Portugal är under press att utarbeta planer för att anpassa sig till klimatkrisen, då landet fortsätter att drabbas av en exempellös serie stormar som har dödat minst 16 personer och lämnat tiotusentals utan el.
Medan stormarna rasar vidare har forskare och experter kritiserat landets ovilja att anpassa sig till de extrema väderförhållanden som har plågat Iberiska halvön de senaste åren.
”Vi är inte förberedda på det nuvarande klimatet, än mindre på framtida klimatförändringar”, sa Pedro Matos Soares, atmosfärsfysiker, under en videokonferens om klimatet som hölls av Lissabons universitets naturvetenskapliga fakultet denna vecka.
”Vi måste förstå hur klimatet är nu och hur det kommer att vara i framtiden. Annars kommer vi att få problem.”
Även Spanien har drabbats hårt den senaste tiden av extrema klimatrelaterade händelser. I Spanien utfärdades en röd varning – den högsta nivån – för de norra regionerna Galicien, Kantabrien och Baskien efter stormen Nils ankomst, den åttonde stormen som drabbat landet i år. Spaniens motsvarighet till SMHI har gått ut med otaliga gula och röda varningar, till lands och längs kusterna med vågor som nått över nio meter.
Via Energinyheter.se – Utbyggnaden av batterilager i Europas elnät tog kraftig fart under 2025. Totalt installerades 27,1 gigawattimmar ny lagringskapacitet i EU och närliggande marknader, vilket är den högsta nivån hittills.
Kommentar: Men i vårt land har utvecklingen inte nått samma takt. För att det skall ske krävs att politiken ser möjligheter istället för att sätta upp nya hinder och släppa ensidig syn på betydligt kostsammare kraftslag som kärnkraft.
Ackumulerad årlig kapacitet i Europa (MW). LCP Delta/Ease
Utvecklingen drivs av en snabbt ökande andel väderberoende elproduktion, samtidigt som elnäten i allt högre grad behöver kortsiktig flexibilitet för att hantera svängningar i produktion och efterfrågan.
Den totala utbyggnaden under 2025 motsvarar en ökning på omkring 400 procent jämfört med installationsnivåerna 2022. Därmed har tekniken gått från att främst vara demonstrationsprojekt till att bli en etablerad del av elnätsinfrastrukturen i flera länder.
FAKTA:
LCP Delta och EASE (European Association for Storage of Energy) är partnerskap mellan konsult- och forskningsföretag som samarbetar för att publicera rapporter och tillhandahålla data om energilagringsmarknaden i Europa. ”LCP Delta/Ease” refererar vanligtvis till deras gemensamma publikationer, såsom rapportserien European Market Monitor on Energy Storage (EMMES).
LCP Delta är ett konsult- och forskningsföretag specialiserat på energiomställningsmarknader, som erbjuder insikter, prognoser och rådgivning.
EASE är den samlande rösten för energilagring i Europa och förespråkar policyer som stöder tillväxten av energilagring.
European Market Monitor on Energy Storage (EMMES)
EMMES är en årlig rapportserie som är resultatet av samarbetet och en central källa till information om energilagring i Europa.
Databas: Rapporten bygger på StoreTrack, en omfattande och interaktiv databas som spårar över 3 000 energilagringsprojekt i över 29 europeiska länder.
Analys: Den tillhandahåller djupgående marknads- och policyanalyser för olika marknadssegment: bostäder (residential), kommersiellt och industriellt (C&I) samt storskaligt (front-of-meter).
Insikter: Rapporterna belyser bland annat tillväxttakt, installerad kapacitet (t.ex. 89 GW installerad kapacitet i slutet av 2024), teknikutveckling (batterilagring, termisk lagring, pumpkraft) och framtidsutsikter till 2030.
Målgrupp: Insikterna riktar sig till yrkesverksamma inom energilagringssektorn, inklusive investerare, utvecklare och beslutsfattare, för att hjälpa dem att navigera i marknadsförändringar och policyfrågor.
Kan du tänka dig en framtid utan snö? Hur lyfter vi klimatfrågan från individen till politiken? Vilka frågor går människor och bär på om klimatkrisen?
