Via SR Vetenskapsradion: Erik Almlöf, Doktorand KTH har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. (En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen.)
Självkörande bilar framställs ofta som en positiv framtid för den som sitter i bilen, men vad det blir för effekter i själva samhället har det inte forskats lika mycket om. Det insåg Erik Almlöf, som jobbade i femton år som analytiker av kollektivtrafik, med prognoser om framtiden. Ofta fick han frågor om vad förarlösa fordon kunde innebära, när de väl kommer i trafiken.
Så han började själv forska om det och har nyligen doktorerat vid KTH med en avhandling om vad just de förarlösa fordonen kan betyda för samhället.
Förutom att påverka trafiken kan det påverka folkhälsan om fler börjar ta bilen, som annars kanske gått till buss och tåg, eller cyklat. Det kan också ställa till oreda i trafiken eftersom förarlösa bilar inte fantasi eller flexibilitet när det kan behövas i krångliga situationer.
Och självkörande bilar skulle också kunna bli ett nytt mål för terrorangrepp.
Jag fann denna insändare i DN som är extra värd att läsa kring klimathot
De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från det. Insikten om förnekelsens kraft löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt, skriver den pensionerade psykologen Kjell Jormfeldt.
Rapporterna om att klimatmålen inte kommer att klaras duggar tätt. Hur kommer det sig att klimatfrågan negligeras i så hög grad trots att det handlar om mänsklighetens fortsatta existens? Det är som att vi närmar oss stupet med expressfart, utan att någon bryr sig.
Klimatet har blivit en separat fråga vid sidan om övriga samhällsintressen som förutsätter tillväxt, ökat resande, mer energianvändning, mer mineralutvinning och ”business as usual”. Vad som behövs för att förebygga olidlig hetta, översvämmade storstäder och en obeboelig jord är ett globalt uppvaknande som överflyglar all annan planering.
De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från att det behövs både storskaliga systemförändringar på global nivå tvärs över alla politiska grupperingar och individuella livsstilsförändringar för att råda bot på problemet.
På 1930-talet beskrev den österrikiska psykoanalytikern Anna Freud jagets försvarsmekanismer. De förklarar hur vi människor undviker att förlora ansiktet inför oss själva och därför uppfinner olika metoder för att slippa erkänna egna brister.
De klassiska försvarsmekanismerna kan ge en bra förklaring till varför klimatfrågan försummas. Förnekelse är den första försvarsmekanismen som kommer till användning. Man vill helt enkelt inte se faran.
Nästa steg är rationalisering, att bortförklara eller söka alternativa lösningar, som obefogad teknikoptimism såsom elbilar och kärnkraft. Sedan följer projektion, till exempel att det är Miljöpartiets fel alltsammans och till slut isolering, att bara se en sak i taget utan att inse sambanden, att krig och kapprustning är det absolut värsta formen av miljöförstöring eftersom de enbart leder till död och destruktivitet utan något som helst positivt utfall.
Jag låg och funderade över detta en natt när jag inte kunde sova och blev glad när jag insåg sammanhanget. Det löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt.
21 augusti. Energimyndigheten lanserar den nya webbplatsen energiochklimatradgivningen.se. Den är en samlad resurs för hela Sverige, som hjälper hushåll, företag och föreningar att spara energi och minska sin klimatpåverkan. Allt material på webbplatsen är opartiskt och kostnadsfritt.
23 augusti. Energiforsk. Samverkansbaserad forskning och innovation för transportsystemets energi- och klimatomställning. Energiforsk. (Anmälan senast 20 augusti) Målet med satsningen är att forskningen ska resultera i underlag för beslutsfattare och investerare, samt nya eller uppdaterade regelverk, lagar och incitament som behövs för transportsektorns omställning. Medverkar gör Mattias Goldmann från 2030-sekretariatet, samt Klas Hedvall och Sebnem Yilmaz Balaman från Chalmers industriteknik. Webbinariet leds av Åsa Elmqvist på Energiforsk.
29 augusti 9:00 Nordic Battery Thursday #4: Electrifying heavy-duty transport. Stay tuned for the upcoming Nordic Battery Thursday webinar that will highlight the current situation, barriers, and drivers of heavy duty charging infrastructure in the Nordics; with input from key stakeholders in the value chain. Full agenda and more details to be published shortly.
