Månad: maj 2026

Klarhet och fakta om SMR, Småskalig modulär kärnkraft.

Satsningar på kärnkraft från Tidö-regeringen förtjänar uppmärksamhet.

Vikarierande miljöminister Johan Britz uttrycker stark entusiasm för ett mycket stort projekt från Blykalla som vill anlägga sex SMR reaktorer i Gävle, samtidigt som det – enligt offentliga uppgifter – saknas en sammanhållen, offentlig kostnadskalkyl i det här skedet. SVT har också rapporterat att någon sådan inte redovisats.

Argumenten regeringen fört fram

Motivationen är oftast att man vill satsa på just SMR, (Små Modulära Reaktorer) och hur pass effektiva och modulära de skall vara. Det är viktigt att förstå vad det egentligen handlar om

Själva anläggningsytan för en SMR (Small Modular Reactor) är ofta mellan 1 till 6 hektar (cirka 1–2 fotbollsplaner). Räknar man däremot in nödvändiga säkerhetsavstånd, skyddsområden och naturvårdskrav landar det totala markanspråket vanligtvis på omkring 70 till 300 hektar per anläggning.

Senast ansökan gäller Blykalla som vill bygga sex (så kallade) SMR-reaktorer i Gävle. Ett projekt i planering, och det är normalt att alla detaljer inte är färdiga. Samtidigt väcker det frågor när projekt av den här storleken går vidare utan att en tydlig, offentlig helhetsbild av kostnader, risker och finansiering finns tillgänglig. Det kan förefalla lite märkligt att man från kärnkraft-industrin gärna lyfter fram småskalighet och serieproduktion, typ löpande band. Men det kommer inte att kunna genomföras i verkligheten då det gäller ganska få anläggningar.

Viktiga fakta

1. Storlek och yta >

Yta: 1–6 hektar men om nuvarande krav på
säkerhetsavstånd, skyddsområden och naturvårdskrav blir den totala markytan betydligt större. Ca; 70 till 300 hektar per anläggning.
Vad som ingår: Själva reaktorbyggnaden, turbinhall, kylsystem, administrationsbyggnader, kyldammar och avställningsytor för projektets byggfas.

2. Säkerhets- och skyddszoner >

Runt anläggningen krävs ett område innanför stängslet där allmänheten inte har tillträde.
Beredskapszoner: Detta är områden utanför själva anläggningen där det finns krav på befolkningsplanering, utrymningsvägar och larmberedskap. I Sverige innebär det att det ställs krav inom en yttre beredskapszon (upp till cirka 25 km radie), även om själva marken inte ägs av kraftverksbolaget

3. Naturvård och miljöhänsyn >

Att bygga en SMR kräver mark som uppfyller kraven i svensk miljöbalk. Det innebär att man måste ta hänsyn till grundvatten, strandskydd, naturreservat och biologisk mångfald.

Vilka projekt planeras

1. Valdemarsvik (Östergötland)

Bolag: Kärnfull Next (som är under uppköp av kärnteknikbolaget Studsvik AB). Planen: I mars 2026 lämnade projektbolaget Refirm Målma in en historisk ansökan till regeringen – den första ansökan om ny kärnkraft i Sverige på över 50 år. De vill bygga en SMR-park med 4–6 små lättvattenreaktorer drygt en mil sydost om Valdemarsvik. Regeringen har gett Länsstyrelsen i Östergötland i uppdrag att ta fram en anläggningsplan för området. [1, 2, 3, 4]

2. Gävle / Norrsundet (Gävleborg)

Bolag: Det svenska kärnteknikbolaget Blykalla.
Planen: I maj 2026 lämnade Blykalla in en officiell ansökan till regeringen om att bygga sex små, modulära och blykylda reaktorer (SMR) i Norrsundet, norr om Gävle. Sajten har valts på grund av sitt strategiska läge vid gränsen mellan elområde SE2 och SE3, tillgången till en djuphamn och närheten till regionnätet. Målet är drift under första halvan av 2030-talet. [1, 2]

3. Varberg / Väröhalvön (Halland)

Bolag: Statliga Vattenfall i samarbete med staten.
Planen: Vattenfall planerar sedan tidigare en stor SMR-satsning i anslutning till det befintliga kärnkraftverket i Ringhals. De har valt ut teknikleverantörerna GE Vernova (USA) och Rolls-Royce SMR(Storbritannien) för att utvärdera 2–5 reaktorer på Väröhalvön. I april 2026 föreslog regeringen dessutom att staten ska gå in som majoritetsägare (60 %) i det nybildade bolaget Videberg Kraft AB för att finansiera och driva på denna utbyggnad. [1, 2, 3, 4, 5]

4. Nyköping / Studsvik (Södermanland)

Bolag: Studsvik AB och Kärnfull Next.
Planen: Studsviks befintliga forsknings- och industriområde utanför Nyköping är en starkt utpekad kandidat för framtida SMR. Under våren 2026 beviljades dessutom Nyköpings kommun en miljon kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att formellt utreda och förbereda kommunen på en kärnkraftsetablering. [1, 2]

Tidö-regeringens mål innebär betydande statligt engagemang. I budgetpropositionen nämns en låneram på upp till 220 miljarder kronor, samt ytterligare riskdelning vid eventuella fördyringar. Det betyder inte att hela summan kommer att användas, men det visar att staten tar en stor ekonomisk risk.

