Portugal är under press att utarbeta planer för att anpassa sig till klimatkrisen, då landet fortsätter att drabbas av en exempellös serie stormar som har dödat minst 16 personer och lämnat tiotusentals utan el.
Medan stormarna rasar vidare har forskare och experter kritiserat landets ovilja att anpassa sig till de extrema väderförhållanden som har plågat Iberiska halvön de senaste åren.
”Vi är inte förberedda på det nuvarande klimatet, än mindre på framtida klimatförändringar”, sa Pedro Matos Soares, atmosfärsfysiker, under en videokonferens om klimatet som hölls av Lissabons universitets naturvetenskapliga fakultet denna vecka.
”Vi måste förstå hur klimatet är nu och hur det kommer att vara i framtiden. Annars kommer vi att få problem.”
Även Spanien har drabbats hårt den senaste tiden av extrema klimatrelaterade händelser. I Spanien utfärdades en röd varning – den högsta nivån – för de norra regionerna Galicien, Kantabrien och Baskien efter stormen Nils ankomst, den åttonde stormen som drabbat landet i år. Spaniens motsvarighet till SMHI har gått ut med otaliga gula och röda varningar, till lands och längs kusterna med vågor som nått över nio meter.
Jag tog fram en lista HOPP för 2026 som kan vara värt studera.Det kan tyckas vara en hopplöst seg kamp för kloka energilösningar då de alltmer ständigt ifrågasätts, oftast från politiskt håll. Man har svårt acceptera de fördelar energiomställning, lokalt och för hela världen kan ge, även för DIN #elräkning. Med ökade reella krigshot ser man helst till att mycket insatser ligger i försvaret av Europa. Inget fel i det. Faktiskt finns stora beredskapsfördelar av lokala energilösningar i form av energilager, i energigemenskaper vilket ger oväntat låga kostnader.
Exempel på projekt som tas i drift våren 2026
Under det första kvartalet 2026 realiseras och tas flera betydande förnybara energiprojekt i drift över hela Europa, med särskilt fokus på vindkraft, solenergi och vätgasproduktion.
Kvosted Sol- och Batteripark (Danmark): Nordeuropas största kombinerade solcells- och batteripark invigs officiellt den 2 februari 2026 i närvaro av den danska klimatministern.
RCT Hydrogen Elektrolysanläggning (Tyskland): Produktionen av elektrolyshögar startar i Thüringen under första kvartalet 2026, med en initial installation av en 2,5 MWelektrolysör för en industriell kund.
Tsoukes Sarres Vindpark (Grekland): Färdigställandet av denna landbaserade vindpark med en kapacitet på 27 MW påbörjas under början av 2026.
Dogger Bank Windfarm (Storbritannien): Världens största havsbaserade vindkraftsprojekt beräknas vara helt färdigställt under 2026, där de sista faserna av driftsättning sker löpande under året.
Strategiska initiativ och lagkrav
EU-krav på solceller: Från och med 2026 träder nya EU-krav i kraft som innebär att solceller måste installeras på alla nya offentliga och kommersiella byggnader med en användbar golvyta över 250 m².
Havsbaserad vindkraft: I januari 2026 hålls ett toppmöte i Belgien (North Sea Summit) för att accelerera utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och gränsöverskridande elförbindelser i Nordsjön.
Den danska vindturbintillverkaren Vestas har tecknat nya order på sammanlagt 183 megawatt vindkraft i södra Europa. Affärerna omfattar projekt i Italien, Spanien, Portugal och Frankrike och gäller en och samma kund, vars identitet ännu inte offentliggjorts.
Klimatmål: Under 2026 förväntas förnybara energikällor gå om kol som den största källan till elproduktion globalt, en trend som drivs på av den kraftiga utbyggnaden i Europa. Detta kan betyda också att energikostnaderna minskar även i ekonomin,
Trump vill öppna upp Nordsjön för olja och gas och avveckla vindkraften !?