3-4 september. Sustainable Road Transport Europe 2024. Reuters, The European hub for sustainable heavy-duty transport leaders – where innovation meets action. Amsterdam.
5-7 november. Persontrafik. Svenska mässan. Göteborg
11-12 november. AI4Energy. Energikonferensen AI4Energy som fokuserar på hur AI kan användas för att möta framtidens utmaningar i energisektorn. Energiforsk, Power Circle och AI Sweden.
20 november. 12th Scandinavian Conference on SYSTEM & SOFTWARE SAFETY. Göteborg. The conference on system and software safety is a central meeting place for Scandinavian safety experts from different industries. It is an opportunity to share experiences and make new contacts. This year we collaborate with Swedish Electromobility Centre at Chalmers, and special focus will be on safety in electrification of transport.
26-27 November. 2024 SUSTAINABILITY DAY. Hear from top-level sustainability leaders, including industry representatives, experts and stakeholders, on how the automotive aftermarket industry is evolving. Stockholm. FAAS.
11-12 december. Vätgaskonferensen 2024. Energiforsk, Vätgas Sverige, Energigas Sverige, Rise Research Institutes of Sweden, Energiföretagen och Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden | Luleå tekniska universitet, samt i samarbete med Norskt hydrogen forum, Chalmers TechForH2 och Kungliga tekniska högskolan. Stockholm
Via DAGENS NYHETER: Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
Storå, Finland.
Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
– Pappa! utbrister femårige Peeti.
Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
Allt är på väg att förändras.
Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor. Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid. Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
– Vi har bara börjat, säger han.
Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
Hammarstrand, Sverige.
Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
– Kan ni se igenom?
Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
Läckor lagas när de uppstår.
Mikael Westin ritar upp två trendlinjer på en whiteboardtavla för att visa hur ekonomin trots allt har förbättrats över tid, men konstaterar att det till stor del beror på ett uppskjutet underhåll. ”Nu har vi inget annat val än att lösa problemen”.
I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vindenpresenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
Incitamentsutredningen
• I mars 2023 presenterades den så kallade incitamentsutredningen Värdet av vinden.
• Närboende föreslås få ersättning utifrån bland annat avstånd och höjd på verken.
• För att öka kommunernas tillstyrkan behöver vindkraften även ge intäkter till kommunerna där de står, enligt utredningen.
• Direktiven gör att skatteintäkter till kommunerna inte kunde föreslås, vilket kritiserats av flera remissinstanser.
• Kommuners incitament bör skyndsamt beredas vidare inom Regeringskansliet, anser utredningen. Något förslag har ännu inte lagts fram.
• Fastighetsskatten från alla elproduktionsenheter (inklusive vindkraft) ger cirka en miljard kronor till staten varje år.
Det är ingen nyhet för de flesta att klimathoten är en realitet och att nuvarande regering ådstakommit både förseningar och förvirring.
Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 29 anmälningar från riksdagsledamöterna. I fem granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.
I följande granskningar pekar KU på att det har förekommit brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande; i fråga om klimatarbetet.
Förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör
Klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft
Klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft
Andra resultat i granskningen
Överläggning och samråd om fiskemöjligheter i Östersjön
Utsläppsberäkningar i budgetpropositionen
Finansministerns uttalande om subventioner till vindkraft
Energi- och näringsministerns uttalande om utsläppsberäkningar
Via DAGENS NYHETER: Heart Aerospace, ett företag grundat 2018 i Göteborg av Anders Forslund och Klara Forslund med ambitionen att utveckla eldrivna passagerarflygplan för reguljärtrafik, överväger att flytta delar av sin verksamhet till USA av flera orsaker vilket jag analyserat här:
Tillgång till finansiering: Bättre möjligheter för att attrahera investeringar och finansiering för stora teknologiska projekt som eldrivna flygplan.
Marknadspotential: Den amerikanska marknaden för luftfart är enorm, både vad gäller inrikesflygningar och utvecklingen av elektriska flygplan.
Regulatoriska fördelar: USA:s luftfartsmyndigheter, som FAA (Federal Aviation Administration), har ibland snabbare och mer flexibla processer för certifiering.
Teknologiska och industriella ekosystem: USA har ett omfattande ekosystem för flyg- och rymdteknik, inklusive tillgång till avancerad forskning, utveckling och produktionstekniker. Detta inkluderar även samarbeten med ledande teknologiföretag och universitet.