I över tre år har Sveriges Radio-reportern, Anna-Karin Ivarsson, samlat frågor om klimatkrisen från personer hon mött, framför allt i sitt arbete som klimat- och kulturreporter.
Vad fan håller ni på med? Förstår människor att 1.5 inte är ett mål utan en vetenskaplig gräns?
I en serie program möter vi Niklas Strömstedt, Johan Rockström, Per Svensson, Patti Smith, Ulf Danielssonoch många fler.
De är några av över 200 tillfrågade som svarat på sin egen klimatkrisfråga, för frågan i enkäten är just ʺVilken är din fråga?ʺ.
Historiens längsta enkät
Troligen är detta världens längsta radioenkät. Många många timmar med frågor och svar om klimatkrisen. Och den är inte bara lång, utan också bred och bjuder på många olika resonemang och infallsvinklar.
I samband med programmen i P1 släpps poddarna med alla de över 200 tillfrågade – och lyssnarna kan scrolla fram till Greta Thunberg eller Islands klimatminister och höra just deras fråga och svar.
Frågestunderna började i augusti 2022. Sedan dess har uppvärmningen stigit från 1.2 grader Celsius till över 1.4 i januari 2026.
Medverkande:
Mathias Fridahl, Tomas von Brömssen, Benny Andersson, Åsa Persson, Carl Bildt, Alan Rusbridger, John Naughton, Ida Bekselius, Sverker Sörlin, Mattias Goldmann, Johannes Klenell, James Hansen, Jacob Nell, Francis Fukuyama, Björn Ulvaeus, Lauri Myllyvirta och Anders Hove.
Ett program av Anna-Karin Ivarsson Producent: Katarina Wikars Slutmix: Maria Stillberg
Bidragande reportrar: Lena Nordlund, Björn Gunér och Kristian Åström.
Via Energinyheter.se: Geotermisk energi är ett av få förnybara energislag som hittills undgått politisk press i USA under president Donald Trump. Samtidigt som vind- och solkraft ifrågasätts av administrationen får geotermin både regulatoriskt stöd och växande investeringar, trots att de flesta projekten fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.
Tekniken bygger på att värme från jordskorpan tas tillvara genom borrade brunnar som leder upp hett vatten eller ånga till markytan. Enligt EU-kommissionens definition kan energin användas både för elproduktion och för direkt värme till fjärrvärme, varmvatten eller industriella processer. Till skillnad från väderberoende kraftslag kan geotermi leverera energi dygnet runt, vilket gör tekniken attraktiv ur ett driftsäkerhetsperspektiv.
Geotermi har länge utnyttjats i länder med lättillgängliga resurser, medan andra nu satsar på så kallade förstärkta geotermiska system, EGS. Metoden har tekniska likheter med hydraulisk spräckning och gör det möjligt att nå djupare och tidigare otillgängliga värmereservoarer. Det innebär dock också högre kostnader och tekniska risker, vilket hittills bromsat en bred utbyggnad.
Tillståndsprocesser kortas kraftigt
I maj meddelade U.S. Department of the Interior att myndigheten inför ett snabbspår för tillståndsprövning av geotermiska projekt på federal mark. Beslutet ligger i linje med Trumps energipolitiska agenda och innebär att handläggningstider kan kortas från år till som mest 28 dagar för projekt som bedöms som brådskande.
Bland de projekt som prioriteras finns tre anläggningar i Nevada som drivs av Ormat, ett bolag som även fick federalt stöd under Trumps första mandatperiod 2020.
– Geotermisk energi är en pålitlig energikälla som kan försörja kritisk infrastruktur för nationell säkerhet och stärka USA:s energioberoende, sade inrikesminister Doug Burgum i samband med beskedet.
Kapitalinflöde och nya storskaliga projekt
I december tog den amerikanska geotermispecialisten Fervo Energy in 462 miljoner dollar i en finansieringsrunda för att påskynda expansionen. Kapitalet ska bland annat användas till byggandet av Cape Station i Utah, som väntas leverera 100 megawatt till elnätet från 2026 och därefter byggas ut till 500 megawatt till 2028.
– Med snabbt växande efterfrågan från AI och elektrifiering behöver elnätet skalbara lösningar som alltid är tillgängliga, sade Jeff Johnson från investeringsbolaget B Capital i ett uttalande.
