Via SR Vetenskapsradion: Erik Almlöf, Doktorand KTH har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. (En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen.)
Självkörande bilar framställs ofta som en positiv framtid för den som sitter i bilen, men vad det blir för effekter i själva samhället har det inte forskats lika mycket om. Det insåg Erik Almlöf, som jobbade i femton år som analytiker av kollektivtrafik, med prognoser om framtiden. Ofta fick han frågor om vad förarlösa fordon kunde innebära, när de väl kommer i trafiken.
Så han började själv forska om det och har nyligen doktorerat vid KTH med en avhandling om vad just de förarlösa fordonen kan betyda för samhället.
Förutom att påverka trafiken kan det påverka folkhälsan om fler börjar ta bilen, som annars kanske gått till buss och tåg, eller cyklat. Det kan också ställa till oreda i trafiken eftersom förarlösa bilar inte fantasi eller flexibilitet när det kan behövas i krångliga situationer.
Och självkörande bilar skulle också kunna bli ett nytt mål för terrorangrepp.
Nere i München är det årliga firandet Oktoberfest i full gång. De sex miljoner besökarna hinkar då i sig närmre sex miljoner liter öl. För att ingen ska gå törstig använder Paulaner 16-tonsversionen av Volta Zero för ölleveranser till festområdet.
Och intresse finns. Redan förra året lade logistikjätten DB Schenker en beställning på 1 470 Volta Zero. Enligt tidigare uppgifter har Volta Trucks tagit emot 6 500 förbokningar.
Med megawattladdning ska kommande modeller kunna ladda med upp till hela 1 000 kW.
Teslas Semi och Mercedes kommande ”Long Haul”-version av eActros är exempel på lastbilar där det utlovas megawattladdning. ABB har i samarbete med Scania genomfört lyckade tester. Redan i år vill Scania erbjuda kunder vad som kallas ”förhandsversioner” av lastbilar med tekniken. Scania planerar börja använda detta fullt ut nästa år.
Den nya MCS-standarden är i första hand inriktad mot klass 6, 7 och 8 kommersiella transportfordon, men kan lätt anpassas för flygplan eller andra elfordon som mindre fartyg med stora batteripaket och laddningshastigheter upp till 1MW. Det är också tänkt att kunna anpassas med befintliga CCS-moduler och dess relaterade standarder. Kompatibilitet kommer att vara en viktig framgångsfaktor enligt CharIn som är en icke vinstdrivande organisation för laddinfrastruktur över hela världen.
Anledningen kan förstås vara prestigemässigt, samt att man fortsätter arbete med planering och projekt trots kostnaderna per kilometer väg.
Argumenten jag för fram här mot de så kallade elvägarna är främst att batteritekniken hunnit ikapp. Bland lastbilstillverkarna finns redan Tesla och deras Tesla Semi som kan sägas vara ledande i både effektivitet och lastförmåga. Volvo Construction equipment har även med eldrivna hjullastare bevisat sig överraskande effektiva och på köpet miljövänliga.
Möjligheterna blir allt fler. Redan nu ryktas det om ännu större batteripaket och även mindre vikt tack vare senaste teknikframgångar. Samt även ellastbilar med utbytbara batteripack är under utveckling.
Trafikverkets argumentation kring elfordonsbatterier
”Det pågår omfattande forskning och utveckling av nya batterier runt om i världen. I dag finns dock inte batterier med tillräcklig kapacitet – i förhållande till sin vikt – så att tunga lastbilar kan drivas av dem med tillräcklig nyttolast över längre sträckor.
Det finns också en negativ påverkan på miljön vid tillverkningen av dagens batterier som gör att mindre batterier är att föredra om möjligt i fordonen”.