Statligt stöd: Amerikanska statliga och federala myndigheter erbjuder ofta stöd och incitament för företag som utvecklar innovativa och miljövänliga teknologier, vilket kan ge ytterligare ekonomiska fördelar.
Genom att flytta till USA kan Heart Aerospace dra nytta av dessa fördelar, vilket kan påskynda deras utvecklingsprogram och hjälpa dem att nå sina mål snabbare och effektivare.
De oskyddade naturskogarna längs fjällkedjan huggs ner i allt högre takt, kan Ekot avslöja.
På bara fyra år har över 6 000 hektar av det område som den senaste skogsutredningen ville skydda avverkats, visar vår granskning.
”Det är fruktansvärt kortsiktigt”, säger Ulf von Sydow på Naturskyddsföreningen.
Det finns ett stort sammanhängande fjällskogsbälte från norra Dalarna till Norrbotten, som utgör ett av de fåtal intakta skogslandskapen som fortfarande finns kvar i Europa. Genom sin storlek och att skogarna är sammanhängande innehåller de en unik mångfald av ekosystem.
– Den står emot storm, den står emot brand, den står emot insektsangrepp. Den har alltid sett ut likadant och den lever och den frodas och den mår gott, säger Ulf von Sydow, ordförande för Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen. Han har ägnat flera decennier åt att försöka få till ett skydd för de här skogarna.
Just för att det här området är så viktigt föreslog en statlig skogsutredning 2020 att mer än 500 000 hektar av den här skogen skulle skyddas, ett förslag som varken dåvarande eller nuvarande regering gick vidare med fullt ut. I stället har bara en femtedel av den här skogen fått ett utlovat formellt skydd.
Avverkningen ökar
Genom att jämföra Skogsstyrelsens satellitbilder över alla avverkningar som gjorts med kartor över den skog som föreslogs skyddas har Ekot kunnat ta fram ett unikt material. Det visar att de här värdefulla, ännu oskyddade naturskogarna längs fjällkedjan huggits ner i allt högre takt de senaste åren.
Det är hittills en liten del som avverkats, men det rör sig redan om minst 6 300 hektar sedan underlaget till Skogsutredningens kartor togs fram. Lägger man ihop allt som avverkats skulle det ta upp ett område på sex gånger tio kilometer.
2021, alltså året efter att utredningen kom med sitt förslag, avverkades mer än något annat år.
– Jag tycker det är förfärligt. Jag tycker det är fruktansvärt kortsiktigt det hela. Ett tusenårigt ekosystem hugger man sönder, säger Ulf von Sydow på Naturskyddsföreningen.
Ministern: ”Vill ju bevara skyddsvärda skogar”
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari konstaterar att avverkningarna hänger ihop med virkesbristen som uppstått när vi inte längre köper virke från Ryssland.
– Vi vet att avverkningstakten ökar. Och det av flera skäl. Inte minst då att Ryssland inte exporterar virke på samma sätt och då ökar avverkningstakten i både Sverige och Finland. Och det påverkar ju såklart också de fjällnära skogarna. Men vi arbetar ju väldigt aktivt för att det inte ska avverkas skyddsvärd skog, säger hon.
Hon syftar påden del av skogsutredningens förslag som man valde att gå vidare med, nämligen att staten skulle skydda sin egen skog – en femtedel av det här fjällskogsbältet. Men det som fortfarande är oskyddat ägs till största del av privata skogsägare – och det är där avverkningarna ökar.
– Det är ju någonting som vi i regeringen vill arbeta för att förändra. Vi vill ju bevara skyddsvärda skogar och särskilt de fjällnära skogarna. Så det här är ju väldigt bra att ni har gjort den här granskningen, säger hon.
Raymond – Först med att lansera Solid State batteri i Sverige
En banbrytande nyhet för den svenska marknaden. Raymond Solid State kombinerar hög energitäthet med lång livslängd, hög i- och urladdningskapacitet med enastående säkerhetsfunktioner och ger, inte minst, hög avkastning.
Länk till Pressrelease: SOLID STATE: Bra utveckling för dig med planer på, eller har solceller
OmEv har gjort en intressant sammanställning av utvecklingen i EU. Kraven minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Priserna på laddbara bilar fortsätter sjunka. Trenden är också intressant för eldrivna lätta transportfordon.