Samtidigt testas geotermiska värmenät i flera amerikanska städer och vid universitet. I New Haven har arbetet inletts med ett nät som ska försörja stadens Union Station och ett nytt bostadsområde med uppvärmning och kylning. Projektet är en del av stadens mål att minska utsläppen från kommunala byggnader och transporter till 2030.
– I slutänden får vi det mest effektiva värme- och kylsystem som finns för vår historiska station och omkring 1 000 bostäder, sade stadens hållbarhetschef Steven Winter.
Universitet och energibolag följer efter
Även Yale University bygger ett geotermiskt system för flera forskningsbyggnader. I delstaten Massachusetts har den första geotermiska anläggningen som ägs av ett energibolag tagits i drift i Framingham. Där har den ideella organisationen Home Energy Efficiency Team fått ett federalt bidrag på 8,6 miljoner dollar för att bygga ut ett befintligt nät som i dag försörjer cirka 140 kunder.
– Det här ger oss möjlighet att tydligt visa vilken tillväxtpotential geotermiska nät har, sade HEET:s chef Zeyneb Magavi.
Trots optimismen återstår frågor om kostnader, skalbarhet och hur snabbt tekniken kan bidra i större skala. Jämfört med vind- och solkraft är geotermi fortfarande kapitalkrävande och geografiskt begränsad, även om den politiska risken i nuläget framstår som lägre.
Källa: Oilprice.com, artikel av Felicity Bradstock
Fakta: EGS-teknik är ännu inte kommersiellt etablerad i stor skala och flera projekt i USA befinner sig i demonstrationsfas. Uppgifterna om tillståndsprocesser och investeringar baseras på offentliga uttalanden från amerikanska myndigheter och bolag.
Jag tog fram en lista HOPP för 2026 som kan vara värt studera.Det kan tyckas vara en hopplöst seg kamp för kloka energilösningar då de alltmer ständigt ifrågasätts, oftast från politiskt håll. Man har svårt acceptera de fördelar energiomställning, lokalt och för hela världen kan ge, även för DIN #elräkning. Med ökade reella krigshot ser man helst till att mycket insatser ligger i försvaret av Europa. Inget fel i det. Faktiskt finns stora beredskapsfördelar av lokala energilösningar i form av energilager, i energigemenskaper vilket ger oväntat låga kostnader.
Exempel på projekt som tas i drift våren 2026
Under det första kvartalet 2026 realiseras och tas flera betydande förnybara energiprojekt i drift över hela Europa, med särskilt fokus på vindkraft, solenergi och vätgasproduktion.
Kvosted Sol- och Batteripark (Danmark): Nordeuropas största kombinerade solcells- och batteripark invigs officiellt den 2 februari 2026 i närvaro av den danska klimatministern.
RCT Hydrogen Elektrolysanläggning (Tyskland): Produktionen av elektrolyshögar startar i Thüringen under första kvartalet 2026, med en initial installation av en 2,5 MWelektrolysör för en industriell kund.
Tsoukes Sarres Vindpark (Grekland): Färdigställandet av denna landbaserade vindpark med en kapacitet på 27 MW påbörjas under början av 2026.
Dogger Bank Windfarm (Storbritannien): Världens största havsbaserade vindkraftsprojekt beräknas vara helt färdigställt under 2026, där de sista faserna av driftsättning sker löpande under året.
Strategiska initiativ och lagkrav
EU-krav på solceller: Från och med 2026 träder nya EU-krav i kraft som innebär att solceller måste installeras på alla nya offentliga och kommersiella byggnader med en användbar golvyta över 250 m².
Havsbaserad vindkraft: I januari 2026 hålls ett toppmöte i Belgien (North Sea Summit) för att accelerera utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och gränsöverskridande elförbindelser i Nordsjön.
Den danska vindturbintillverkaren Vestas har tecknat nya order på sammanlagt 183 megawatt vindkraft i södra Europa. Affärerna omfattar projekt i Italien, Spanien, Portugal och Frankrike och gäller en och samma kund, vars identitet ännu inte offentliggjorts.
