Etikett: kärnkraft

Klarhet och fakta om SMR, Småskalig modulär kärnkraft.

Satsningar på kärnkraft från Tidö-regeringen förtjänar uppmärksamhet.

Vikarierande miljöminister Johan Britz uttrycker stark entusiasm för ett mycket stort projekt från Blykalla som vill anlägga sex SMR reaktorer i Gävle, samtidigt som det – enligt offentliga uppgifter – saknas en sammanhållen, offentlig kostnadskalkyl i det här skedet. SVT har också rapporterat att någon sådan inte redovisats.

Argumenten regeringen fört fram

Motivationen är oftast att man vill satsa på just SMR, (Små Modulära Reaktorer) och hur pass effektiva och modulära de skall vara. Det är viktigt att förstå vad det egentligen handlar om

Själva anläggningsytan för en SMR (Small Modular Reactor) är ofta mellan 1 till 6 hektar (cirka 1–2 fotbollsplaner). Räknar man däremot in nödvändiga säkerhetsavstånd, skyddsområden och naturvårdskrav landar det totala markanspråket vanligtvis på omkring 70 till 300 hektar per anläggning.

Senast ansökan gäller Blykalla som vill bygga sex (så kallade) SMR-reaktorer i Gävle. Ett projekt i planering, och det är normalt att alla detaljer inte är färdiga. Samtidigt väcker det frågor när projekt av den här storleken går vidare utan att en tydlig, offentlig helhetsbild av kostnader, risker och finansiering finns tillgänglig. Det kan förefalla lite märkligt att man från kärnkraft-industrin gärna lyfter fram småskalighet och serieproduktion, typ löpande band. Men det kommer inte att kunna genomföras i verkligheten då det gäller ganska få anläggningar.

Bundesamt für die Sicherheit der Atommüllbewirtschaftung.
https://www.base.bund.de/en/nuclear-safety/nuclear-technology/small-modular-reactors/small-modular-reactors.html?

Viktiga fakta

1. Storlek och yta >

Yta: 1–6 hektar men om nuvarande krav på
säkerhetsavstånd, skyddsområden och naturvårdskrav blir den totala markytan betydligt större. Ca; 70 till 300 hektar per anläggning.
Vad som ingår: Själva reaktorbyggnaden, turbinhall, kylsystem, administrationsbyggnader, kyldammar och avställningsytor för projektets byggfas.

2. Säkerhets- och skyddszoner >

Runt anläggningen krävs ett område innanför stängslet där allmänheten inte har tillträde.
Beredskapszoner: Detta är områden utanför själva anläggningen där det finns krav på befolkningsplanering, utrymningsvägar och larmberedskap. I Sverige innebär det att det ställs krav inom en yttre beredskapszon (upp till cirka 25 km radie), även om själva marken inte ägs av kraftverksbolaget

3. Naturvård och miljöhänsyn >

Att bygga en SMR kräver mark som uppfyller kraven i svensk miljöbalk. Det innebär att man måste ta hänsyn till grundvatten, strandskydd, naturreservat och biologisk mångfald.

Vilka projekt planeras

1. Valdemarsvik (Östergötland)

Bolag: Kärnfull Next (som är under uppköp av kärnteknikbolaget Studsvik AB). Planen: I mars 2026 lämnade projektbolaget Refirm Målma in en historisk ansökan till regeringen – den första ansökan om ny kärnkraft i Sverige på över 50 år. De vill bygga en SMR-park med 4–6 små lättvattenreaktorer drygt en mil sydost om Valdemarsvik. Regeringen har gett Länsstyrelsen i Östergötland i uppdrag att ta fram en anläggningsplan för området. [1, 2, 3, 4]

2. Gävle / Norrsundet (Gävleborg)

Bolag: Det svenska kärnteknikbolaget Blykalla.
Planen: I maj 2026 lämnade Blykalla in en officiell ansökan till regeringen om att bygga sex små, modulära och blykylda reaktorer (SMR) i Norrsundet, norr om Gävle. Sajten har valts på grund av sitt strategiska läge vid gränsen mellan elområde SE2 och SE3, tillgången till en djuphamn och närheten till regionnätet. Målet är drift under första halvan av 2030-talet. [1, 2]

