Via Elbilen i Sverige: Den svenska batteritillverkaren Northvolt har fått igång tillverkningen vid fabriken Northvolt Ett i Skellefteå.
Takten ska öka ordentligt närmsta år. Som en del i det har Northvolt nu säkrat kopparfolie till ett värde av omkring 10 miljarder kronor från koreanska SK Nexelis.
Tunn kopparfolie tillsammans med grafit används till batteriets anod. Enligt koreanska medieuppgifterska beställningen vara tillräckligt för att kunna tillverka batterier till 1,7 miljoner elbilar.
Du lämnar dator/mobil/elbil och går därifrån bara för att återvända timmar eller dagar senare för att upptäcka att den har tappat laddning trots att den inte har använts.
Fenomenet – som kallas självurladdning – har frustrerat både användare och industrin och förbryllat tillverkare som försöker avgöra varför litiumjonbattericeller tenderar att förlora en del av sin laddning med tiden.
Forskare vid det Tesla-finansierade batteriforskningscentret Dalhousie har identifierat en förvånansvärt vanlig felkälla som, om den ersätts, kan lösa ett bestående problem för branschen.
”I kommersiella battericeller finns tejp – som tejp – som håller ihop elektroderna. Det sker en kemisk nedbrytning av denna tejp, vilket skapar en molekyl som leder till självurladdning”.
”I vårt laboratorium gör vi många mycket komplexa experiment för att förbättra batterierna, men den här gången upptäckte vi en väldigt enkel sak. Det var väldigt enkelt – Tejp!
Läs de två studierna , här och här , publicerade i Journal of The Electrochemical Society
En oväntad upptäckt
Dr. Metzger och hans kollegor ville förstå varför litiumjonbattericeller självurladdar. Som en del av sin forskning öppnade de flera celler efter att ha exponerat dem för olika temperaturer.
De blev chockade när de såg att elektrolytlösningen i cellen var knallröd, något de aldrig hade sett förut.
De började sedan utforska orsaken och placerade celler med vanlig elektrolytlösning i ugnar vid fyra olika temperaturer. En vid 25 C förblev klar, medan provet vid 55 C var ljusbrunt och den högsta vid 70 C var blodröd. De gjorde en kemisk analys och tittade på elektrolytens kemiska sammansättning.
Det var då de upptäckte att polyetentereftalatet, eller PET, i tejpen sönderdelas och skapar den molekyl som leder till självurladdningen. Molekylen kallas en redoxskyttel eftersom den kan resa till den positiva sidan av elektroden, sedan till den negativa sidan och sedan tillbaka till den positiva sidan. Så, det pendlar mellan elektroderna och det skapar självurladdning, precis som litium ska göra. Problemet är att skyttelmolekylen gör det hela tiden i bakgrunden, även när inget litium ska röra sig när batteriet bara sitter där.
”Det är något vi aldrig förväntade oss eftersom ingen tittar på dessa inaktiva komponenter, dessa tejper och plastfolier i battericellen, men det måste verkligen övervägas om man vill begränsa sidoreaktioner i battericellen”, säger han om försöken som gjorts”.
(Materialet PET, en stark, lätt plast som används flitigt i förpackningar och plastflaskor) .
Provkör alla på en och samma plats. Du ges en unik möjlighet att köra INNE i Friends Arena, på en inomhusbana runt mässhallen. Vissa kan provköras i trafik, Solna. Biljetter hittar du här.
Audi Q8 e-tron Sportback Audi e-tron GT Mini Cooper SE Nissan Ariya MG 4 Hongqi E-HS9 Hyundai Ioniq 5 Polestar 2 Aiways U5 Aiways U6
Volkswagen ID.4 Volkswagen ID.Buzz ORA 300 Pro Kia EV6 Kia Niro EV Skoda Enyaq iV BYD Han BYD Tang BYD Atto 3 Renault Megane E-Tech
Mercedes EQB Mercedes EQE Mercedes EQS SUV BMW i4 BMW iX3 BMW i7 BMW iX1 BMW iX Fiat 500 Electric
Träffa solcellsexperten RAYMOND på eCarExpo 3-5 februari!
Raymond (F.d. Gruppsol AB) deltar på Ecar Expo, Sveriges enda mässa för allt inom elbilar och solel. Friends Arena i Stockholm. Mer om Raymond hittar du här.
Information för parkering 4 timmar gratis i Westfield Mall of Scandinavia:
Normalt kan man stå två timmar gratis men vill man som besökare stå 2 timmar till måste man registrera sig på två konton för att det skall fungera:
Du måste vara medlem hos Westfield Mall of Scandinavia samt koppla ditt medlemskap till Autopay och registrera ditt fordon INNAN infart. Så gör registreringen i god tid innan.
Vid ankomst registreras ditt fordon och du har då 4h fri parkering.
Dessa 4 timmar fri parkering gäller per medlemskap och dygn, och gäller endast vid första inpasseringen per dag.
När det är dags att lämna centrumet har du tre alternativ att betala för din parkering (läs mer om hur du betalar för din parkering). Har du varit i Westfield Mall of Scandinavia inom ramen av dina fria timmar kan du bara köra ut.
Repetera efter mig: Det finns inga sällsynta jordartsmetaller i elbilsbatterier!
Jag vet inte för vilken gång i ordningen den här vandringsmyten har cirkulerat bland folk som ska känna till detta enkla faktum. Nu senast är det Robert Collin i Aftonbladet som påstår: ”Men batterierna hade vi ingen riktig koll på. Det är sällsynta jordartsmetaller, förädling och förpackning. Nästanmonopol i Kina och knappt någon tillverkning i västvärlden. Kunde ju vara hur dyrt som helst. Redan ordet ‘sällsynt’ bäddar ju för höga priser.”
