Jag passade på när Grounded Heat visade en av sina projektanläggningar utanför Eskilstuna. Sandbatterier är ett sätt att lagra energi i form av värme över längre tid, vilket kan bidra till att jämna ut energianvändning och minska beroendet av tillfälliga effekttoppar. Det gör tekniken särskilt intressant i sammanhang där energibehovet varierar över dygnet eller mellan säsonger.
Varför tekniken får lovord
Tekniken får uppmärksamhet eftersom den kan lagra stora mängder billig och förnybar el som värme, minska belastningen på elnätet och ge en relativt enkel och billig lagringslösning jämfört med många andra energilager. Det gör den särskilt intressant för fastigheter, fjärrvärme och verksamheter som behöver mycket värme.
Eskilstuna kommun har en aktiv roll
Genom att möjliggöra byggandet av en demonstrationsanläggning i samarbetet med Grounded Heat positionerar sig Eskilstuna kommun som en föregångare inom innovativ energilagring. Här testas en teknik som kan lagra värme över längre tid och bidra till ett mer lokalt, flexibelt och robust energisystem.
Samarbetet är ett tydligt exempel på hur mod, nyfikenhet och långsiktighet kan omsättas i handling. Genom att våga satsa på ny teknik bidrar Eskilstuna kommun till att forma framtidens energilösningar.
Jag försöker undvika polarisering inom energi då just motståndare mot positiva förändringar vill lägga all energi på just konflikt.
Ett exempel är just elfordon eller just industrins motstånd mot ”elbilar” där man för bara några år sedan blev förlöjligad som ”miljömupp”. Nu är fortsatt debatt oerhört viktig om en energiomställning där nuvarande regering står stilla.
– Jag är så trött på den här vindkraftspopulismen; Åkesson, SD.
– Åkesson, ”Vi har jättemycket när det blåser”
Via Svt Nyheter: ”Frågan om energi var första ämne i kvällens partiledardebatt. Bland annat fick partierna votera om regeringens planer på ny kärnkraft bör fullföljas och en majoritet var för. Tidöpartierna och Socialdemokraterna röstade ja, C och MP röstade nej och Vänsterpartiet avstod”.
Att det behövs mer vindkraft är inget som Jimmie Åkesson (SD) håller med om – istället kallar han det ”vindkraftspopulism”.
Se källor och fakta nedan;
Vindkraftspopulism är ett uttryck för den geografiska målkonflikten: Alla vill ha billig, förnybar el i uttaget, men få vill ha de 250 meter höga snurrorna i sin egen skog. När politiker väljer att ensidigt företräda ”nej-sidan” utan att presentera realistiska alternativ för energiförsörjningen på kort sikt, brukar de anklagas för just vindkraftspopulism.
Vindkraftspopulism bygger ofta på en känsla av att landsbygden offras för stadens behov. Det skapas en berättelse om ”eliten” i Stockholm (eller Bryssel) som tvingar på lokalbefolkningen stora industriprojekt som förstör deras livsmiljö. – Vanliga argument (Narrativet) Visuella och akustiska störningar: Att landskapsbilden förstörs och att ljudnivåerna (infraljud) påverkar hälsan. Fastighetsvärden: Oron för att husen i närheten blir osäljbara. Natur- och kulturmiljö: Skydd av biologisk mångfald eller rennäring (särskilt i norra Sverige). Det kommunala vetot: Debatten om huruvida staten ska få köra över kommuners nej till vindkraft. – Varför kallas det ”populism”? Begreppet används ofta pejorativt (nedsättande) av förespråkare för vindkraft. De menar att motståndet: Förenklar komplexa energifrågor. Spelar på känslor och rädsla istället för teknisk fakta. Ignorerar det akuta behovet av billig el för industrins gröna omställning. – Den politiska dimensionen I Sverige har detta blivit en tydlig höger-vänster-fråga. S, MP, V och C trycker ofta på behovet av snabb utbyggnad för att möta klimatmålen och industrins behov. SD och delar av M och KD har i högre grad betonat det lokala självbestämmandet och lyft fram kärnkraft som det enda långsiktigt hållbara alternativet, vilket kritiker menar är ett sätt att kanalisera vindkraftsmotståndet.