Därtill kommer modellen med prissäkring (så kallade differenskontrakt), där staten garanterar en viss intäktsnivå över lång tid. Nivåer runt 80 öre/kWh har diskuterats, men det är inte slutligt fastställt och kan påverkas av projektens faktiska kostnader.

När det gäller kärnavfall lyfter Blykalla själva att kostnaderna är svåra att uppskatta i förväg och att säkerhetskraven kan bli omfattande. Det är inte unikt i sig, men det understryker att detta är komplexa och långsiktiga ekonomiska åtaganden. Ovanpå detta krävs ytterligare säkerhetsinvesteringar då dessa reaktorer ger generellt än mer kärnavfall att långtids-förvaras i nära evighet.

Formellt kräver processen inte en fullständig budget i första steget – sådana uppgifter kan begäras in senare. Men just därför blir det en politisk och principiell fråga: Vad är rimligt innan staten går vidare med så stora åtaganden?

Poängen är enkel; när det handlar om potentiellt mycket stora summor av offentliga medel bör kraven på transparens, kostnadsbild och riskanalys vara mycket höga – redan tidigt i processen. Annars kan det bli vi skattebetalare – inklusive beslutsfattarna något som kan bli väldigt dyrt.

Länkar:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringens-besked-183-miljarder-till-nytt-lager-for-karnavfall

https://understand-energy.stanford.edu/news/understand-small-modular-reactors

https://www.rolls-royce.com/innovation/small-modular-reactors.aspx#

TESLA OWNERS SWEDEN – Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se

Experten om sänkta bränsleskatten: ”Ohållbart”

Skattesänkningen på drivmedel presenterades av regeringen och Sverigedemokraterna under en pressträff 26-05-13. Den väntades ge en sänkning av priset med tre kronor litern vid bensinpumparna.

https://omni.se/regeringen-sanker-skatten-mackarna-hojer-priset/a/8p5VEG

Råvaruanalytikern Christian Kopfer förstår att regeringen vill underlätta för de svenska konsumenterna. Men han framhåller samtidigt att ländernas beredskapslager runt om i världen just nu slukas i rasande takt.

– Det konsumeras betydligt mer än vad som produceras. Enligt de prognoser som jag sett kommer lagren till hösten vara nere på en mininivå för att hålla världsekonomin igång på samma sätt som nu, säger Christian Kopfer, som är analytiker på investeringsbanken Arctic Securities.

Via DAGENS NYHETER: Enligt regeringen handlar det om att skydda hushållen från ökande kostnader i svallvågorna av kriget mellan USA och Iran. Kriget har lett till att Hormuzsundet i stort sett har blockerats, den allvarligaste störningen i de globala oljemarknaderna genom tiderna.

Om vi fortsätter som att inget har hänt, kommer vi till slut att tvingas dra ned på konsumtionen, menar han. Ju fler länder som tar ansvar, desto längre skjuter vi den ”brytpunkten” framför oss.

– Sverige har i stället valt att inte göra någonting. Om bristen på olja fortsätter kommer det vara ohållbart att fortsätta konsumera på samma nivå. Det kommer att kräva att länder samarbetar och tar ett kollektivt ansvar. Annars förvärras krisen när den väl kommer.

Samuel Ciszuk, energimarknadsexpert från ELS Analysis, förstår att det är viktigt för regeringen att agera mot de höjda drivmedelspriserna, som dessutom väntas stiga ytterligare framöver.

– Men ur ett krishanteringsperspektiv är det ganska problematiskt att stimulera förbrukningen av drivmedel, i stället för åtgärder som kunde dämpa förbrukningen. Risken finns att det visar sig vara fruktansvärt kortsiktigt.

TESLA OWNERS SWEDEN – Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se

Grounded Heat visade projekt med sandbatteri som energilager

Jag passade på när Grounded Heat visade en av sina projektanläggningar utanför Eskilstuna. Sandbatterier är ett sätt att lagra energi i form av värme över längre tid, vilket kan bidra till att jämna ut energianvändning och minska beroendet av tillfälliga effekttoppar. Det gör tekniken särskilt intressant i sammanhang där energibehovet varierar över dygnet eller mellan säsonger.