3. Varberg / Väröhalvön (Halland)

Bolag: Statliga Vattenfall i samarbete med staten.
Planen: Vattenfall planerar sedan tidigare en stor SMR-satsning i anslutning till det befintliga kärnkraftverket i Ringhals. De har valt ut teknikleverantörerna GE Vernova (USA) och Rolls-Royce SMR(Storbritannien) för att utvärdera 2–5 reaktorer på Väröhalvön. I april 2026 föreslog regeringen dessutom att staten ska gå in som majoritetsägare (60 %) i det nybildade bolaget Videberg Kraft AB för att finansiera och driva på denna utbyggnad. [1, 2, 3, 4, 5]

4. Nyköping / Studsvik (Södermanland)

Bolag: Studsvik AB och Kärnfull Next.
Planen: Studsviks befintliga forsknings- och industriområde utanför Nyköping är en starkt utpekad kandidat för framtida SMR. Under våren 2026 beviljades dessutom Nyköpings kommun en miljon kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att formellt utreda och förbereda kommunen på en kärnkraftsetablering. [1, 2]

Tidö-regeringens mål innebär betydande statligt engagemang. I budgetpropositionen nämns en låneram på upp till 220 miljarder kronor, samt ytterligare riskdelning vid eventuella fördyringar. Det betyder inte att hela summan kommer att användas, men det visar att staten tar en stor ekonomisk risk.

Därtill kommer modellen med prissäkring (så kallade differenskontrakt), där staten garanterar en viss intäktsnivå över lång tid. Nivåer runt 80 öre/kWh har diskuterats, men det är inte slutligt fastställt och kan påverkas av projektens faktiska kostnader.

När det gäller kärnavfall lyfter Blykalla själva att kostnaderna är svåra att uppskatta i förväg och att säkerhetskraven kan bli omfattande. Det är inte unikt i sig, men det understryker att detta är komplexa och långsiktiga ekonomiska åtaganden. Ovanpå detta krävs ytterligare säkerhetsinvesteringar då dessa reaktorer ger generellt än mer kärnavfall att långtids-förvaras i nära evighet.

Formellt kräver processen inte en fullständig budget i första steget – sådana uppgifter kan begäras in senare. Men just därför blir det en politisk och principiell fråga: Vad är rimligt innan staten går vidare med så stora åtaganden?

Poängen är enkel; när det handlar om potentiellt mycket stora summor av offentliga medel bör kraven på transparens, kostnadsbild och riskanalys vara mycket höga – redan tidigt i processen. Annars kan det bli vi skattebetalare – inklusive beslutsfattarna något som kan bli väldigt dyrt.

Länkar:

https://www.base.bund.de/shareddocs/downloads/en/reports/nuclear-safety/technical-briefing-small-modular-reactors.pdf?

https://www.realtid.se/bors-finans/makro/varlden-backar-sverige-gasar-mot-smr-fiasko

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringens-besked-183-miljarder-till-nytt-lager-for-karnavfall

https://understand-energy.stanford.edu/news/understand-small-modular-reactors

https://www.rolls-royce.com/innovation/small-modular-reactors.aspx#

NÅGRA AV MINA REFERENSER
– Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se .
TESLA OWNERS SWEDEN

Dags att göra ”Re-Volt” ⚡️

Svensk elmarknad står inför en akut kris. Trots ett enormt överskott av elproduktion i norra Sverige pressas spotpriserna så lågt att det inte längre är lönsamt att producera el. Södra Sverige lider av brist och betydligt högre priser.

Det är kanske dags att ifrågasätta hela systemet kring elpriser, elskatter, nätavgifter och flaskhalsavgifter?

Obalans i marknaden

  • Extrema prisskillnader: Under 2025 har spotpriset i norra Sverige (SE1 och SE2) legat på i snitt 15–16 öre/kWh, medan södra Sverige (SE3 och SE4) haft priser på 53–71 öre/kWh. Det innebär att ny elproduktion i norr är olönsam, då investeringskostnader kräver minst det dubbla eller tredubbla priset.
  • Kommunalt veto stoppar ny produktion: Trots brister i söder stoppas ny elproduktion av kommunala veto-beslut, vilket förvärrar situationen.

