OmEv har tagit fram en sammanfattning kring vilka tuffa utmaningar vi redan möter men också hur stora möjligheterna är att redan nu hantera, nå och ådstakomma en snabbare omställning.
Michael Liebreich har i en artikel summerat fem utmaningar med att uppnå nettonoll av klimatgaser [1], men också kartlagt fem gynnsamma faktorer i en annan artikel [2]. Liebreich är grundare av BloombergNEF. Han är rådgivare till många som bestämmer i världen. Han gör också en utmärkt podd, som heter Cleaning up.
Artiklarna är värda att läsa. Ni kan också lyssna på artiklarna som inspelade poddavsnitt [3,4].
Fem utmaningar
I den första artikeln presenterar han ”De fem ryttarna” dvs de fem utmaningarna som gör övergången till nettonoll exceptionellt svår och de som tror att det kommer gå lätt lurar sig själva. De är
- kostnader
- behovet av ett betydligt större elnät
- det enorma materialbehovet
- politisk instabilitet
- aktiv fördröjning av de mäktiga etablerade aktörerna.
Fem gynnsamma faktorer kan underlätta
I den andra artikeln diskuterar han fem positiva krafter för att uppnå nettonollutsläpp, i kontrast till tidigare utmaningar som författaren belyst. Dessa faktorer är
- exponentiell tillväxt inom förnybar energi
- systemlösningar för effektvariabilitet
- tävlan mellan stormakter som driver grön teknik
- minskand efterfrågan på kritiska mineraler tack vare tekniska framsteg och återvinning
- missförstånd kring primärenergiförbrukningen som överdriver svårigheterna med övergången.
Utmaning 1: Kostnader
Det första hindret för övergången till nollutsläpp är kostnaden, av tre skäl:
- Att komma från 90 procent till 100 procent ren energi kan vara lika dyrt som att nå upp till 90 procent. De sista tio procenten av ren energi kräver överkapacitet, mycket elledningar, biobränsle, kärnkraft och långvarig lagring, vilket saknar både regelverk och politiskt stöd.
- Det finns användningarna av fossil energi där förnyelsebar elenergi har svårt att konkurrera med avseende på kostnader. En är industrins behov av hög temperatur för vissa processer.
- Trots billiga vind-, solenergi- och batterier, är ren energi dyrt i områden med höga kapitalkostnader, och de utvecklande ländernas finansieringsbehov är enorma och till stor del orealiserade.
Utmaning 2: Elnät
För nå nettonoll måste ett elnät dubbelt så stort som idag byggas. Drivkrafter för behovet är den växande elektrifieringen, behovet av att transportera mer energi, ökad användning av vind- och solkraft från avlägsna platser, och en betydande kapacitetskö i anslutningar för vind-, sol- och laddinfrastruktur. Infrastruktur och planeringsprocesser är inte redo för denna expansion, vilket skapar ett stort hinder för övergången. Samt politikerna verkar inte förstå utmaningens storlek.
Utmaning 3: Material
”Clean energy rocks – a lot of rocks.”
För att bygga all förnyelsebar energi, elfordon och batterier behövs mineraler och metaller. Investeringar i gruvor är för liten, samt hur ska vi kunna öppna nya gruvor hållbart i den takt som behövs?
Utmaning 4: Politisk instabilitet
Samhällets engagemang för klimatåtgärder är fortfarande skört. Endast 23% av amerikanerna som röstar republikanskt ser klimatförändringarna som ett allvarligt hot. Även i Europa kom klimathotet först på nionde plats när européerna fick ranka samhällsproblem 2022.
Utmaning 5: Aktiv fördröjning av de mäktiga etablerade aktörerna
Övergången till nettonoll kommer att skapa förlorare – många av dem rika, mäktiga och välorganiserade. Flera av dem kommer aktivt kämpa emot förändringarna.
Gynnsam faktor 1: Exponentiell tillväxt inom förnybar energi
Solenergi och vindkraft har vuxit exponentiellt vilket sänkt kostnaderna drastiskt. Batteriteknik följer samma mönster, med snabb kostnadsminskning. Tidigare skeptiska prognoser har visat sig vara felaktiga. Tillväxten i vind och sol kommer troligen fortsätta i exponentiell takt under en lång tid.