Klimatmål: Under 2026 förväntas förnybara energikällor gå om kol som den största källan till elproduktion globalt, en trend som drivs på av den kraftiga utbyggnaden i Europa. Detta kan betyda också att energikostnaderna minskar även i ekonomin,
Svensk elmarknad står inför en akut kris. Trots ett enormt överskott av elproduktion i norra Sverige pressas spotpriserna så lågt att det inte längre är lönsamt att producera el. Södra Sverige lider av brist och betydligt högre priser.
Det är kanske dags att ifrågasätta hela systemet kring elpriser, elskatter, nätavgifter och flaskhalsavgifter?
Obalans i marknaden
Extrema prisskillnader: Under 2025 har spotpriset i norra Sverige (SE1 och SE2) legat på i snitt 15–16 öre/kWh, medan södra Sverige (SE3 och SE4) haft priser på 53–71 öre/kWh. Det innebär att ny elproduktion i norr är olönsam, då investeringskostnader kräver minst det dubbla eller tredubbla priset.
Kommunalt veto stoppar ny produktion: Trots brister i söder stoppas ny elproduktion av kommunala veto-beslut, vilket förvärrar situationen.
Konsekvenser:
Investeringar i ny produktion uteblir: Låga spotpriser i norr och höga investeringskostnader gör att ingen vill bygga nytt, särskilt när kommuner kan stoppa projekt.
Konsumenterna drabbas: Trots låga produktionspriser i norr får konsumenterna i söder betala höga priser, samtidigt som skatter och avgifter driver upp kostnaden ytterligare.
Vilka tjänar på dagens system?
Staten: Elskatten är 43,9 öre/kWh exkl. moms (54,875 öre/kWh inkl. moms) för de flesta hushåll. Prognosen för 2025 är att staten tar in cirka 35–44 miljarder kronor bara i elskatt. Därtill kommer moms på el och elskatt, vilket gör att statens totala intäkter från el kan uppgå till 80 miljarder kronor per år.
Flaskhalsavgifter: Svenska Kraftnät har under 2023 tagit in över 19 miljarder kronor i flaskhalsavgifter, och under 2022 hela 69 miljarder. Totalt har flaskhalsavgifterna sedan 2020 uppgått till över 165 miljarder kronor.
Nätbolagen: Nätavgifterna har ökat kraftigt och nätbolagen beräknas ta in mellan 180–190 miljarder kronor per år.
Elproducenterna: Med en årlig produktion på 160 TWh och ett medelpris på 40 öre/kWh får alla elproducenter dela på cirka 64 miljarder kronor – långt mindre än vad staten och nätbolagen tar ut.
Det krävs kraftfulla reformer:
Se över elområdena: Prisskillnaderna mellan norr och söder måste minska. Det är orimligt att elpriset är nära noll i norr och närmare en krona i söder.
Använd flaskhalsavgifterna till nätutbyggnad: Låt Svenska Kraftnät använda flaskhalsavgifterna för att bygga ut stamnätet till havsbaserad vindkraft i södra Sverige.
Sänk elskatten: Elskatten bör sänkas till max 30 öre/kWh. Det är orimligt att skatten är högre än själva elpriset.
Avskaffa kommunalt veto: Ta bort den kommunala vetorätten för att möjliggöra ny elproduktion där den behövs som mest.
Omfördela fastighetsskatten: Låt fastighetsskatten på elproduktion tillfalla kommunerna för att stimulera nyetableringar.
Förstatliga elnäten: Sänk nätavgifterna för konsumenter och ta bort effektavgifterna för producenter. Bygg ut näten där det finns flaskhalsar och möjliggör anslutning av havsbaserad vindkraft.
Slutsats:
Man kan bli lite fundersam när faktiskt den allmänna opinionen vill ha en energiomställning värd namnet. Enligt FAIRTRANS: https://fairtrans.nu/ny-rapport-starkt-stod-for-ambitios-klimatpolitik-bland-svenskar/ Det nuvarande systemet gynnar staten och nätbolagen på bekostnad av elproducenter och konsumenter. Om vi vill ha investeringar i ny elproduktion och rimliga priser för hushåll och företag krävs en genomgripande reform av elmarknaden – nu.