EU stryper nu sin finansiering till energiprojekt som använder växelriktare från Kina Ryssland, Iran och Nordkorea.. Experten: Peking kan skapa omfattande strömavbrott via felaktiga programvaruuppdateringar.
Utdrag via Ny Teknik: Inga EU-pengar får gå till sol-, vind- och batteriprojekt som installerar växelriktare från fyra utpekade högriskländer: Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea. Det beslutade EU-kommissionen i mitten av april.
I praktiken handlar det om att stoppa växelriktare från kinesiska tillverkare, som de senaste åren dominerat stort på den europeiska marknaden.
– Det här är enligt min mening av de viktigaste energisäkerhetsnyheterna på länge, säger Johan Lindahl, konsult på Becquerel Sweden och tidigare generalsekreterare i ESMC, en branschorganisation för den europeiska solcellsindustrin.
Moderna växelriktare spelar en nyckelroll i anläggningar som behövs för energiomställningen: solcellsparker såväl som solpaneler på villatak, vindkraftverk, hemmabatterier och batteriparker. Förutom att omvandla likström till växelström kan de exempelvis styra hur mycket effekt som matas ut på elnätet och hjälpa nätet att stabilisera frekvensen.
Utrustningen är oftast uppkopplad mot tillverkarens molnplattformar, vilket innebär en sårbarhet för de enskilda systemen och för hela elnätet.
– Det behövs inga hackare, tillverkarna kan via felaktiga mjukvaruuppdateringar stänga ner systemen eller få dem att motarbeta nätbalansen, förklarar Johan Lindahl.
Han uppger att över 80 procent av alla nyinstallerade växelriktare i Europa numera kommer från kinesiska tillverkare som Huawei, Sungrow och Growatt. Sammanlagt har kinesiska tillverkare enbart inom solcellssektorn fjärråtkomst till uppskattningsvis 168 gigawatt installerad kapacitet i Europa .
Skulle man satsa på en hel solcellspark – innebar valet av europeiska växelriktare att totalpriset blir mer blygsamma 2,0–2,5 procent. Sett till hel livstid beräknas produktionskostnaden bli ungefär 3 procent högre med europeiska växelriktare.
Produktionskapaciteten räcker
Europas produktionskapacitet för växelriktare räcker med råge för att ersätta de kinesiska konkurrenterna.
Beslutet från EU-kommissionen gäller enbart de energiprojekt som finansieras med offentliga EU-medel. Johan Lindahl påpekar att Sverige kan införa liknande regler, till exempel genom att koppla ett krav på europeiska växelriktare till det gröna avdraget för privatpersoner.
Det viktigaste med det nya CATL Shenxing-batteriet är laddningshastigheten.
Enligt CATL kan det nya batteriet laddas från 10 % till 35 % på bara en minut. En laddning från 10 % till 80 % tar blixtsnabba 3 minuter och 44 sekunder, medan det bara tar 6,5 minuter att nå 90 % laddning.
Köldeffektivt
Inte bara det: I kyla, ner till -30 °C, hävdar CATL att det nya Shenxing-batteriet kan laddas från 20 % till 98 % på 9 minuter. Dessutom har det låg vikt med mera se klippet nedan, länk via bilden.
Just de råvaror som vissa stater söker som mest hamnar bokstavligen i en härd som nu lär ta tid släcka
Elpriset har rusat, elnätsavgiften har höjts kraftigt och en ny effektavgift ska bli obligatorisk. Samtidigt går det bra för elbolagen. Hur motiverar Eon höjningarna – och vad säger ansvarig myndighet om utvecklingen? Gäster: Johan Mörnstam, vd Eon, Ulrika Hesslow, generaldirektör Energimarknadsinspektionen och Claes Hemberg, energiekonom Nibe. Programledare: Carolina Neurath Bengtsson.