Det byggdes en teststräcka 2016 i Sandviken som sedan revs 2020. Enligt plan hävdade man. Intresse spreds i övriga Europa men hur det gått med dessa projekt är svårt att få fram. Det enda som verkar vara igång och under fortsatta tester med separat fil och luftledningar är i Tyskland. https://www.ehighway-sh.de/de/aktuelles-46.html
Så mycket kostar en elväg per kilometer
En grov bedömning pekar på att kostnaden för att bygga elvägar, inklusive elnät och kringutrustning, blir mellan 10-30 miljoner kronor per kilometer, beroende på teknik.
Kostnaderna är, när tekniken är mogen, låga i jämförelse med att bygga ny järnväg och det kan ske i högre takt.
Vad kan du förvänta dig för aktiviteter under 2023 inom den Gröna omställningen?
Mer än någonsin att ta del av som besökare eller deltagare. Allt från myndigheter till internationella, publika mässor och event. Vissa aktiviteter kan kräva anmälan och ev avgifter, men här kan man verkligen planera året, om man så vill.
12 januari. 10:00-11:45. Transportforum 2023 – en digital mellanakt. Tomas Svensson, generaldirektör VTI. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Björn Sandén, professor, Chalmers. Huvudlärdomarna i regeringsuppdraget ”Uppdrag att bidra till ökad kunskap om elektrifieringen av Transporter” som VTI ska redovisa till regeringen den 13 januari.
18-21 januari. Automässan 2023. Nordens största mötesplats för motorbranschens service- och eftermarknad. Svenska Mässan Göteborg. Bl a tema om elektrifiering.
2 februari 12:00-13:00. Material recycling – possibilities, shortcomings and policy instruments. Chalmers. WELCOME TO to listen to Christer Forsgren, Consultant in Industrial Recycling and Christian Ekberg, Prof. Energy and Material, Industrial Materials Recycling and Nuclear Chemistry. Focus on the webinar is: Metal recycling. Online
8 februari. Nordic Collaboration in Green Boating: We invite green boating enthusiasts and politicians to discuss nordic collaboration within green boating and infrastructure for zero emission leisure boating/tourism/urban ferries. https://toolspawn.com/events/list/637b74d40bd9e5dc02fda08c
9 februari. 09:00-15:00 Chalmers. Initiativseminarium styrkeområde Transport 2023. Electromobility is here – are we ready? Heldag om e-mobility. RunAn, Chalmersplatsen 1.
Natten till fredagen den 2 december visades de första leveranserna upp av Tesla Semi av Elon Musk och hans projektteam vid Tesla.
Egentligen behöver inte så mycket sägas. En kolossalt enkel drivlina. – Alla motorer kommer från redan existerande Tesla-modeller vilket innebär kostnadseffektiv produktion. Dessa är i sin tur sammansatt till en drivlina som kan ses i klippet och bild nedan.
Då varje motors enskilda kapacitet därmed tredubblas och styrs via mjukvaran får Tesla Semi en effektivitet som blir helt omöjlig för en motsvarande fossildriven lastbil i samma klass. Vikten anges fullastad till 37 ton. Räckvidd 800 kilometer på en laddning. Den kan uppnå förbrukning på under 124 kWh/100 km. Se mer i artikel från Electrek
Vad behövs mer?
Laddinfrastruktur FINNS redan genom Teslas laddnätverk globalt. Och med Tesla V4 Superchargers med megawattladdning som nu introduceras är den redan färdig iom att standarden redan finns. Se länk till wikipedia med mer info om hur det fungerar. Det vi inte vet är:
Hur mycket väger Tesla Semi dragbil?
Vilka däck kommer att finnas och vilken tillverkare levererar? Anledningen till att man undrar är att det ställs mycket krav på just däck då det är de som skall klara extrema påfrestningar via den högeffektiva drivlinan.
Under evenemanget bekräftade Musk med programchefen Dan Priestley att V4 Supercharger kan användas av Tesla Cybertruck redan under 2023.
Eldrivna lastbilar. Många har knappt sett dem. En del bara läst rubriker, men några är redan nyanställda yrkesförare på väg mot framtiden, bokstavligen.