Det har visat sig att biltillverkarna och även EU har förstått potentialen i dubbelriktad laddning, och många länder ligger redan i startgroparna. En annan del som driver på utvecklingen är att över 20 olika elbilstillverkare redan erbjuder V2G-lösning. Även kallad V2X.
Inte bara för elbilsägare utan även för sjöfolk, där elbåtar ju kan användas i energilager som i sin tur kan utnyttjas i lokala energigemenskaper. Inom förnybar energi ser man även ännu större möjligheter där fastigheter genom energidelning blir ännu effektivare, säkrare och frigör energi. EnergyNet Lund är ett sådant exempel.
Nu i slutet av maj kommer tidningen FÖRNYBAR ENERGI, via SERO.se ut med en fördjupande artikel om just möjligheterna med V2x-V2G dubbelriktad laddning, med mig som artikelförfattare. hakan@ho-form.se.
Tips: Det finns ett intressant gratis verktyg för Energigemenskaper. framtidskraft.coompanion.se att ta del av. Testa det!
SMHIs klimatscenariotjänst har uppdaterats, med betydande nyheter inom den hydrologiska delen. Ett nytt scenario utan regleringar av svenska vattendrag har lagts till, vilket underlättar analysen av klimatförändringarnas faktiska påverkan. Tjänsten har även utökats med nya indikatorer för markfuktighet, lågflöde och vegetationsperiodens slut.
Klimatscenariotjänsten är ett verktyg från SMHI som tillhandahåller resultat från klimatforskning inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. Tjänsten visualiserar klimatscenarier i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data, vilket ger användare möjlighet att analysera hur klimatet kan utvecklas i Sverige fram till år 2100 utifrån olika utsläppsscenarier. Informationen är användbar för både privatpersoner och yrkesverksamma som behöver planera för framtidens samhälle.
Klimatscenariotjänsten uppdateras löpande i takt med att nya data och nya funktioner tillkommer. Nu har en större uppdatering skett i tjänsten, avseende reglering av vattenflöde inom området hydrologi.
”Vehicle-to-Grid” (V2X/V2G) utvecklas allt mer och intresset är stort, men hur fungerar det och när kan DU koppla upp din elbil mot nätet?
Det har visat sig att biltillverkarna förstått potentialen i dubbelriktad laddning, förkortat V2X – eller V2G och redan ligger före teknikmässigt. Idag kan vi lista hela 20 olika elbilstillverkare som erjuder V2G! Det finns också nu ett fåtal produkter som laddboxar med DC (likström) för den svenska marknaden. Men produkturvalet lär växa rätt snabbt. Tänk också på att det kan vara flera olika behov där anpassningen kan vara väldigt individuell.
FÖRDELARNA: Det kan ge elkonsumenten nya besparingsmöjligheter, i bostaden, bostadsrättsföreningen, din verksamhet eller i t.ex. en energigemenskap. Den som har förnybar el genom t.ex. solceller kan sälja el tillbaka till nätet.
Intäkter och kraftreserv: Intäkt av stödtjänster. Som bilägare kan du kompenseras för att du delar energi nattetid. Elbilars batteripaket kan också fungera som backup-kraftkälla vid strömavbrott, och på så sätt säkra elförsörjning lokalt, En säkerhetsaspekt.
Fastighetsägare: 1) Ladda när elpriserna är låga och använd elbilens batterier när elpriserna är höga. 2) Med energidelning från elbilens batteripaket till fastighet kan effekttoppar kapas, vilket ger besparingar då den inte används
Bidra till energiomställning: När fler elbilar finns i lokala elnät, som tex energigemenskap, kan det hantera flaskhalsar åt lokalnätsägare, tillföra flexibilitet till nätet, bidra med frekvensreglering och andra stödtjänster
Marknad och efterfrågan
Vid efterforskningar säger extern expertis följande: Med över 500 V2X/V2G-pilotprojekt lanserade globalt, ser marknaden en betydande tillväxt. Bedömare förutspår att kring 2030 kan marknaden värderas till 3,8 miljarder dollar, med över 50 miljoner elbilar som kan delta i V2G-tjänster. Källa: Astute Analytica.
V2X, V2G, V2H, V2L etc betyder?