Konsekvenser:

  • Investeringar i ny produktion uteblir: Låga spotpriser i norr och höga investeringskostnader gör att ingen vill bygga nytt, särskilt när kommuner kan stoppa projekt.
  • Konsumenterna drabbas: Trots låga produktionspriser i norr får konsumenterna i söder betala höga priser, samtidigt som skatter och avgifter driver upp kostnaden ytterligare.

Vilka tjänar på dagens system?

  • Staten: Elskatten är 43,9 öre/kWh exkl. moms (54,875 öre/kWh inkl. moms) för de flesta hushåll. Prognosen för 2025 är att staten tar in cirka 35–44 miljarder kronor bara i elskatt. Därtill kommer moms på el och elskatt, vilket gör att statens totala intäkter från el kan uppgå till 80 miljarder kronor per år.
  • Flaskhalsavgifter: Svenska Kraftnät har under 2023 tagit in över 19 miljarder kronor i flaskhalsavgifter, och under 2022 hela 69 miljarder. Totalt har flaskhalsavgifterna sedan 2020 uppgått till över 165 miljarder kronor.
  • Nätbolagen: Nätavgifterna har ökat kraftigt och nätbolagen beräknas ta in mellan 180–190 miljarder kronor per år.
  • Elproducenterna: Med en årlig produktion på 160 TWh och ett medelpris på 40 öre/kWh får alla elproducenter dela på cirka 64 miljarder kronor – långt mindre än vad staten och nätbolagen tar ut.

Det krävs kraftfulla reformer:

  • Se över elområdena: Prisskillnaderna mellan norr och söder måste minska. Det är orimligt att elpriset är nära noll i norr och närmare en krona i söder.
  • Använd flaskhalsavgifterna till nätutbyggnad: Låt Svenska Kraftnät använda flaskhalsavgifterna för att bygga ut stamnätet till havsbaserad vindkraft i södra Sverige.
  • Sänk elskatten: Elskatten bör sänkas till max 30 öre/kWh. Det är orimligt att skatten är högre än själva elpriset.
  • Avskaffa kommunalt veto: Ta bort den kommunala vetorätten för att möjliggöra ny elproduktion där den behövs som mest.
  • Omfördela fastighetsskatten: Låt fastighetsskatten på elproduktion tillfalla kommunerna för att stimulera nyetableringar.
  • Förstatliga elnäten: Sänk nätavgifterna för konsumenter och ta bort effektavgifterna för producenter. Bygg ut näten där det finns flaskhalsar och möjliggör anslutning av havsbaserad vindkraft.

Slutsats:

Man kan bli lite fundersam när faktiskt den allmänna opinionen vill ha en energiomställning värd namnet. Enligt FAIRTRANS: https://fairtrans.nu/ny-rapport-starkt-stod-for-ambitios-klimatpolitik-bland-svenskar/
Det nuvarande systemet gynnar staten och nätbolagen på bekostnad av elproducenter och konsumenter. Om vi vill ha investeringar i ny elproduktion och rimliga priser för hushåll och företag krävs en genomgripande reform av elmarknaden – nu.

Fakta, underlag och siffror, se senaste artiklar – statistik.
https://www.sverigesradio.se/artikel/rekordmanga-timmar-med-negativt-elpris-i-norr

https://www.energimarknadsbyran.se/el/dina-avtal-och-kostnader/elpriser-statistik/elpriser-prognos-och-utveckling/

https://efn.se/foretagarna-hall-loftet-om-sankt-elskatt

https://www.energiforetagen.se/pressrum/pressmeddelanden/2025/halvarsstatistik-lagre-priser-i-norr-men-hogre-i-soder/

https://www.energi.se/artiklar/2025/juni-2025/prognos-laga-elpriser-i-sommar

https://www.elbruk.se

https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet

Av Håkan Öqvist, medlem av VUEF.se och engagerad i en smartare framtid


NÅGRA AV MINA REFERENSER
– Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se .
TESLA OWNERS SWEDEN

Finansutskottet om finansiering av ny kärnkraft

Jag konstaterar: Framtiden ligger i de förnybara energikällorna, det är viktigt att inte låsa in sig för KK då utvecklingen på batterilagring och smartare elnäts-system redan går snabbare än vad några av politikerna uppenbarligen inte noterat. 