Mot-argumenten har varit rätt kallsinniga. De klarar inte minsta minusgrader, de klarar inte att köra i vårt klimat, batterierna brinner och de blir för tunga för seriösa transporter. Men tack vare den snabba utvecklingen på just batteri och mjukvarusidan har effektiviteten i elmotorer och batteriteknik slagit tillbaka i form av faktiska siffror. Framförallt ekonomiskt då även kostnader för alternativa bränslen ligger så pass högt att det inte lönar sig för tex ett åkeri att fortsätta lägga stora summor på service och drivmedel. Enligt tyska Ecomento.de redovisade man en studie av Transport & Environment där transportföretag skulle kunna nå 47% mindre driftskostnader.
I Sverige har registreringarna till en början varit blygsamma men tack vare stöd från myndigheter och näringsliv har Sverige en stark position med redan färdiga system och infrastruktur för laddning som nu lanseras allt snabbare. Just laddning har oroat vissa grupper som även hånat och framförallt inte velat se fördelarna med eldrivna transporter. Laddning sker precis som med elbil genom snabbladdningsstationer som antingen kan vara i själva transportföretagets depå eller ute vid vägarna nära befintliga bensinstationer eller viktiga knutpunkter separat. Standard för snabbladdning har dessutom redan utvecklats tack vare att eldrivna personbilar drivit på så starkt. Den kallas CCS2 och går att läsa mer om här. För ännu tyngre fordon och andra applikationer finns redan en färdig standard som kallas MCS, Megawatt-laddning.
Håll ett öga på Indien. Kina dominerar elbussmarknaden i flera regioner medan de inte har varit lika framträdande i Europa och USA men nyregistreringarna ökar nu starkt. Indien är mycket intressant där man satsar mycket hårt på elektrifiering. Bland annat satsar man i ett ambitiöst projekt att konvertera – 35 000 äldre bussar till eldrift! Källor hävdar att Indien kan bli ledande inom eldrivna transporter redan om några år.
CALSTART har ett Zero Emission Technology Inventory (ZETI) tool som sammanställer vilka fossilfria fordon som finns på marknaden i USA, Europa och Asien. Det låter användare utforska, jämföra, kontrastera och visualisera i realtid. Användare kan också filtrera specifika parametrar som fordonstyp, region eller teknik för att förstå data från olika vinklar.
Här finns inte Tesla Semi nämnd då de första leveranserna är först i december.
Tretton exempel på utvecklingen den senaste tiden (oktober-november 2022).
https://cnevpost.com/2022/11/21/byd-wins-order-for-64-electric-buses-from-nobina/ Den 12 meter långa BYD-elbussen med lågt golv har en räckvidd på 450 kilometer på en laddning, medan den större 15-meters BYD-elbussen med låg entré också har en räckvidd på 400 kilometer på en laddning, enligt BYD. Den svenska bussoperatören Nobina har mer än 300 BYD rena elbussar i sin flotta, eller på beställning, i städer i Sverige, Norge och Finland.
https://www.trailer.se/artikel/eldrivna-trailers-minskar-utslappen Eldrivna trailers är på väg att bli en riktigt smart lösning som snabbt kan sättas in för att minska transportsektorns miljöpåverkan och minska förbrukningen av drivmedel oavsett dragfordon. DB Schenker har tecknat avtal om 2.000 eTrailers, där trailern har egna batterier och egen drivande axel.
https://alltomelbil.se/postnord-har-storhandlat-200-elbilar-fran-mercedes/ För utkörning av post använder PostNord också mindre eldrivna fordon. Ett av bolagen som vunnit den upphandlingen är E-tron som ska leverera elfordonet PRO Litium. Det avtalet innebära 200 fordon under en fyraårsperiod fördelat över Sverige, Danmark, Finland och Norge.