Brent olja: Steg till omkring 80 USD per fat under måndagen. Analytiker indikerar risk för högre nivåer nu då oroligheterna fortsätter.
Naturgas: Priserna stiger till följd av produktionsstopp hos statliga aktörer
Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO, verkar för förnybar energi och energieffektivisering. En av våra hjärtefrågor är solenergi, men vi ser med stor oro konsekvenserna av regeringens beslut att ta bort skattereduktionen för inmatad solel från privatpersoner på elnätet
Många villaägare som har investerat i solelanläggningar har kalkylerat med skattereduktionen under återbetalningstiden. Konsekvensen är att dessa människor nu får en sämre avkastning och i vissa fall en förlust.
SERO menar att den bästa solelanläggningen är den som genererar högst andel av sin producerade el till den egna fastigheten där solelanläggningen finns. Det är också den mest lönsamma solelproduktionen. Men vi ska inte behöva straffa dem som faktiskt anlagt egna solelanläggningar och levererar överskottsel ut på elnätet. Det bästa vore om det kan bli en övergångsperiod där befintliga ägare av solelanläggningar kan göra skatteavdrag och de som anlägger nya får nya villkor.
SERO föreslår att villaägare som investerar i nya solelanläggningar ska få incitament till att bidra till ökad flexibilitet i sina leveranser av el. Det kan göras med energilager av olika slag där solel balanseras av batterilager i form av batterilager, bergvärme och ackumulatortankar. Solel i kombination med energilager bidrar även till att kapa effekttoppar när effektavgifter införs. Flexibilitet fungerar också som en balans gentemot solel och vindkraft. Både som balans av solelproduktion i den egna fastigheten och ur ett samhällsperspektiv, där energilager balanserar det förnybara på ett hållbart sätt.
SERO håller med om att solelanläggningar inte ska överdimensioneras, utan i första hand användas för el inom den egna fastigheten eller inom närbelägna fastigheter, som tillsammans skulle kunna ingå i energigemenskaper. Men el som säljs bidrar också till hela elsystemet. Det skulle kunna finnas incitament med skatteavdrag för solel som säljs under höglasttimmar. Men här behövs utredningar och demokratisk förankring. Till dess uppmanar vi regeringen att återinföra 60-öringen som skattereduktion för privata hushåll som investerat i solelanläggningar.
Eric Söderberg, Ordförande SERO. Sven Bernesson, Forskare
Jag följer sedan en tid utvecklingen med intresse då det ger oanade möjligheter för flera verksamheter, energigemenskaper och förstås privatpersoner som i första hand är den egentliga målgruppen. Här har vi lite nyheter via OmEv.se
”Tekniken står inför ett skifte. Från forskningsdemonstrationer till större och kommersiellt drivna projekt. I detta nyhetsbrev gör vi ett nerslag i två nyligen presenterade/lanserade kommersiella initiativ från Tesla i USA och Ford i Europa. Nyhetsbrevet innehåller även en kort notis om regeländringar i Tyskland som kan vara en viktig motivator för dubbelriktad laddning på den tyska marknaden”.
Via Energinyheter.se – Utbyggnaden av batterilager i Europas elnät tog kraftig fart under 2025. Totalt installerades 27,1 gigawattimmar ny lagringskapacitet i EU och närliggande marknader, vilket är den högsta nivån hittills.
Kommentar: Men i vårt land har utvecklingen inte nått samma takt. För att det skall ske krävs att politiken ser möjligheter istället för att sätta upp nya hinder och släppa ensidig syn på betydligt kostsammare kraftslag som kärnkraft.
Ackumulerad årlig kapacitet i Europa (MW). LCP Delta/Ease
Utvecklingen drivs av en snabbt ökande andel väderberoende elproduktion, samtidigt som elnäten i allt högre grad behöver kortsiktig flexibilitet för att hantera svängningar i produktion och efterfrågan.