V2X (Vehicle-to-everything) är samlingsnamnet för begreppen V2L (vehicle to load), V2H (vehicle to home) och V2G (vehicle to grid). V2G (Dubbelriktad laddning) är ytterligare ett steg där elbilens batteri med sälj/köp-tjänster kan assistera för att upprätthålla frekvens och spänning på elnätet. V2H betyder att elbilens högspänningsbatteri ska kunna försörja bostaden med ström om nätet faller bort. V2L hittar vi i flera elbilar redan nu och innebär att bilen är utrustad med ett vanligt vägguttag för att kunna använda elverktyg eller en dammsugare.
Elbilar med full V2G.
Audi Q4 e-tron SUV BMW Neue Klasse – 6 olika modeller planerade 2027? BYD Atto 2, 2025? Cupra Tavascan SUV och Born Ford Capri EV, Explorer EV, Ford T3 2027 General Motors, Flera modeller 2025? Hyundai Ionic 9 26? Kia EV6 25, Kia EV 9? Mercedes CLA 2026? MG MG4 och MG ZS EV Mitsubishi Outlander PHEV (ChadeMO) Nissan Pionjär inom V2G, Nytt utbud 2026 Polestar 3 och 4 Porsche, Utveckling pågår RAM 1500 REV, 2024 (Dodge) Renault 5 E-Tech, 4 E-Tech + fler 2026? RIVIAN R2 och R3 2026? Skoda Enyac och Elroq Toyota Tacoma EV, planerad 2027? Tesla, Cybertruck erbjuder V2L, V2H och Vehicle-to-Vehicle (V2V) Kan komma via uppdatering 2025. Experiment har visat att möjligheten ev redan finns men det tillåter inte tillverkarens garanti för närvarande Volkswagen ID.3, ID.4, ID.5, ID.7 och ID.BUZZ Volvo EX30, EX90 Xpeng Flera modeller 2025?
Alla bilar vi tittat närmare på har likström (DC) ut och den skall då omvandlas till växelström (AC) för att säljas ut på nätet / kunna ta laddning tillbaka till bilens batteripaket.
Motbevisade farhågor
En vanlig skröna och uppfattning var att elbilens batteripaket skulle försämras (degraderas) kraftigt av att delas till nätet. De håller långt längre och används även för batterilagring på MW-nivå, för förnybar energi från t.ex. vindenergi och solel. Total degradering vid dubbelriktad laddning är bara cirka -1%/år. Bekräftat enligt flera studier
Med bara ett par steg ger skärmen i VW ID.Buzz information om ”Dubbelriktad laddning”.
V2G som stöd för Sveriges elnät I januari 2025 finns cirka 415 000 rena elbilar i drift i Sverige. Enligt uppskattningar står en personbil stilla minst 90 % av tiden. Om man räknar på detta och uppskattar att medelelbilens batteri har en kapacitet på 50 kWh (0,05 MWh) och ett möjligt effektuttag på 10 kW (0.01 MW) skulle enbart elbilar kunna bidra med stöd till elnätet enligt följande vid en nyttjandegrad på 50%:
415 000 x 0,9 (90%) x 0,05 MWh x 0,5 (50%) = 9 338 MWh (9,3 GWh) 415 000 x0,9 x 0,01 MW x 0,5 = 1 867,5 MW (1,87 GW)
Räkneexemplet visar att vi redan idag skulle kunna stötta elsystemet med en effekt motsvarande cirka 10 % av hela Sveriges elbehov under 5 timmar eller ersätta energi motsvarande en kärnreaktor under 10 timmar. Som dygnsvis balans-reserv där elförbrukningen varierar med 4-5 000 MW skulle elbilsbatterier kunna vara en mycket betydelsefull resurs. Allteftersom antalet elbilar och övriga batteridrivna fordon inom transportsektorn, lantbruket och industrin samt även antalet eldrivna fritidsbåtar ökar kommer även balanskapaciteten att öka. Kalkyl Gunnar Öberg, Ordförande VUEF.se
Vad återstår för dubbelriktad laddning i Sverige?