Det är inte bara Tesla och Kinaägda varumärken som säljer elbilar i Europa. Nya data om bilförsäljningen 2023 visar att traditionella europeiska och asiatiska tillverkare fortfarande har stark ställning på elbilsmarknaden. Även lätta lastbilar börjar bli elektriska, och laddinfrastruktur byggs för fullt.
Bilarna i Europa blir bara fler. Mellan 2012 och 2021 ökade antalet personbilar från 215 till 250 miljoner. De lätta lastbilarna ökade från 33 till 37 miljoner [1].
Institutet ICCT har nyligen presenterat statistik om försäljningen förra året i EEA (EEA = EU, Island, Lichtenstein och Norge) [2]. År 2023 såldes 10,7 miljoner nya personbilar. Det var en ökning med 13 procent jämfört med året innan.
Teslas försäljning ökade 80 procent. Andra tillverkare som ökade är Volkswagen (17 %), Renault-Nissan-Mitsubishi (16 %), Subaru-Suzuki-Toyota (15 %), BMW Group (14 %), Mercedes (10 %) och Volvo (10 %).
Laddbara personbilar stod för 23 procent
Personbilar med eldrift utgjorde 15 procent av nybilsförsäljningen. Laddhybriderna utgjorde 8 procent och det innebär att 23 procent, en fjärdedel av nybilsförsäljningen är laddbara. Elbilarnas andel ökade med två procentenheter jämfört år 2022 medan laddhybridernas andel minskade med två procentenheter. Andelen laddbara personbilar var alltså oförändrad, 23 procent båda åren.
I Sverige var andelen elbilar 39 procent och laddhybriderna 21 procent.
Med tanke på tidigare pandemiår och skakig ekonomi är det noterbart att den totala andelen laddbara bilar 2023 inte blev högre än 2022. Däremot blev de fullelektriska bilarna vanligare (från 13 till 15 % av nyförsäljningen). Där fortsätter elektrifieringen.
ICCT redovisar också siffror för ett urval av tillverkare. Volvos försäljning år 2023 bestod till 33 procent av elbilar och 32 procent av laddhybrider. Det var en relativt hög andel jämfört med exempelvis BMW (20 och 15 procent), Mercedes (18 och 19 %), Kia (13 och 11 %) och Volkswagen (15 och 5 %).
Alla tillverkare klarade sina målnivåer för utsläpp av koldioxid. Medelvärdet för hela den nysålda flottan hamnade på 107 gram CO2 per km år 2023. Det uppnådda värdet ligger 12 procent under målnivån.
Lätta lastbilar ökade 15 procent
Det registrerades 1,5 miljon lätta lastbilar under 2023. Det var en ökning med 15 procent från året innan. Försäljningen av lätta lastbilar motsvarar 8 procent av personbilarnas antal.
Mest ökade Volkswagen sin försäljning (28 %). Renault-Nissan-Mitsubishi ökade 17 procent medan Ford och Stellantis båda ökade sin försäljning med 14 procent.
Sju procent av lätta lastbilar var eldrivna
Sju procent av de nyregistrerade lätta lastbilarna var eldrivna. Laddhybriderna var så få – om ens några – att de inte syns i statistiken.
Det är relativt små skillnader mellan olika tillverkare. Bland de tillverkare som redovisas i rapporten var 3 procent av Fords lätta lastbilar eldrivna. Övriga hade en elfordonsandel mellan 6 och 9 procent.
Utsläppet av koldioxid från de lätta lastbilarna hamnade på 180 gram per km som medelvärde hos den nysålda flottan. I likhet med personbilarna var det 12 procent under målnivån för 2023.
700 000 nya laddpunkter 2023
Det installerades ungefär 700 000 publika laddpunkter i EEA-området under 2023. Likströmsladdarna (DC) ökade drygt 60 procent jämfört med slutet av 2022 medan växelströmsladdarna (AC) ökade 35 procent. Ungefär 85 procent av laddarna är AC-laddare.
Investeringar i laddinfrastruktur tog ett rejält kliv i Danmark. Där ökade antalet AC-laddare med 109 procent och DC-laddarna med 143 procent 2023 jämfört med året innan. I Belgien ökade antalet DC-laddare ännu mer, hela 154 procent.