https://www.logistiknorden.se/nyheter/13-elbussar-besta-llda-till-a-rebro-stadstrafik Redan i dag drivs samtliga Svealandstrafikens bussar med förnybara drivmedel i form av biogas och biodiesel. Genom att införa eldriven trafik tar vi ytterligare ett steg mot en helt utsläppsfri kollektivtrafik, säger Martina Lindblom Alanko, Hållbarhets- och inköpschef.
https://it-hallbarhet.se/prezero-satsar/ Vår Volvo FE Electric har varit mycket uppskattad just för avfallshantering. Där den tas i bruk i Norrköping i stället för en traditionell diesellastbil innebär det noll utsläpp av avgaser och avfallshantering med mindre buller, inte bara för chauffören utan även för de boende, säger Robert Celec, teknisk produktchef elektrifiering, Volvo Lastvagnar Sverige.
Via Energinyheter:Sono Motors, som är kända främst för den solcellsladdade Sono Sion, Scania och kollektivtrafikföretaget LLT genomför tester av energibesparing genom solcellsanläggning på dieselbussar.
Sex bussar av typen Scania Citywide K320 har fått skräddarsydda Solar Bus Kits på taket. Potentialen är att spara 1 100 liter diesel och 2,9 ton CO 2-utsläpp per buss på årsbasis. Sedan tidigare har Sono Motors anpassat Solar Bus Kit för användning på MAN Lion’s City och Mercedes-Benz Citaro.
Sono Motors riktar in sig på flera branscher inom transport och logistik
Panelerna kan genom detta pilotprojekt kraftigt minska LLT’s CO2-utsläpp. Projektet vill ta reda på om detta fungerar även i riktigt kallt klimat.
Många har förmodligen det senaste året (i allmänhet) inte noterat att antalet elbussar ökar. Statistiken har fokuserat främst på personbilar. Hur ser det ut i framtiden?
Via OmEv: De senaste fem åren har nyregistreringen av zero-emission buses (ZEBs) ökat från 400, 2016 till 2 500, 2021 i Europeiska unionen (EU-27). Batterielbussar stod för tio procent av nyregistreringen [1]. Det är en större andel än för batteripersonbilar. Siffrorna kommer från en sammanfattade rapport om utvecklingen av nollemissionsbusar i EU-27 skriven av ICCT [1].
Parallellt har nyregistreringen av fordonsgasbussar också ökat. 2016 var marknadsandelen fem procent och 2021 var den 12 procent.
Antal bussar i Europeiska unionen är cirka 700 000. 9000 är batterielektriska och 20 000 är fordonsgasbussar.
Stor skillnad mellan EU-länderna
Det är stor skillnad mellan olika länder hur snabbt batterielektriska bussar slår igenom.
De tre länderna med störst marknadsandel av nollemissionsbussar 2021 var:
Finland 78 procent Nederländerna 59 procent Danmark 46 procent Sverige hade en marknadsandel på ungefär 15-20 procent.
Nederländerna och Danmark har ambitiösa utfasningsmål av fossildrivna bussar. Men Finland har inte något styrmedel av det slaget.
Nederländerna är det enda landet där bränslecellsbussar säljs i större antal. Marknadsandelen var ungefär 11 procent 2021.
Det finns EU-länder där i princip inga batterielektriska länder säljs. De är till exempel Grekland, Portugal och Irland.
För fordonsgasbussar finns en liknande trend med några få tongivande länder. Frankrike, Spanien, Sverige och Portugal har haft en stor försäljning av fordonsgasbussar.
Trender hos busstillverkarna
Det finns många busstillverkare som säljer bussar. Men det är några företagsgrupper som står för den stora försäljningen av alla typer av bussar. Daimler Truck, Traton, Iveco och CAF stod tillsammans för 75 procent av nyförsäljningen 2021.
De fyra stora stod dock endast för 45 procent av nyförsäljningen av batterielektriska bussar 2021.