I många länder, inklusive Sverige, testas V2X i pilotprojekt. I övriga EU finns det redan vissa möjligheter. Australien är bland de få länder som just öppnat upp. Men bred implementering hindras i vårt land av faktorer som:
Oklara regelverk, nätverkskoder och affärsmodeller Begränsad tillgång till laddboxar klara för V2G Behov av investeringar i smart elnätsinfrastruktur.
I dagsläget erbjuder inga svenska elbolag fullt ut stödtjänster för Vehicle-to-Grid (V2G). Tyvärr hänger det på att regering, elbolag, samt att tydliga affärsmodeller finns möjliga för bred användning av V2G. Ett förslag till det har just efter årsskiftet 24-2025 tagits fram och ligger nu på regeringens bord.
Okej, men vad är bäst för mina behov?
Viktigt att ha rätt protokoll: Laddboxen skall ha OCPP 2.0.1. Open Charge Point Protocol. Detta kommunicerar med affärsjänster, betaltjänster, nätbalansering. ISO 15118-20 protokollet kommunicerar mellan AC-laddare och bil, hur el ska styras av mjukvaran, viktigt är också att ha en belastningsvakt som säkrar rätt strömstyrka för fastigheten.
Bästa nyttan är att användas i kombination med t.ex. solcellsanläggning med en växelriktare vilken konverterar likström till växelström ut till nätet. Välj gärna färdigt paket från ett märke och undvik skaffa enskilda delar. Det är både ekonomi och ger snabbare installation. Även om bilen har garantier, krävs det ev. försäkring för fastigheten. Hör dig också för med din elleverantör.
Egen kommentar: I dagsläget erbjuder inga svenska elbolag fullt ut stödtjänster för Vehicle-to-Grid (V2G). Tyvärr hänger det på regering, elbolag samt oklara affärsmodeller för att möjliggöra bred användning av V2G. Ett förslag till det har just efter årsskiftet 24-2025 tagits fram och ligger nu på regeringens bord.
Ferroamps pressmeddelande: Elbilsbatterier som bidrar med kapacitet när effektbehovet är stort kan bli en avgörande del av det flexibla elnätet. Trots att bilföretagen ännu inte öppnat upp för att ladda ur elbilsbatterier för att stötta elnätet släpper svenska Ferroamp nu en märkesoberoende V2G-laddbox.
– Det finns en jättestor potential i V2G när det gäller att bidra med stabilitet till elnätet men också när det gäller att öka värdet på investeringen i en elbil. Ferroamp V2X ger snabb och smidig laddning samtidigt som den kan hjälpa till att hålla nere elkostnaderna för fastighetsägaren, säger Kent Jonsson, vd, Ferroamp.
Ferroamps nya elbilsladdare heter Ferroamp V2X. V2X är ett samlingsnamn som visar att det inte bara är till elnätet som fordonet kan ladda ur (V2G) utan även till fastigheten eller andra fordon och apparater. Ferroamp V2X är en DC-laddare (likström) som kopplar förbi bilens ombordladdare. Det innebär att den kan ladda i och ur snabbare, och med lägre energiförluster, än en vanlig AC-laddare (växelström). Omvandlingen till växelström sker varken i bilen eller i laddaren utan i Ferroamp-systemets växelriktare EnergyHub. Det gör också att frågan om nätkoder och certifikat som annars kan vara ett hinder vid V2G redan är löst.
Dessutom betyder det att det inte krävs några särskilda anpassningar av bilen. I pilottester har Ferroamp V2X använts på flera olika märken, bland annat Tesla, BMW, och Polestar med lyckade resultat. Det som återstår för att tekniken ska kunna få genomslag är att biltillverkarna implementerar standardprotokollet ISO 15118-20 och tillåter att bilarna laddas ur.
– Vi vill visa att det inte finns några tekniska hinder när det gäller urladdningen. Vi hoppas att detta sätter press på biltillverkarna att implementera den framtagna standarden för V2G. Det finns ett intresse hos kunderna, ett behov i elnätet och nu även laddare på marknaden, säger Björn Jernström, grundare av Ferroamp.
(Ferroamp V2X kräver uppkoppling mot Ferroamp EnergyHub. För full V2X-funktionalitet krävs att bilen har implementerat standarden ISO 15118-20).
