringen, såsom underlag till regeringens klimatredovisning som vi tar fram varje år, säger Sara Almqvist, chef för klimatanalysenheten på Naturvårdsverket.

Så vi kommer veta mindre om vad som händer med luften och klimatet?

– Vi kommer försöka parera det här så bra vi bara kan, så jag kan inte säga rakt av att vi kommer få mindre kunskap. Men vi får mindre kapacitet att utföra analysuppdrag. Vi undersöker nu vad vi kan skära ner på.

Fackförbundet ST, som har många medlemmar bland Naturvårdsverkets anställda, är kritiskt till den minskade budgeten.

– De otillräckliga resurser som regering och riksdag ger till de statliga myndigheterna får konsekvenser i form av sämre arbetsmiljö, ökad stress och sämre verksamhet. Det gäller generellt och det gäller också Naturvårdsverket. Det är klart att det också kommer att få effekter för alla i sina lokalsamhällen när Naturvårdsverket inte kan bidra på det sätt som man har gjort förut, säger ST:s förbundsordförande Britta Lejon.

https://www.etc.se/klimat-miljo/naturvaardsverket-avbraeck-i-arbetet-mot-oekande-avfall

https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Live Aid återuppstår – Earth Aid Live väntas ge globala konserter för att tackla klimatkrisen

Harvey Goldsmith, konsertarrangör som producerade bla. den ikoniska globala Live Aid 1985, har i dagarna avslöjat ett nytt flerårigt konsertprojekt för att gynna åtgärder mot klimatkrisen.

Earth Aid Live kommer att äga rum i sex länder på fem kontinenter under en helg i augusti 2025, inklusive London, Los Angeles och Rio de Janeiro, med band, musiker och event som ännu inte tillkännagetts.
Goldsmith planerar även liknande evenemang 2030 och 2035, och kommer att innehålla konserter på plats som virtuellt. Enligt artikel i The Guardian

Med utgångspunkt i vad vi uppnådde med Live Aid 1985, är vårt mål att förena människor från alla samhällsskikt i det gemensamma uppdraget att förbättra vår värld.”

Harvey Goldsmith, mer om honom finns på Wikipedia
Mer om Earth Aid Live kommer att finnas tillgängligt via hemsidan
Earth Aid Live

Earth Aid Live är den senaste storskaliga satsningen från underhållningsindustrin för att uppmärksamma och samla in pengar för klimatkrisen. 2007 stöttade Goldsmith Live Earth, en global evenemangsserie organiserad av Al Gore och entreprenören Kevin Wall, som innehöll artister som Madonna, Kanye West och Red Hot Chili Peppers.

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center