Man menar i debattartikeln att synergieffekter överväger vilka ger ett stort antal fördelar som kan få ner våra negativa klimateffekter om en tydlig plan finns.
Mål i närtid har mycket större betydelse för näringslivet än mål för en avlägsen framtid. Specifika mål är lättare att omvandla till konkreta affärer än vaga mål för samhället i stort och nationella mål kompletterar och förtydligar europeiska mål. Utifrån detta betonar vi från vikten av att det svenska 2030-målet finns kvar och får en trovärdig handlingsplan.
Sveriges Radio har gjort en undersökning kring stöd till laddplatser som beviljats sedan 2015.
Dieselbils-ägaren i Sorsele: ”He finns inget intresse fö elbil”. ”De kostar ju och ladd heme också”.
En kommentar som hörs i inslaget:
Det visar att fördomar om vår klimatomställning fortfarande sitter kvar i mångas medvetande. Faktum är att laddningskostnaden är långt mindre vid bostaden med hjälp av förnybar energi som tex solcellsanläggningar. Om man sedan tittar på helhetsbilden vad de samlade utsläppskostnaderna ger i fråga om människoliv och samhällskostnader, är det ju inte så svårt förstå de uppenbara målen. Men för den enskilde blir det istället ett hot där man är är rädd förändra? Eller rädd för att verka dum? Här behöver vi alla hjälpas åt så att fler ser möjligheterna.
Kartläggningen svarar alltså inte på var i landet det finns bäst eller sämst laddförutsättningar, utan endast hur det statliga stödet har fördelats geografiskt.
De 10 kommuner som fått mest stöd till privata laddplatser per invånareDanderyd: 610-615 kronor per invånareVärmdö: 580-587Malung-Sälen: 548 Vaxholm: 441-458Sollentuna: 399-421Mölndal: 379-401Täby: 338-351Lidingö: 331Kungsbacka: 327-334Lerum: 321-340Källa: Naturvårdsverket, Skatteverket.
