Just de råvaror som vissa stater söker som mest hamnar bokstavligen i en härd som nu lär ta tid släcka
Elpriset har rusat, elnätsavgiften har höjts kraftigt och en ny effektavgift ska bli obligatorisk. Samtidigt går det bra för elbolagen. Hur motiverar Eon höjningarna – och vad säger ansvarig myndighet om utvecklingen? Gäster: Johan Mörnstam, vd Eon, Ulrika Hesslow, generaldirektör Energimarknadsinspektionen och Claes Hemberg, energiekonom Nibe. Programledare: Carolina Neurath Bengtsson.
Brent olja: Steg till omkring 80 USD per fat under måndagen. Analytiker indikerar risk för högre nivåer nu då oroligheterna fortsätter.
Naturgas: Priserna stiger till följd av produktionsstopp hos statliga aktörer
I år är klimat och ekonomi aktuellt då felsatsningar och fördröjningar av klimatåtgärder redan kan sägas påverka både samhället och den enskildes kostnader långt in i framtiden.
”Vilken tycker du är den viktigaste frågan just nu?” var frågan och nedan syns svarsalternativen med andel som angav dem i procent. Inom parantes är förändringen sedan mätningen i november där * markerar att förändringen är statistiskt säkerställd.
Sjukvård: 21 procent Lag och ordning: 14 procent (-2) Invandring och integration: 13 procent (+1) Sveriges ekonomi: 13 procent (+1) Skola och utbildning: 9 procent (-2*) Miljö och klimat: 8 procent (-3*) Försvarspolitik: 6 procent (+2*) Energipolitik: 5 procent (+3*) Arbetsmarknadsfrågor: 4 procent (-1) Inflationen: 2 procent Annan fråga: 3 procent
I Indikator Opinions februarimätning minskar andelen som nämner miljö och klimat som den viktigaste frågan mer än något annat alternativ.
Sjukvården fortsätter vara väljarnas klart viktigaste fråga, följt av lag och ordning, invandring och integration och Sveriges ekonomi.
Att klimatet minskar i betydelse för väljarna tror Alice Lundgren i Västerås kan bero på besvikelse: ”Man tappar gnistan, när man inte ser något resultat”.
Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO, verkar för förnybar energi och energieffektivisering. En av våra hjärtefrågor är solenergi, men vi ser med stor oro konsekvenserna av regeringens beslut att ta bort skattereduktionen för inmatad solel från privatpersoner på elnätet
Många villaägare som har investerat i solelanläggningar har kalkylerat med skattereduktionen under återbetalningstiden. Konsekvensen är att dessa människor nu får en sämre avkastning och i vissa fall en förlust.
SERO menar att den bästa solelanläggningen är den som genererar högst andel av sin producerade el till den egna fastigheten där solelanläggningen finns. Det är också den mest lönsamma solelproduktionen. Men vi ska inte behöva straffa dem som faktiskt anlagt egna solelanläggningar och levererar överskottsel ut på elnätet. Det bästa vore om det kan bli en övergångsperiod där befintliga ägare av solelanläggningar kan göra skatteavdrag och de som anlägger nya får nya villkor.
SERO föreslår att villaägare som investerar i nya solelanläggningar ska få incitament till att bidra till ökad flexibilitet i sina leveranser av el. Det kan göras med energilager av olika slag där solel balanseras av batterilager i form av batterilager, bergvärme och ackumulatortankar. Solel i kombination med energilager bidrar även till att kapa effekttoppar när effektavgifter införs. Flexibilitet fungerar också som en balans gentemot solel och vindkraft. Både som balans av solelproduktion i den egna fastigheten och ur ett samhällsperspektiv, där energilager balanserar det förnybara på ett hållbart sätt.
SERO håller med om att solelanläggningar inte ska överdimensioneras, utan i första hand användas för el inom den egna fastigheten eller inom närbelägna fastigheter, som tillsammans skulle kunna ingå i energigemenskaper. Men el som säljs bidrar också till hela elsystemet. Det skulle kunna finnas incitament med skatteavdrag för solel som säljs under höglasttimmar. Men här behövs utredningar och demokratisk förankring. Till dess uppmanar vi regeringen att återinföra 60-öringen som skattereduktion för privata hushåll som investerat i solelanläggningar.
Eric Söderberg, Ordförande SERO. Sven Bernesson, Forskare
Kärnkraft tänker sig ju Tidö-partierna men det kan vara intressant känna till att uran ökade med 42,15 USD eller hela 86,28% sedan dec 2023. Uran förväntas handlas till 93,16 USD i slutet av detta kvartal, enligt Trading Economics globala makromodeller och analytikers förväntningar.
Volatila priser på fossila bränslen och ambitiösa klimatmål fick USA och 20 andra länder planera för ev. kärnkraftanläggningar vilket då kan tredubbla efterfrågan på uran till 2050. Största satsningarna på kärnenergi görs av Kina, som bygger 22 av 58 globala reaktorer, medan Japan startat om projekt för att öka kärnkraftsproduktionen. I Finland startade Europas första anläggning efter förseningar på 15 år.
Utvecklingen möts också av ökande hot mot utbudet
Västerländska företag fortsatte att frivilligt undvika Rysk uranimport på grund av dess invasion av Ukraina, samt att USA gick till att direkt förbjuda import från Ryssland av kärnbränsle. Dessutom pressades utbudet också av militärkuppen i Niger och problem i kanadensiska gruvor.