Jag blir inte förvånad men av alla utspel från Trump och hans följare i republikanerna… Det här inte bara skrattretande , det är absurt på det sättet också att man vill avveckla vindkraften i Nordsjön. Att det ingår i GOP, republikanernas masterplan ”Project 2025” hänger också ihop med försöken att även trixa till sig rätten över Grönland, och mer.
– Storbritannien gör ett mycket stort misstag. Öppna upp Nordsjön. Bli av med vindkraftverk, skrev Trump sent på torsdagen på sociala medieplattformen Truth Social.
Via Energinyheter: USA:s tillträdande president Donald Trump har krävt att Storbritannien öppnar upp Nordsjön för olje- och gasutvinning och avvecklar vindkraftverk. Uttalandet kommer efter att det Texas-baserade företaget Apache nyligen meddelat att de planerar att avsluta sin olje- och gasproduktion i regionen på grund av den ekonomiskt betungande vinstskatten.
Mikael Odenberg riktar skarp kritik mot regeringen:
När regeringen avvisar tretton ansökningar om etablering av havsbaserad vindkraft innebär det närmast en energipolitisk och näringspolitisk katastrof. Det skriver Mikael Odenberg, f.d. energipolitisk talesman (M), försvarsminister och styresman i Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Regeringen borde tvinga Försvarsmakten att bli proaktiv i stället för reaktiv, menar han. Läs mer i länken nedan:
En del av oss har ju tagit del av den rapportering kring batteritillverkning den senaste tiden men inte alltid har orsakerna tagits upp. Bland konsekvenserna så blir inte bara fordonsindustrin drabbad.
Vi ser det redan i anläggningar för batterilager planerade för både större och mindre energilösningar med förnybar energi och tex solcellsanläggningar för villor.
OmEv skrivit en intressant sammanställning över de orsaker som ligger bakom förseningarna.
Upprampning av batteriproduktion Många batterianläggningar i Europa är försenade. Mängden batterier som produceras motsvarar inte de förväntningar och tillkännagivanden som gjorts. Problem inom produktionen finns inte bara hos nya europeiska företag utan även hos etablerade asiatiska celltillverkare
Exempel på vad du själv skulle kunna göra för klimatmålen:
Energiomställning: Sverige behöver öka sin produktion av förnybar energi, som sol- och vindkraft, samtidigt som vi minskar användningen av fossila bränslen som kol och olja. AGERA SJÄLV: Sätt upp tex solcellsanläggning, cykla, eller om du måste köra bil, skaffa elbil, elmoppe. Byt ut onödig köksutrustning som drar energi. Släng gamla kaffebryggaren och byt den mot en kaffepress. Värm tex upp vattnet med vattenkokare snabbt, häll upp i pressen med kaffet, låt brygga kaffet några minuter, häll upp på termos. – Klart och man slipper varmhållning!
Transporter: Att främja hållbara transportsätt inom kollektivtrafik, elbussar och eldrivna lastbilar för distribution är mycket viktigt: AGERA SJÄLV: Handla inte spontanköp tur och retur bara för att du har bil. Planera! – Kör mindre och undvik rusningstider då det oftast blir bilköer inför helgerna med rejäla utsläpp. Köp mindre via nätet – beställ varor via distributörer som verkligen erbjuder beställningar med förbränningsfri transport hela vägen. Köp hellre den dyrare mössan i 100% ull lokalt. Återanvänd smarta och hållbara varor och undvik framförallt microplaster i dina kläder och varför inte när du tvättar bilen med microfiberdukar. En gammal linnehandduk fungerar lika bra.
Industri: Genom att effektivisera industrins processer och minska användningen av fossila bränslen kan utsläppen minska betydligt. AGERA SJÄLV: Föreslå smarta lösningar på onödigt energislöseri och försök påverka din omgivning på jobbet. Påverka för solcellsanläggning och batterilagring tex och verksamheten kan också erbjuda anställda elbilsladdare på arbetsplatsen då det finns bidrag att få för det. – Än så länge.