En grupp som står för en stor andel är kinesiska tillverkare som till exempel Yutong, BYD och Golden Dragon som stod för 17 procent av nyförsäljningen av batterielektriska bussar.
Den övriga nyförsäljningen på 38 procent av batterielektriska bussar stod följande företag för (i ordningen efter deras marknadsandel) VDL Bus & Coach, Irizar, Volvo, Ebusco, SOR, Caetano Bus, Karsan och Autosan.
De fyra stora är de som i stor utsträckning säljer fordonsgasbussar. De stod för 92 procent av försäljningen.
Flera av de stora busstillverkarna har ambitiösa mål att öka sin försäljning, som till exempel:
Man planerar att hälften av deras bussar som de säljer 2025 ska ha eldrivlina.
Daimler ska fasa ut försäljningen av förbränningsmotor i deras stadsbussar till 2030.
Nationella mål för att fasa ut förbränningsmotorbussar
Det finns fem länder som på något sätt har mål att fasa ut motorer från bussar.
I Nederländerna har flera transportmyndigheter skrivit på ett avtal med målet att endast nollemissionsbussar ska säljas 2025 och att hela flottan ska vara nollemission 2030.
I Danmark har de ett liknande avtal, men där gäller det endast stadsbussar. 2025 måste alla nya stadsbussar vara nollemission 2025 och hela stadsflottan ska vara nollemission 2030.
I Österrike har de målet att alla nya bussar ska vara nollemission 2032.
I Irland har de målet att endast noll- och lågemissionsbussar ska säljas 2030 och hela flottan ska vara batterielektrisk 2035. I dagsläget säljs nästa inga batterielektriska bussar på Irland.
I Frankrike har de bestämt att från och med 2025 kan offentliga kollektivtrafikbolag endast upphandla låg- och nollemissionsbussar.
Städer med ambitiösa mål för nollemissionsbussar
Det finns ett flertal städer med mål för sina bussar. ICCT har sammanställt målen på en karta som ni kan se på här.
De två städer som ICCT lyfter fram som har extra hårda mål är Amsterdam och Köpenhamn.
Amsterdam har målet att alla deras bussar är nollemissionsbussar 2025. 2021 vara andelen 20 procent.
Köpenhamn har också målet att alla deras bussar ska vara nollemissionsbussar 2025. 2021 var tio procent nollemissionsbussar.
Det finns också tre städer som är stora och som har tydliga mål. Det är Berlin, Madrid och Paris. De har tillsammans 20 procent av alla bussar i EU-27:s huvudstäder.
Berlin har målet att alla deras bussar ska vara nollemissionsbussar 2030. Nu är deras flotta ungefär nio procent nollemissionsbussar.
Madrid har målet att 1/3 av deras bussar ska vara nollemissionsbussar 2027.
Paris har målet att 2/3 av deras flotta ska vara batterielektrisk 2025.
Lämpliga förändringar av styrmedel enligt ICCT
Marknadsandelen för batterielektriska bussar har ökat från fem procent 2016 till tio procent 2021. Enligt ICCT finns det mycket som tyder på en ökad försäljningsandel. Det beror på ett ökat utbud från busstillverkarna, men också stor efterfråga från länder och städer.
ICCT rekommenderar också hur lämpliga styrmedel bör förändras för att öka försäljningen av nollemissionsbussar.
De vill att Clean Vehicles Directive när det uppdateras 2027 inkluderar livscykelutsläpp för bussteknologier.
De vill också att när utvärderingen av CO2 standarderna för tunga fordon släpps i slutet av 2022 ska inkluderar mål för nollemissionsbussar. De anser att 90 procent av alla bussar som säljs 2030 bör vara nollemissionsbussar.
Slutligen anser de att det är viktigt att European Bank for Reconstruction and Development och The European Investment Bank ordnar med bra lån och kapital så att länder med mindre finansiella styrka kan investera i nollemissionsbussar.
[1] ICCT. The rapid deployment of zero-emission buses in Europe. 2022. länk