Bland andra Mia Bodin och Thomas Kåberger gav utmärkta kommentarer och förklarade de stora riskerna med att lägga 600 miljoner i kärnkraft som tar allt för lång tid att bygga ut.

https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/oppet-sammantrade/finansutskottets-oppna-sammantrade-om-finansiering_hcc220241114st1

Av red: Håkan Öqvist

NÅGRA AV MINA REFERENSER
– Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se .
TESLA OWNERS SWEDEN

Regeringen vill styra mot kärnkraft, vad än marknad och vetenskap säger

Intensionerna från nuvarande regering ligger fast kring framtida ny kärnkraft. Nu skall kärnkraftsproducenter få ”extra betalt” för att de bidrar med stabilitet till elsystemet.

DN har 23-02-11 publicerat denna intervju med Elisabet Svantesson (M) där det framgår tydligt vad Tidö-partierna vill:

Ökar styrningen av Vattenfall – vill ha mer kärnkraft:

Regeringen tar nu steg för att öka ägarstyrningen av Vattenfall. Målet är att bereda väg för mer kärnkraft.
Regeringen kommer inom kort att tillsätta en grupp ministrar med uppdraget att styra Vattenfall i en riktning mot att bygga mer kärnkraft.

– Kärnkraften är en viktig del av energimixen framöver, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Initiativet är en del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och SD. Gruppen ska ledas av finansministern och även omfatta energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) samt en representant från Sverigedemokraterna.

– Vi ska genom dialog och ägarstyrning ha en diskussion om hur vi ska få mer kärnkraft, säger Elisabeth Svantesson.

DN: Varför behövs ökad ägarstyrning av Vattenfall?

– Vi ser Vattenfall som ett väldigt viktigt bolag. Eftersom staten och skattebetalarna äger bolaget så har vi också möjlighet att styra.

Regeringen planerar också att förbättra förutsättningarna för att producera kärnkraftsel. Det ska ske genom att kärnkraftsproducenterna får extra betalt för att de bidrar med stabilitet till elsystemet.

– Kärnkraften har inte fått betalt för att den skapar ett stabilt elnät, säger Elisabeth Svantesson.

https://www.dn.se/sverige/okar-styrningen-av-vattenfall-vill-ha-mer-karnkraft/

Tomas Ramberg i DN konstaterar i en nykter analys 23-02-09:

Den praktiska politiken är fortfarande att öka kostnaderna för de bolag som vill bygga vindkraft. De ska betala till kärnkraften, stå för bidrag till skeptiska kommuner och havsparkerna ska betala anslutningsavgifter för att komma in på stamnätet. Och man röstade ner den gamla regeringens försök att förenkla den kommunala vetorätten mot vindkraft.

https://www.dn.se/sverige/tomas-ramberg-darfor-vill-regeringen-inte-gora-upp-med-s-om-energin/

Fakta: För- och nackdelar med kärnkraft

Naturskyddföreningen: Kärnkraft är ett fossilfritt energislag som inte ger upphov till några koldioxidutsläpp under driften. Det orsakar inte heller radioaktiva utsläpp under drift.
– Däremot kräver det brytning av uran och genererar radioaktivt avfall. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm, och radioaktiva sönderfallsprodukter som blir kvar i gruvavfallet riskerar att läcka ut. Brytningen av uran sker ofta på platser med tveksamma arbetsförhållanden.
– Förbrukat kärnbränsle måste förvaras säkert under väldigt lång tid. Radioaktiviteten avklingar långsamt under hundratusentals år. Trots att den första forskningsreaktorn startades i Sverige på 1950-talet har det inte funnits någon godkänd metod för att lagra kärnavfallet. Än så länge lagras allt kärnavfall i ett så kallat mellanlager i Oskarshamn. I början av 2022 beslutade den då Socialdemokratiska regeringen att godkänna en metod som kärnkraftsbranschen föreslagit för slutförvaret, trots att metoden har kritiserats av både forskare och miljörörelsen. Kritiken har framför allt handlat om att kopparkapslarna, som avfallet ska förvaras i, inte skulle hålla tillräckligt länge.