Jordbruk och skogsbruk: Att främja hållbara metoder inom jordbruk och skogsbruk kan bidra till att binda in koldioxid och minska CO2. AGERA SJÄLV: Om du har egen mark kan du tex låta den få mer biologisk mångfald genom att röja skogen hållbarare. Exempelvis genom att skapa faunadepåer av död ved och röja undan undervegitation som gör skogen öppnare för fler biotoper. För transporter och mindre arbeten kan du avskaffa alla förbränningsmotor-baserade maskiner. Det finns redan eldrivna fyrhjulingar tex. Placera vertikala solceller på öppna ytor där det är lämpligt. Då kan man utnyttja ytan mellan dem för odling. Eller för ännu mindre ytor kan man börja med egen fiskodling som ger extra näring för egna växtodlingen.
Tips: ENERGIGEMENSKAPER: Seminarium 4 december, 14-16:00. Högskolan Gävle Energigemenskaper har ökat snabbt i popularitet i och idag finns över tio tusen sådana gemenskaper i Europa. Lokalt har över två miljoner invånare gått samman för att investera i elproduktion som delas mellan medlemmarna i närområdet. I Sverige är utvecklingen långsammare på grund av begränsningar i regelverk, trots att undersökningar visar ett starkt intresse för egenproduktion av lokal el.
några av de senaste dagarnas kritik mot våra politikers agerande angående klimatpolitiken.
Jag fann denna insändare i DN som är extra värd att läsa kring klimathot
De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från det. Insikten om förnekelsens kraft löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt, skriver den pensionerade psykologen Kjell Jormfeldt.
Rapporterna om att klimatmålen inte kommer att klaras duggar tätt. Hur kommer det sig att klimatfrågan negligeras i så hög grad trots att det handlar om mänsklighetens fortsatta existens? Det är som att vi närmar oss stupet med expressfart, utan att någon bryr sig.
Klimatet har blivit en separat fråga vid sidan om övriga samhällsintressen som förutsätter tillväxt, ökat resande, mer energianvändning, mer mineralutvinning och ”business as usual”. Vad som behövs för att förebygga olidlig hetta, översvämmade storstäder och en obeboelig jord är ett globalt uppvaknande som överflyglar all annan planering.
De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från att det behövs både storskaliga systemförändringar på global nivå tvärs över alla politiska grupperingar och individuella livsstilsförändringar för att råda bot på problemet.
På 1930-talet beskrev den österrikiska psykoanalytikern Anna Freud jagets försvarsmekanismer. De förklarar hur vi människor undviker att förlora ansiktet inför oss själva och därför uppfinner olika metoder för att slippa erkänna egna brister.
De klassiska försvarsmekanismerna kan ge en bra förklaring till varför klimatfrågan försummas. Förnekelse är den första försvarsmekanismen som kommer till användning. Man vill helt enkelt inte se faran.
Nästa steg är rationalisering, att bortförklara eller söka alternativa lösningar, som obefogad teknikoptimism såsom elbilar och kärnkraft. Sedan följer projektion, till exempel att det är Miljöpartiets fel alltsammans och till slut isolering, att bara se en sak i taget utan att inse sambanden, att krig och kapprustning är det absolut värsta formen av miljöförstöring eftersom de enbart leder till död och destruktivitet utan något som helst positivt utfall.
Jag låg och funderade över detta en natt när jag inte kunde sova och blev glad när jag insåg sammanhanget. Det löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt.
Raymond – Först med att lansera Solid State batteri i Sverige
En banbrytande nyhet för den svenska marknaden. Raymond Solid State kombinerar hög energitäthet med lång livslängd, hög i- och urladdningskapacitet med enastående säkerhetsfunktioner och ger, inte minst, hög avkastning.
Länk till Pressrelease: SOLID STATE: Bra utveckling för dig med planer på, eller har solceller
OmEv har gjort en intressant sammanställning av utvecklingen i EU. Kraven minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Priserna på laddbara bilar fortsätter sjunka. Trenden är också intressant för eldrivna lätta transportfordon.