Solceller kostade 106 USD per watt 1975. November 2023 var kostnaden 0,13 USD per watt.
Michael Liebreich tror dock inte på ett energisystem som enbart består av solceller och vindkraft. Kärnkraft, CCS, geotermisk energi och biobränsle kommer alla ha en roll.
Gynnsam faktor 2: Systemlösningar för effektvariabilitet
För att hantera variabiliteten i vind- och solenergi är lösningen inte bara batterier utan ett system av åtgärder inklusive efterfrågehantering, elnät och lagring. Utbyggnaden av elnätet för netto-noll kräver enorma investeringar men kan delvis minskas genom teknik, prissignaler, och förändrade kraftbehov. Elektrifieringen av transporter och uppvärmning, som elbilar och värmepumpar, stödjer detta genom att anpassa efterfrågan till tillgång. Det finns många lösningar och om vi låter prissignaler slå igenom kommer marknaden hitta möjligheter. Det kommer också bli systemlösningar som vi har svårt att se om vi tittar på en teknik i taget.
Gynnsam faktor 3: Tävlan mellan stormakter som driver grön teknik
Konkurrensen mellan stormakterna kan leda till en kapplöpning för att dominera de koldioxidsnåla industrierna, som håller på att växa fram. Satsningarna frigör stora investeringar och snabba regeländringar.
De är inte bara EU, USA, Kina, som kommer kämpa om ledarpositionen utan också länder som Indien, Brasilien, Mexiko och Turkiet kommer satsa.
Gynnsam faktor 4: Minskad efterfrågan på kritiska mineraler tack vare tekniska framsteg och återvinning
Den fjärde gynnsamma faktor för att uppnå nettonoll kommer vara att det kommer krävas mycket mindre mineraler än vi tror, och de kommer att vara billigare än vi fruktar. Tekniska förbättringar, materialsubstitution och återvinning kommer att minska behovet av kritiska mineraler. Återvinningsgraderna för litiumjonbatterier är högre än tidigare antaget, vilket minskar trycket på nyutvinning. Dessutom kommer övergången naturligt att minska efterfrågan på fossila bränslen och deras resurser.
Gynnsam faktor 5: Missförstånd kring primärenergiförbrukningen som överdriver svårigheterna med övergången
Den femte och sista faktorn är insikten att utmaningen med avkarbonisering är mycket mindre än kritikerna påstår.
Det beror på begreppet primärenergiförbrukning ofta missuppfattas. Genom att ersätta ineffektiva energikällor med renare alternativ som vind, sol och värmepumpar, kan vi betydligt minska primärenergiförbrukningen utan att nyttan minskas.
Ett exempel är att värma ett amerikanskt hem med gas eller olja kräver cirka 21 MWh primärenergi per år. Om det amerikanska hemmet använder en värmepump som drivs med vindkraft, så behövs bara 4,6 MWh. Att driva en värmepump med ren el kan minska din primärenergiförbrukning med 78% och eliminera CO2-utsläpp (och metanläckor) från uppvärmning – utan att minska komforten.
Summering
Liebreich slutar sin andra artikel med en positiv ton. Han anser att de fem ryttarna är svåra problem i nuet, men att de fem gynnsamma faktorerna är kraftfulla, långsiktiga trender, vilket ger dem fördelen.
– Han slutar dock sin serie med frågan om det går tillräckligt fort?
Det är frågan.
Referenser
[1] Liebreich: Net Zero Will Be Harder Than You Think – And Easier. Part I: Harder. 6 sep 2023. länk
[2] Liebreich: Net Zero Will Be Harder Than You Think – And Easier. Part II: Easier 22 feb 2023. länk
[3] Audioblog 11: The Five Horsemen of the Transition, Poddavsnitt 6 mars 2024. länk
[4] Audioblog 12: The Five Superheroes of the Transition. Poddavsnitt 13 mars 2024. länk
av Magnus Karlström, OmEv.se
TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center