Den totala utbyggnaden under 2025 motsvarar en ökning på omkring 400 procent jämfört med installationsnivåerna 2022. Därmed har tekniken gått från att främst vara demonstrationsprojekt till att bli en etablerad del av elnätsinfrastrukturen i flera länder.
FAKTA:
LCP Delta och EASE (European Association for Storage of Energy) är partnerskap mellan konsult- och forskningsföretag som samarbetar för att publicera rapporter och tillhandahålla data om energilagringsmarknaden i Europa. ”LCP Delta/Ease” refererar vanligtvis till deras gemensamma publikationer, såsom rapportserien European Market Monitor on Energy Storage (EMMES).
LCP Delta är ett konsult- och forskningsföretag specialiserat på energiomställningsmarknader, som erbjuder insikter, prognoser och rådgivning.
EASE är den samlande rösten för energilagring i Europa och förespråkar policyer som stöder tillväxten av energilagring.
European Market Monitor on Energy Storage (EMMES)
EMMES är en årlig rapportserie som är resultatet av samarbetet och en central källa till information om energilagring i Europa.
Databas: Rapporten bygger på StoreTrack, en omfattande och interaktiv databas som spårar över 3 000 energilagringsprojekt i över 29 europeiska länder.
Analys: Den tillhandahåller djupgående marknads- och policyanalyser för olika marknadssegment: bostäder (residential), kommersiellt och industriellt (C&I) samt storskaligt (front-of-meter).
Insikter: Rapporterna belyser bland annat tillväxttakt, installerad kapacitet (t.ex. 89 GW installerad kapacitet i slutet av 2024), teknikutveckling (batterilagring, termisk lagring, pumpkraft) och framtidsutsikter till 2030.
Målgrupp: Insikterna riktar sig till yrkesverksamma inom energilagringssektorn, inklusive investerare, utvecklare och beslutsfattare, för att hjälpa dem att navigera i marknadsförändringar och policyfrågor.
Kan du tänka dig en framtid utan snö? Hur lyfter vi klimatfrågan från individen till politiken? Vilka frågor går människor och bär på om klimatkrisen?
I över tre år har Sveriges Radio-reportern, Anna-Karin Ivarsson, samlat frågor om klimatkrisen från personer hon mött, framför allt i sitt arbete som klimat- och kulturreporter.
Vad fan håller ni på med? Förstår människor att 1.5 inte är ett mål utan en vetenskaplig gräns?
I en serie program möter vi Niklas Strömstedt, Johan Rockström, Per Svensson, Patti Smith, Ulf Danielssonoch många fler.
De är några av över 200 tillfrågade som svarat på sin egen klimatkrisfråga, för frågan i enkäten är just ʺVilken är din fråga?ʺ.
Historiens längsta enkät
Troligen är detta världens längsta radioenkät. Många många timmar med frågor och svar om klimatkrisen. Och den är inte bara lång, utan också bred och bjuder på många olika resonemang och infallsvinklar.
I samband med programmen i P1 släpps poddarna med alla de över 200 tillfrågade – och lyssnarna kan scrolla fram till Greta Thunberg eller Islands klimatminister och höra just deras fråga och svar.
Frågestunderna började i augusti 2022. Sedan dess har uppvärmningen stigit från 1.2 grader Celsius till över 1.4 i januari 2026.
Medverkande:
Mathias Fridahl, Tomas von Brömssen, Benny Andersson, Åsa Persson, Carl Bildt, Alan Rusbridger, John Naughton, Ida Bekselius, Sverker Sörlin, Mattias Goldmann, Johannes Klenell, James Hansen, Jacob Nell, Francis Fukuyama, Björn Ulvaeus, Lauri Myllyvirta och Anders Hove.
Ett program av Anna-Karin Ivarsson Producent: Katarina Wikars Slutmix: Maria Stillberg
Bidragande reportrar: Lena Nordlund, Björn Gunér och Kristian Åström.
Via Energinyheter.se: Geotermisk energi är ett av få förnybara energislag som hittills undgått politisk press i USA under president Donald Trump. Samtidigt som vind- och solkraft ifrågasätts av administrationen får geotermin både regulatoriskt stöd och växande investeringar, trots att de flesta projekten fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.