Varför tekniken får lovord

Tekniken får uppmärksamhet eftersom den kan lagra stora mängder billig och förnybar el som värme, minska belastningen på elnätet och ge en relativt enkel och billig lagringslösning jämfört med många andra energilager.
Det gör den särskilt intressant för fastigheter, fjärrvärme och verksamheter som behöver mycket värme.

Eskilstuna kommun har en aktiv roll

Genom att möjliggöra byggandet av en demonstrationsanläggning i samarbetet med Grounded Heat positionerar sig Eskilstuna kommun som en föregångare inom innovativ energilagring. Här testas en teknik som kan lagra värme över längre tid och bidra till ett mer lokalt, flexibelt och robust energisystem.

Samarbetet är ett tydligt exempel på hur mod, nyfikenhet och långsiktighet kan omsättas i handling. Genom att våga satsa på ny teknik bidrar Eskilstuna kommun till att forma framtidens energilösningar.

https://groundedheat.se

Pontus Kindblad projektansvarig och Paul Griffin, teknisk expert.
Pontus Kindblad projektansvarig och Paul Griffin, teknisk expert.
Grounded Heat AB
Grounded Heat AB, varumärke
Christoffer Möckelind är civilingenjör inom datavetenskap och energiteknik
Christoffer Möckelind är civilingenjör inom energiteknik. Här tätas värmesensorn som skall sitta fyra meter under marken.
Paul Griffin och Christoffer
Paul och Christoffer diskuterar detaljer inför uppstart
Ett omfattande arbete, men nu står teknikdelen klar ovanpå sandbatteriet
Ett omfattande arbete, men nu står teknikdelen klar ovanpå sandbatteriet

TESLA OWNERS SWEDEN – Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se

Vindkraft: SD, Åkesson, ”Jag är så trött på vindkraftspopulismen”

Jag försöker undvika polarisering inom energi då just motståndare mot positiva förändringar vill lägga all energi på just konflikt.

Ett exempel är just elfordon eller just industrins motstånd mot ”elbilar” där man för bara några år sedan blev förlöjligad som ”miljömupp”. Nu är fortsatt debatt oerhört viktig om en energiomställning där nuvarande regering står stilla.

– Jag är så trött på den här vindkraftspopulismen; Åkesson, SD.

– Åkesson, ”Vi har jättemycket när det blåser”

Via Svt Nyheter: ”Frågan om energi var första ämne i kvällens partiledardebatt. Bland annat fick partierna votera om regeringens planer på ny kärnkraft bör fullföljas och en majoritet var för. Tidöpartierna och Socialdemokraterna röstade ja, C och MP röstade nej och Vänsterpartiet avstod”.

Att det behövs mer vindkraft är inget som
Jimmie Åkesson (SD) håller med om – istället kallar
han det ”vindkraftspopulism”.

Se källor och fakta nedan;
Vindkraftspopulism är ett uttryck för den geografiska målkonflikten: Alla vill ha billig, förnybar el i uttaget, men få vill ha de 250 meter höga snurrorna i sin egen skog. När politiker väljer att ensidigt företräda ”nej-sidan” utan att presentera realistiska alternativ för energiförsörjningen på kort sikt, brukar de anklagas för just vindkraftspopulism.

Vindkraftspopulism bygger ofta på en känsla av att landsbygden offras för stadens behov. Det skapas en berättelse om ”eliten” i Stockholm (eller Bryssel) som tvingar på lokalbefolkningen stora industriprojekt som förstör deras livsmiljö.
– Vanliga argument (Narrativet)
Visuella och akustiska störningar: Att landskapsbilden förstörs och att ljudnivåerna (infraljud) påverkar hälsan.
Fastighetsvärden: Oron för att husen i närheten blir osäljbara.
Natur- och kulturmiljö: Skydd av biologisk mångfald eller rennäring (särskilt i norra Sverige).
Det kommunala vetot: Debatten om huruvida staten ska få köra över kommuners nej till vindkraft.
– Varför kallas det ”populism”?
Begreppet används ofta pejorativt (nedsättande) av förespråkare för vindkraft. De menar att motståndet:
Förenklar komplexa energifrågor.
Spelar på känslor och rädsla istället för teknisk fakta.
Ignorerar det akuta behovet av billig el för industrins gröna omställning.
– Den politiska dimensionen
I Sverige har detta blivit en tydlig höger-vänster-fråga.
S, MP, V och C trycker ofta på behovet av snabb utbyggnad för att möta klimatmålen och industrins behov.
SD och delar av M och KD har i högre grad betonat det lokala självbestämmandet och lyft fram kärnkraft som det enda långsiktigt hållbara alternativet, vilket kritiker menar är ett sätt att kanalisera vindkraftsmotståndet.

Länk SVT Nyheter: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/akesson-jag-ar-sa-trott-pa-vindkraftspopulismen

Källor:

TESLA OWNERS SWEDEN – Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se