Det är inte bara Tesla och Kinaägda varumärken som säljer elbilar i Europa. Nya data om bilförsäljningen 2023 visar att traditionella europeiska och asiatiska tillverkare fortfarande har stark ställning på elbilsmarknaden. Även lätta lastbilar börjar bli elektriska, och laddinfrastruktur byggs för fullt.
Bilarna i Europa blir bara fler. Mellan 2012 och 2021 ökade antalet personbilar från 215 till 250 miljoner. De lätta lastbilarna ökade från 33 till 37 miljoner [1].
Institutet ICCT har nyligen presenterat statistik om försäljningen förra året i EEA (EEA = EU, Island, Lichtenstein och Norge) [2]. År 2023 såldes 10,7 miljoner nya personbilar. Det var en ökning med 13 procent jämfört med året innan.
Teslas försäljning ökade 80 procent. Andra tillverkare som ökade är Volkswagen (17 %), Renault-Nissan-Mitsubishi (16 %), Subaru-Suzuki-Toyota (15 %), BMW Group (14 %), Mercedes (10 %) och Volvo (10 %).
Laddbara personbilar stod för 23 procent
Personbilar med eldrift utgjorde 15 procent av nybilsförsäljningen. Laddhybriderna utgjorde 8 procent och det innebär att 23 procent, en fjärdedel av nybilsförsäljningen är laddbara. Elbilarnas andel ökade med två procentenheter jämfört år 2022 medan laddhybridernas andel minskade med två procentenheter. Andelen laddbara personbilar var alltså oförändrad, 23 procent båda åren.
I Sverige var andelen elbilar 39 procent och laddhybriderna 21 procent.
Med tanke på tidigare pandemiår och skakig ekonomi är det noterbart att den totala andelen laddbara bilar 2023 inte blev högre än 2022. Däremot blev de fullelektriska bilarna vanligare (från 13 till 15 % av nyförsäljningen). Där fortsätter elektrifieringen.
ICCT redovisar också siffror för ett urval av tillverkare. Volvos försäljning år 2023 bestod till 33 procent av elbilar och 32 procent av laddhybrider. Det var en relativt hög andel jämfört med exempelvis BMW (20 och 15 procent), Mercedes (18 och 19 %), Kia (13 och 11 %) och Volkswagen (15 och 5 %).
Alla tillverkare klarade sina målnivåer för utsläpp av koldioxid. Medelvärdet för hela den nysålda flottan hamnade på 107 gram CO2 per km år 2023. Det uppnådda värdet ligger 12 procent under målnivån.
Lätta lastbilar ökade 15 procent
Det registrerades 1,5 miljon lätta lastbilar under 2023. Det var en ökning med 15 procent från året innan. Försäljningen av lätta lastbilar motsvarar 8 procent av personbilarnas antal.
Mest ökade Volkswagen sin försäljning (28 %). Renault-Nissan-Mitsubishi ökade 17 procent medan Ford och Stellantis båda ökade sin försäljning med 14 procent.
Sju procent av lätta lastbilar var eldrivna
Sju procent av de nyregistrerade lätta lastbilarna var eldrivna. Laddhybriderna var så få – om ens några – att de inte syns i statistiken.
Det är relativt små skillnader mellan olika tillverkare. Bland de tillverkare som redovisas i rapporten var 3 procent av Fords lätta lastbilar eldrivna. Övriga hade en elfordonsandel mellan 6 och 9 procent.
Utsläppet av koldioxid från de lätta lastbilarna hamnade på 180 gram per km som medelvärde hos den nysålda flottan. I likhet med personbilarna var det 12 procent under målnivån för 2023.
700 000 nya laddpunkter 2023
Det installerades ungefär 700 000 publika laddpunkter i EEA-området under 2023. Likströmsladdarna (DC) ökade drygt 60 procent jämfört med slutet av 2022 medan växelströmsladdarna (AC) ökade 35 procent. Ungefär 85 procent av laddarna är AC-laddare.