Tekniken bygger på att värme från jordskorpan tas tillvara genom borrade brunnar som leder upp hett vatten eller ånga till markytan. Enligt EU-kommissionens definition kan energin användas både för elproduktion och för direkt värme till fjärrvärme, varmvatten eller industriella processer. Till skillnad från väderberoende kraftslag kan geotermi leverera energi dygnet runt, vilket gör tekniken attraktiv ur ett driftsäkerhetsperspektiv.
Geotermi har länge utnyttjats i länder med lättillgängliga resurser, medan andra nu satsar på så kallade förstärkta geotermiska system, EGS. Metoden har tekniska likheter med hydraulisk spräckning och gör det möjligt att nå djupare och tidigare otillgängliga värmereservoarer. Det innebär dock också högre kostnader och tekniska risker, vilket hittills bromsat en bred utbyggnad.
Tillståndsprocesser kortas kraftigt
I maj meddelade U.S. Department of the Interior att myndigheten inför ett snabbspår för tillståndsprövning av geotermiska projekt på federal mark. Beslutet ligger i linje med Trumps energipolitiska agenda och innebär att handläggningstider kan kortas från år till som mest 28 dagar för projekt som bedöms som brådskande.
Bland de projekt som prioriteras finns tre anläggningar i Nevada som drivs av Ormat, ett bolag som även fick federalt stöd under Trumps första mandatperiod 2020.
– Geotermisk energi är en pålitlig energikälla som kan försörja kritisk infrastruktur för nationell säkerhet och stärka USA:s energioberoende, sade inrikesminister Doug Burgum i samband med beskedet.
Kapitalinflöde och nya storskaliga projekt
I december tog den amerikanska geotermispecialisten Fervo Energy in 462 miljoner dollar i en finansieringsrunda för att påskynda expansionen. Kapitalet ska bland annat användas till byggandet av Cape Station i Utah, som väntas leverera 100 megawatt till elnätet från 2026 och därefter byggas ut till 500 megawatt till 2028.
– Med snabbt växande efterfrågan från AI och elektrifiering behöver elnätet skalbara lösningar som alltid är tillgängliga, sade Jeff Johnson från investeringsbolaget B Capital i ett uttalande.
Samtidigt testas geotermiska värmenät i flera amerikanska städer och vid universitet. I New Haven har arbetet inletts med ett nät som ska försörja stadens Union Station och ett nytt bostadsområde med uppvärmning och kylning. Projektet är en del av stadens mål att minska utsläppen från kommunala byggnader och transporter till 2030.
– I slutänden får vi det mest effektiva värme- och kylsystem som finns för vår historiska station och omkring 1 000 bostäder, sade stadens hållbarhetschef Steven Winter.
Universitet och energibolag följer efter
Även Yale University bygger ett geotermiskt system för flera forskningsbyggnader. I delstaten Massachusetts har den första geotermiska anläggningen som ägs av ett energibolag tagits i drift i Framingham. Där har den ideella organisationen Home Energy Efficiency Team fått ett federalt bidrag på 8,6 miljoner dollar för att bygga ut ett befintligt nät som i dag försörjer cirka 140 kunder.
– Det här ger oss möjlighet att tydligt visa vilken tillväxtpotential geotermiska nät har, sade HEET:s chef Zeyneb Magavi.
Trots optimismen återstår frågor om kostnader, skalbarhet och hur snabbt tekniken kan bidra i större skala. Jämfört med vind- och solkraft är geotermi fortfarande kapitalkrävande och geografiskt begränsad, även om den politiska risken i nuläget framstår som lägre.
Källa: Oilprice.com, artikel av Felicity Bradstock
Fakta: EGS-teknik är ännu inte kommersiellt etablerad i stor skala och flera projekt i USA befinner sig i demonstrationsfas. Uppgifterna om tillståndsprocesser och investeringar baseras på offentliga uttalanden från amerikanska myndigheter och bolag.