4,2 st laddare ”22 kW-ekvivalent” per tusen fordon
I rapporten summerar man ihop den publika laddinfrastruktur som har installerats till ett 22 kW-ekvivalentvärde i i EEA-området. I december 2023 fanns det i medeltal 4,2 st ”22 kW-ekvivalentladdare” per tusen personbilar och lätta lastbilar i trafik (alltså inte bara laddbara fordon). Antalet hade ökat från 3,8 per tusen fordon i september samma år.
Norge leder såklart ligan. Där fanns 31 st 22 kW-ekvivalentladdare per lätta tusen fordon i slutet av 2023. Det förklaras av den höga andelen elbilar i landet. De följs av Island (17), Nederländerna (13), Danmark (13) och Sverige (11). Italien (1,9) och Spanien (1,7) är exempel på länder under medelvärdet.
Fler laddare per elbil i Norge än i Sverige – och färre
I Sverige fanns under det fjärde kvartalet 2023 ungefär 33 000 publika AC-laddare och 5 500 DC-laddare. Motsvarande antal i Norge var 20 000 respektive 10 000.
I Norge finns idag cirka 800 000 elbilar [3] och 200 000 laddhybrider [4]. Totalt finns 2,6 miljoner personbilar i Norge.
Det kan jämföras med 300 000 elbilar och 270 000 laddhybrider i Sverige. Totalt finns fem miljoner personbilar i Sverige [5].
Europamarknaden 2024
I en analys från början av året spådde Bloomberg att den europeiska elbilsmarknaden kommer vara relativt stabil även i år.
”Försäljningen i Europa kommer att vara relativt oförändrad i år eftersom biltillverkarna håller tillbaka högre volymer innan koldioxidreglerna skärps igen 2025. Subventionerna har också minskat i några viktiga regioner, och den europeiska marknaden för elbilar påverkas av systemen för beskattning av tjänstebilar. Försäljningen av elbilar i Europa bör uppgå till cirka 3,4 miljoner för året, en ökning med 8 procent” [6, 7].
Noter
ICCT:s uppgifter om publik laddning i Sverige avviker något från Powercircle. De senare anger 35 600 publika laddpunkter i februari 2024, varav 3 150 med snabbladdning [8].
I ICCT-rapporten tolkar vi begreppet ”van” som lätt lastbil. Det kan även användas om stora personbilar men av metodtexten framgår att begreppet här avser lätta lastbilar.
Egen kommentar
Det är noterbart att andelen laddbara fordon i Europa inte ökade mer även om andelen elbilar steg. Att tillverkarna överpresterade koldioxidmålet tyder på att de ändå gjorde vad som krävs för att klara trenden mot utsläppskraven 2025.
Kanske blir det en måttlig ökning även i år. Men utvecklingen har knappast vänt. Kraven på tillverkarna att minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps framöver. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Dessutom spås priserna på laddbara bilar och batterier fortsätta sjunka.
Det är ofta ensidigt fokus på personbilar. Men lätta lastbilar är intressanta, även om de bara utgör en knapp tiondel av försäljningen. De används mycket i yrkestrafik och har långa körsträckor. Många används mycket i tätorter där utsläpp och buller är särskilt belastande. Det blir intressant att följa deras omställning mot elektrifiering. Kommer den följa personbilarnas kurva? Eller kan sjunkande priser på drivlinor och batterier göra den omställningen snabbare?
Norge har 2,5 gånger så många elbilar som Sverige, och dubbelt så många snabbladdare. I Sverige finns däremot nästan dubbelt så många publika normalladdare enligt ICCT, trots att antalet laddbara fordon sammantaget är hälften av Norges. Man undrar varför.
Referenser
[1] Size and distribution of the EU vehicle fleet. ACEA 2023. Länk.
[2] European market monitor quarterly. European car and van market and charging infrastructure development: January-December 2023. Market Spotlight. 1 mars 2024. Länk.
[3] Effekterna av att det nästan bara säljs elbilar i Norge. Allt om elbil 18 februari 2024. Länk.
[4] Number of battery-electric cars and plug-in electric hybrids in Norway from 2012 to 2022. Statista. Länk.
[5] Fordon i län och kommuner 2023. Trafa 2024. Länk.
[6] Electric Vehicle Market Looks Headed for 22% Growth This Year. Bloomberg newsletter 9 januari 2024. Länk.