Investeringar i laddinfrastruktur tog ett rejält kliv i Danmark. Där ökade antalet AC-laddare med 109 procent och DC-laddarna med 143 procent 2023 jämfört med året innan. I Belgien ökade antalet DC-laddare ännu mer, hela 154 procent.
4,2 st laddare ”22 kW-ekvivalent” per tusen fordon
I rapporten summerar man ihop den publika laddinfrastruktur som har installerats till ett 22 kW-ekvivalentvärde i i EEA-området. I december 2023 fanns det i medeltal 4,2 st ”22 kW-ekvivalentladdare” per tusen personbilar och lätta lastbilar i trafik (alltså inte bara laddbara fordon). Antalet hade ökat från 3,8 per tusen fordon i september samma år.
Norge leder såklart ligan. Där fanns 31 st 22 kW-ekvivalentladdare per lätta tusen fordon i slutet av 2023. Det förklaras av den höga andelen elbilar i landet. De följs av Island (17), Nederländerna (13), Danmark (13) och Sverige (11). Italien (1,9) och Spanien (1,7) är exempel på länder under medelvärdet.
Fler laddare per elbil i Norge än i Sverige – och färre
I Sverige fanns under det fjärde kvartalet 2023 ungefär 33 000 publika AC-laddare och 5 500 DC-laddare. Motsvarande antal i Norge var 20 000 respektive 10 000.
I Norge finns idag cirka 800 000 elbilar [3] och 200 000 laddhybrider [4]. Totalt finns 2,6 miljoner personbilar i Norge.
Det kan jämföras med 300 000 elbilar och 270 000 laddhybrider i Sverige. Totalt finns fem miljoner personbilar i Sverige [5].
Europamarknaden 2024
I en analys från början av året spådde Bloomberg att den europeiska elbilsmarknaden kommer vara relativt stabil även i år.
”Försäljningen i Europa kommer att vara relativt oförändrad i år eftersom biltillverkarna håller tillbaka högre volymer innan koldioxidreglerna skärps igen 2025. Subventionerna har också minskat i några viktiga regioner, och den europeiska marknaden för elbilar påverkas av systemen för beskattning av tjänstebilar. Försäljningen av elbilar i Europa bör uppgå till cirka 3,4 miljoner för året, en ökning med 8 procent” [6, 7].
Noter
ICCT:s uppgifter om publik laddning i Sverige avviker något från Powercircle. De senare anger 35 600 publika laddpunkter i februari 2024, varav 3 150 med snabbladdning [8].
I ICCT-rapporten tolkar vi begreppet ”van” som lätt lastbil. Det kan även användas om stora personbilar men av metodtexten framgår att begreppet här avser lätta lastbilar.
Egen kommentar
Det är noterbart att andelen laddbara fordon i Europa inte ökade mer även om andelen elbilar steg. Att tillverkarna överpresterade koldioxidmålet tyder på att de ändå gjorde vad som krävs för att klara trenden mot utsläppskraven 2025.
Kanske blir det en måttlig ökning även i år. Men utvecklingen har knappast vänt. Kraven på tillverkarna att minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps framöver. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Dessutom spås priserna på laddbara bilar och batterier fortsätta sjunka.
Det är ofta ensidigt fokus på personbilar. Men lätta lastbilar är intressanta, även om de bara utgör en knapp tiondel av försäljningen. De används mycket i yrkestrafik och har långa körsträckor. Många används mycket i tätorter där utsläpp och buller är särskilt belastande. Det blir intressant att följa deras omställning mot elektrifiering. Kommer den följa personbilarnas kurva? Eller kan sjunkande priser på drivlinor och batterier göra den omställningen snabbare?
Norge har 2,5 gånger så många elbilar som Sverige, och dubbelt så många snabbladdare. I Sverige finns däremot nästan dubbelt så många publika normalladdare enligt ICCT, trots att antalet laddbara fordon sammantaget är hälften av Norges. Man undrar varför.
Referenser
[1] Size and distribution of the EU vehicle fleet. ACEA 2023. Länk.
[2] European market monitor quarterly. European car and van market and charging infrastructure development: January-December 2023. Market Spotlight. 1 mars 2024. Länk.
