I Tyskland upphör det statliga bidraget för företagskunder den 31 augusti 2023. Därefter kommer Tesla att bevilja – vad de kallar, ”Tesla Innovation Bonus” på ett belopp av 2250 euro (25 428 kr) utöver tillverkarens andel av den tyska elbilsköpsbonusen ”Environmental Bonus” .
”Tesla ökar därmed den befintliga finansieringen av elektromobilitet för företagskunder för Model 3 och Y till totalt upp till 9 750 €”, meddelade företaget. Detta gäller endast beställningar från och med den 15 maj för leverans före den 31 augusti 2023. Från och med den 1 september 2023 kan endast privatpersoner lämna in ansökningar om miljöbonus till det ansvariga förbundskontoret för ekonomi och exportkontroll (BAFA). Det var 2016 Tyskland införde subventionerna och därefter gradvis begränsat nivåerna.
Enligt Tesla är elektrifieringen av europeiska kommersiella flottor ett viktigt steg mot en hållbar energiframtid.
Via KTH: Scibreak, ett litet startup-företag från KTH, har utvecklat teknik som kan bygga ett robust och tillförlitligt kraftnät till havs, har fått industrigiganten Mitsubishi Electric intresserade.
I takt med att man behöver utveckla mer förnyelsebara energikällor som vindenergi och solenergi, blir det allt viktigare att bygga ett pålitligt och säkert kraftnät. På EU-nivå finns det omfattande planer på utbyggnad av havsbaserad vindkraft i till exempel Nordsjön och Östersjön. Då uppstår också ett behov av att uppgradera infrastrukturen för att kunna transportera energin in till land.
En konventionell AC (växelstöms-) kabel kan inte rent tekniskt göras längre än ungefär 100 kilometer. I många fall måste man använda DC (likströms-) kabel från början. I nuläget är det inte likström i stamnätet, utan bara i enstaka förbindelser mellan två punkter i det befintliga AC-nätet. Likströmstekniken har utvecklats parallellt och har varit mycket av en nischteknik. Men den blir allt viktigare nu i en utbyggnad av kapaciteten i vårt kraftnät.
– För havsbaserad vindkraft måste man använda kablar, det går inte att använda luftledningar som man ofta gör på land, säger Staffan Norrga, lektor på avdelningen för elkraftteknik på KTH.
Det som har saknats är kostnadseffektiva tekniska lösningar i utvecklingen av ett robust och tillförlitligt kraftnät. För att bygga ett nät måste man ha skyddsfunktioner, till exempel brytare som snabbt kan isolera delar av nätet där det uppstår ett fel.
– Likström har tidigare varit svårt att bryta, men nu har vi tekniken att göra det på ett kostnadseffektivt sätt. Det är här Scibreak AB:s teknik kommer in, säger Norrga.
2014 började Staffan Norrga, lektor på KTH och hans kompanjon Lennart Ängqvist, som var adjungerad professor, med en grundidé som de testade i ett labb på KTHs campus.
– Som en liten startup, är det är ganska svårt att utveckla den här typen av infrastruktur, och även att hävda sig mot de stora aktörer som finns i de här branscherna, säger Norrga och fortsätter, – Det var en stor fördel att befinna sig på KTH i början.
Men när man startar ett företag och blir kommersiell får man inte längre stanna kvar på KTH. Sedan slutet av 2015 har de befunnit sig i egna lokaler i Kallhäll utanför Stockholm, för att utveckla en mer tillförlitlig och kostnadseffektiv teknik och kunna bygga ihop det till ett nät i stället för ett stort antal separata länkar. En teknik som ger väsentliga kostnadsfördelar, sparar på utrustning och ger en bättre tillförlitlighet.
Det senaste året har intresset för den här typen av teknik ökat kraftigt. Scibreak har en marknadsledande DC-brytarteknik när det gäller drifttid och fotavtryck. Det gör Scibreak attraktivt för de stora aktörerna på den globala energimarknaden. Genom att förvärva aktier kommer Mitsubishi Electric att använda Scibreaks teknologi och kunnande för att leda kommersialiseringen av DC-strömbrytare på marknaden och bidra till koldioxidneutralitet genom spridning av förnybar energi.
– Vi i Sverige har mycket grön energi som många är intresserade av. Vi hoppas att det här samarbetet med Mitsubishi Electric kommer att stimulera vidare utveckling inom detta område, avslutar Norrga.
Via KTH. Som en del av innovationshubben ShiftLabs ska KTH Leancentrum och Södertälje Science Park ge företag stöd och kunskap för att möta utmaningar och nya kompetensbehov som kommer med digitaliseringen.
KTH Leancentrum har tillsammans med Södertälje Science Park etablerats som en nod inom den svenska innovationshubben Shift Labs, som en del av ett EU-finansierat initiativ. Syftet är att vägleda små och medelstora företag kring hållbarhet och digitalisering, såväl som att koppla ihop dem med svenska universitet och forskningsinstitutioner.
ShiftLabs har en treårsplan och är en del av Digital Europe-programmet. Det är en av fyra svenska innovationshubbar inom ett större EU-nätverk av Europeiska Digitala Innovations Hubbar (EDIH) som har uppdraget att fokusera på AI, digital kompetens, cybersäkerhet och HPC (superdatorer).
Om ShiftLabs
ShiftLabs drivs med stöd av EU-kommissionen, Vinnova, Tillväxtverket, Region Västmanland och Region Sörmland.
Samverkanspartner är KTH Leancentrum, Södertälje Science Park, MITC (Mälardalen Industrial Technology Center), Mälardalens universitet, KTH, EIT, RISE, Högskolan i Skövde, Chalmers, Industrial Innovation Arena och Stena Industry Innovation Lab.
Södertälje-noden och de andra tre noderna i Västmanland, Sörmland och Västra Götaland samarbetar samtidigt som de behåller sitt lokala fokus.
