Svenska konsumenter underskattar sin konsumtion

Svenska konsumenter verkar bli sämre på att uppskatta storleken på sin konsumtion. Sedan 2015 har gapet mellan den upplevda och den faktiska konsumtionen ökat betydligt, visar statistik ur Konsumtionsrapporten 2018. 

I SOM-institutets årliga undersökningar får ett representativt urval av den svenska befolkningen uppskatta hur mycket pengar de lägger per år på mat, möbler/inredning, hemelektronik och kläder/skor. I Konsumtionsrapporten 2018 har uppskattningarna jämförts med SCBs försäljningsstatistik utifrån hushållens utgifter i nationalräkenskaperna. Resultaten visar på stora skillnader mellan faktisk och upplevd konsumtion. Mellan 2010-2017 uppskattade svenska konsumenter att de ökade sin konsumtion med 4,7 procent. Enligt SCBs statistik ökade den med 16,2 procent.

Gapet mellan upplevd och faktisk konsumtionen har ökat mycket i de två senaste mätningarna. Från 2015 till 2017 tror svenska konsumenter att de minskat konsumtionen (med 2,8 procent, SOM-institutets nationella mätningar), medan konsumtionen faktiskt ökat (5,2 procent, löpande priser, SCB, nationalräkenskaper).

– Det är anmärkningsvärt att det svenska folket tror att de minskar sin konsumtion då konsumtionen i själva verket kontinuerligt ökar, säger John Magnus Roos, fil. dr. i psykologi, forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap och redaktör för Konsumtionsrapporten.

Av de kategorier som mätts sedan 2010 är möbler/inredning den kategori där underskattningen är som störst. 2017 uppskattade svenska konsumenter att de spenderade 353 kronor per månad i genomsnitt på möbler/inredning, medan försäljningsstatistik visar ett genomsnitt på 555 kronor per månad. Sedan 2010 tror svenska konsumenter att de minskat sin konsumtion av möbler och inredning med 3,5 procent. Den faktiska konsumtionen av möbler/inredning har ökat med 20,4 procent.

Kategorin transporter har inte mätts kontinuerligt sedan 2010 men en ny mätning från 2017 visar att underskattningen är stor också här. I genomsnitt tror den svenska konsumenten att hen lägger 1 427 kronor på transporter per månad. Den faktiska konsumtionen är 2 649 kronor per månad.

– Detta tyder på en okritisk konsumtion och att svenska konsumenter överlag inte är medvetna om den ökade konsumtionen. Kanske beror detta på att vi idag mer än för två år sedan vill agera hållbart. Istället för att tillskriva vår egen konsumtionsökning som ohållbar, så förnekar vi den, för oss själva och andra. En fullt normal försvarsmekanism, säger John Magnus Roos.

Konsumtionsrapporten är en rapportserie om den svenska konsumtionen som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Konsumtionsrapporten 2018 släpps på torsdag den 20 december.

Kontakt

John Magnus Roos, 0730-48 22 27, magnus.roos@cfk.gu.se