Naturvårdsverket: Kärnkraftens miljöpåverkan: Kärnkraftens största miljöpåverkan är strålningsrisker och miljöeffekter när uran utvinns ur marken och när använt kärnbränsle och annat kärnavfall ska slutförvaras i berggrunden.
Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) har sökt tillstånd för att slutförvara kärnavfallet på cirka 500 meters djup i svensk berggrund.
Kärnkraftverk släpper också ut små mängder radioaktiva ämnen till luften samt påverkar havsmiljön när använt kylvatten höjer temperaturen på havsvattnet. Vissa andra kraftverk spiller också värme i vattendrag men i mycket mindre omfattning.
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är den myndighet som granskar och övervakar kärnkraftsanläggningar och slutförvaring av kärnavfall.

SERO/KTH: Risker med kopparkapslar vid slutförvaring av kärnavfall SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation tog nyligen fram denna presentation med Christofer Leygraf, Professor i Korrosionslära vid Kungl Tekniska Högskolan.

NÅGRA AV MINA REFERENSER
– Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se .
TESLA OWNERS SWEDEN

Stoppet på Ringhals 4 förlängs

Nya hinder för fortsatt kärnkraft i Sverige ger tveksamhet och rädsla för ytterligare prishöjningar. ”Planerbarheten riskerar få ytterligare negativa omdömen och kan ifrågasättas”.

  • Stoppet på Ringhals 4 förlängs med tre veckor, återstarten av reaktorn, som var planerad till 31 januari 2023, skjuts fram till 23 februari.
  • Ett omfattande reparationsarbete har pågått sedan en tryckhållare torrkokat i samband med en återstart i slutet av augusti.
  • ”Vi gör något som vi inte har gjort förut, det finns inget facit”, säger vd Björn Linde.

https://sverigesradio.se/artikel/stoppet-pa-ringhals-4-forlangs

Experten varnar om reaktorstoppet: ”Kan leda till osäker eltillgång”

https://sverigesradio.se/artikel/experten-varnar-om-reaktorstoppet-kan-leda-till-osaker-eltillgang

NÅGRA AV MINA REFERENSER
– Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se .
TESLA OWNERS SWEDEN

Elon Musk hävdar att olja, gas och kärnkraft behöver ökas kraftigt i EU, men möter kritik

Personligen tror jag det är viktigt förstå helhetsbilden då olika olika energislag kan driva utvecklingen för fossilfri energi, debatten har varit ibland närmast faktalös.

Många menar att här i Sverige lär det bli väldigt dyrt rusta upp våra egna kärnkraftverk. Ett exempel är att allt mer vindkraft byggs, och numera till havs. ”Ny vindkraft billigare än ny kärnkraft”– Samt i dessa dagar stoppar Vattenfall all import av kärnbränsle.

Musks krav på mer kärnkraft i Europa kommer två dagar efter att han även drivit på för en ökning av USA:s olje- och gasproduktion. Allt för att motverka eventuell nedgång i leveranserna av gas och olja från Ryssland

Tweeten   – som har retweetats rejält, – fick sin beskärda del av omfattande motreaktioner online

”Hatar att säga det, men vi måste öka olje- och gasproduktionen omedelbart”, sa Musk i en tweet på fredagen. ”Extraordinära tider kräver extraordinära åtgärder.”

”Tills anläggningarna missköts och läcker överallt. Det är risken för mer elände”, svarade på söndagen  Jim Osman,  grundare av Edge Consulting Group.

Musk hävdade dock att strålningsrisken är ringa, jag kan åka dit och äta på plats!

Hur ser det ut för Sverige?

Ryssland är inte längre en aktiv handelspartner till Sverige eller till EU. Hittills har fyra massiva sanktionspaket mot Ryssland införts från EU och Sveriges samarbetspartners. 500 svenska företag är aktiva i Ryssland, varav ett 20-tal storföretag och 13 400 anställda i svenska koncerner i landet (siffra från 2019).

Enligt Sveriges regering: Handeln med Ryssland har stått för 1,3 procent av den svenska exporten. Även Sveriges beroende av rysk import är låg, där en av förklaringen ligger i att Sveriges energikällor till stor del är inhemska. Sverige har även EU:s lägsta beroende av naturgas och därmed av rysk energiimport. Men svenska företag och konsumenter kan ändå påverkas av ökade energipriser och andra indirekta handelseffekter.

NÅGRA AV MINA REFERENSER
– Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se .
TESLA OWNERS SWEDEN