Det som gör det hela till en fattbar helhet är Lena Anderssons textarbete med att försöka förklara meningen med verken. För denna utställning en aning mångordigt men intelligent,- på ark hängande strax intill de föremål eller abstraktaktioner vilka Dan Wolgers motivval,- genom objektens egen inneboende styrka,- får oss att bli både förbryllade och nyfikna.

Till exempel dricksglaset med en glödlampa i. Försöker man ta bort den,- ’för det finns ju så klart ingen mening’ med att lägga en glödlampa i ett dricksglas,- så sitter det en stenhård keramikklump i vägen!?
Det blir därmed omöjligt att använda som dricksglas. Klicka på bilden ovan,- avsiktligt tagen i svartvitt,- då det faktiskt förstärker föremålet i bilden och gör den en aning tydligare.

Det är just här som mötet mellan författaren Lena Andersson – Dan Wolgers blir så intressant. Det blir inte en konflikt eller krock,- här kommer fusionen mellan konstnärens synsätt och författarens,- lite oväntat,- ge en oss idé om hur viktig konsten är för att vi skall förstå vår omgivning.

På ett av textarken skriver Andersson,- så här: ”Konstnärens uppgift är inte att fantisera ihop eller skapa konsten.
Utan att finna den”.

För den som är intresserad att fördjupa sig i utställningen utan förutfattade meningar,- finns även detta klipp från ett samtal Lena Andersson och Dan Wolgers höll 2016-10-09.

httpv://youtu.be/He9US3lRlUY

*Magritte: “Ceci n’est pas uns pipe”,- ”Detta är ingen pipa”.