[3] Effekterna av att det nästan bara säljs elbilar i Norge. Allt om elbil 18 februari 2024. Länk.
[4] Number of battery-electric cars and plug-in electric hybrids in Norway from 2012 to 2022. Statista. Länk.
[5] Fordon i län och kommuner 2023. Trafa 2024. Länk.
[6] Electric Vehicle Market Looks Headed for 22% Growth This Year. Bloomberg newsletter 9 januari 2024. Länk.
Via Associated Press, Berlin: Koldioxidutsläppen i Tyskland, Europas största ekonomi, sjönk till sin lägsta nivå på sju decennier när användningen av kol minskade oväntat kraftigt och det ekonomiska läget pressade produktionen av energiintensiv industri, enligt en studie som publicerades under torsdagen.
Tyskland har som mål att minska sina utsläpp till noll till 2045 och arbetar för att öka användningen av sol- och vindkraft och andra förnybara källor.
Tankesmedjan Agora Energiewende sa att dess preliminära beräkningar visar att Tyskland släppte ut 673 miljoner ton CO2 förra året, en minskning med 73 miljoner ton jämfört med 2022 och den lägsta nivån sedan 1950-talet. Siffran låg 46 % under landets utsläpp 1990. Men man ser också att det behövs mer åtgärder för områden som transport och bostäder där man vill se till att alla inkomstgrupper kan ha råd med förnybar energi.
På tisdagen sa Tysklands energimyndighet att förnybara energikällor stod för mer än hälften av landets energiproduktion 2023. Förnybar energi steg till 56 % av energiproduktionen, från 47,4 % 2022. Samtidigt har elproduktion med svart kol fallit till 8,9 % från 12,8 % och brunkolseldad el sjönk till 17,4 % från 21 %.
3 kärnkraftverk stängda 2023
Tyskland stängde av sina tre sista kärnkraftverk i april – ett sedan länge planerat drag, även om vissa argumenterade för en omstart efter att energipriserna ökade på grund av kriget i Ukraina. Kärnkraften stod för 1,5 % av energiproduktionen 2023, en minskning från 6,7 % föregående år.
Mer än hälften av förra årets minskning av utsläpp – cirka 44 miljoner ton – berodde på att koleldad elproduktion föll till sin lägsta nivå sedan 1960-talet, enligt Agora. Det i sin tur berodde på en minskad efterfrågan på el och ökad import från grannländerna, varav ungefär hälften kom från förnybara energikällor.
Dessutom minskade utsläppen från industrin avsevärt eftersom energiintensiva företag minskade produktionen till följd av ekonomisk svaghet och internationella kriser, sa tankesmedjan.
Tyskland, den kanske sämst presterande stora utvecklade ekonomin de senaste månaderna, har tyngts av höga energipriser, global ekonomisk svaghet och räntehöjningar för att bekämpa inflationen. Landet är hem för många energiintensiva företag, bland annat inom kemi- och metallindustrin.
Agora beräknade att endast cirka 15 % av förra årets utsläppsbesparingar utgör ”permanenta utsläppsminskningar till följd av ytterligare förnybar energikapacitet, effektivitetsvinster och övergången till bränslen som producerar mindre CO2 eller andra klimatvänliga alternativ.” Den sa att ”de flesta av utsläppsminskningarna 2023 inte är hållbara ur ett industri- eller klimatpolitiskt perspektiv.”
Ekonomi- och klimatminister Robert Habeck, en medlem av miljöpartiet de gröna som också är vice förbundskansler, sa att Tyskland har lagt grunden för framtida tillväxt inom förnybar energi genom att gå över till att utöka sol- och vindproduktionen.
”Vi gör synliga framsteg på vägen mot klimatneutral elförsörjning”, sa han.
När det gäller industrin, ”är det bra att investeringar görs i klimatproduktion och energieffektivitet”, sade han i ett uttalande. Habeck pekade även på statliga insatser för att sänka elpriserna för industrin.