Fredrik Sandberg, chefredaktör för Elbilen i Sverige
Det är lätt att förstå hur gemene man kan ha uppfattningen att sällsynta jordartsmetaller är ett stort problem vid batteritillverkning, eftersom de som ska kunna detta fortfarande sprider detta falsarium. Men det går att förvänta sig mer av motorjournalister. Och är man motorjournalist med den långa karriär Robert Collin har bakom sig får i alla fall jag för mig att han anstränger sig för att berätta för läsarna om verkligheten. ”Batterier hade vi ingen riktig koll på.” Det är din uppgift, Robert Collin, att som motorjournalist ta reda på det du inte har koll på och berätta det för läsarna.
Collin påstår dessutom att det knappt finns någon tillverkning av batterier i västvärlden. I år kommer det, enligt Transport & Environment att produceras 190 GWh batterier i Europa. Det räcker till 1,9 miljoner bilar, om alla producerade batterier går till elbilar. Det är inte ingenting.
Läs rapporten från Transport and Environment som bekräftar att vi är i full färd med att ta bort beroendet av Kinas dominans!
Utvecklingen av effektiva och hållbara laddningsbara batterier är en teknologisk knäckfråga i dagens moderna samhälle. Att en viktig grund för detta teknikområde lades av en svensk uppfinnare vid 1800-talets slut är okänt för de flesta.
En novemberdag år 1900 satt uppfinnaren Waldemar Jungner och hans hustru Hulda tillsammans med några journalister, ingenjörer och finansiärer på Hotell Anglais vid Stureplan i Stockholm. De räknade varv efter varv som presterades av en eldriven bil, utrustad med ett silver-kadmiumbatteri som Waldemar Jungner konstruerat.
Birgerjarlsgatan och Stureplan i Stockholm. I bakgrunden syns hotell Anglais. Foto från omkring 1900.
Äntligen fakta som bevisar batterifordonens otroliga effektivitet. Detta har vi entusiaster och användare av elbil redan känt till av egna erfarenheter, men inte sett så mycket data på. Ett exempel är Volkswagen ID.3 där Allt om Elbil har lyft fram rapporten.
Efter åtta år och 16 000 mil, garanterar Volkswagen att batteriet kommer ha kvar minst 70 procent av sin kapacitet. Forskningsrapporten visar däremot att strax över 90 procent av kapaciteten kommer att finnas kvar.
En intressant parameter i sammanhanget är att elfordonet kan utnyttja laddning från tex solcellsanläggning, det gör att man i praktiken laddar sin bil långsammare än på snabbladdare, vilket gör att batteriepaketet stressas mindre.
Facktermen är degradering vilket är ett mått både på hur bilen laddats och till viss del körts. Detta redovisas tyvärr inte när du planerar köpa begagnad elbil men kan mätas i vissa appar samt via gränssnitt i bilen hur mycket batteriet degraderats vilket då ger måttet på kvarvarande kapacitet. Ett exempel är min egen Tesla Model 3 DM Performance som till dags dato körts 7 000 mil. Degraderingen är endast 1.3% tack vare jag utnyttjat mest långsam laddning.
Här tar man en titt på olika batteritekniker för elfordon VW ID.4, BMW, Lucid Motors inklusive flera olika av de stora tillverkarna samt lite för den oinvigde om batteriteknik, från Watt till Musk.
Lucid Motors Tech Talks, där VD och CTO Peter Rawlinson tar oss igenom tekniken – .
Via Dagens Näringsliv: Världen över finns väldigt mycket kollektivtrafik och intresset och den faktiska utvecklingen mot förnybar energi leder till många faktiska beställningar av eldriven busstrafik. Det finns många framgångsrika satsningar både i vårt land och stora satsningar är redan på platsglobalt.Tex i Indien med 2500 bussar!
Toyota, som hittills inte varit särskilt sugen på att utveckla elbilar, vill ändå satsa på elbussar. Detta görs i samarbete med Hino och Isuzu, där den förstnämnda är ett dotterbolag till Toyota.
Även om Hino och Isuzu är konkurrenter inom vissa områden, samarbetar de om bussar. Företagen har gjort detta sedan 2002 genom en joint venture som heter J-Bus Ltd
Handlar om stadsbuss
Det är faktiskt två bussprojekt Toyota-Hino-Isuzu har på gång. Den första är en batterielektrisk buss som kommer att vara i produktion 2024. Utöver detta har inte mycket meddelats om den kommande bussen, förutom att den kommer att ha en låggolvsdesign över ungefär hela längden av bussen. Det är med andra ord en stadsbuss det handlar om.
Men vätgasen har de inte släppt
Det andra bussprojektet ligger längre fram i tiden, även om det bygger på elbussen som ska vara i produktion om två år. Det handlar om att dra nytta av den vätgasexpertis Toyota har, och den här bussen kommer att drivas av vätgas med hjälp av bränsleceller.
Fordonsföretagen kommer investera 4 700 miljarder SEK i elfordon och batterier de nästa fem till tio åren. Reuters har gått igenom vad företagen har lovat i sina pressmeddelande, presentationer till sina ägare och i deras dialog med myndigheter.Via OmEV.se
Reuters gjorde samma analys för tre år sedan. Då var summan 2 700 miljarder SEK. Löftena har ökat i storlek.
En annan analys från AlixPartners kom fram till summan 3 000 miljoner miljarder SEK till 2025.
VW-gruppen är de som står för den största investeringen. De ska investera 1 000 miljarder i elfordon och batterier SEK fram till 2030. Företagsgruppen står för cirka 20% av alla investeringar i världen.
Några trender är att:
VW-gruppen står för ungefär hälften av alla investeringar av europeiska fordonstillverkare
Ford, GM och Tesla investerar ungefär lika mycket per företag
Kinesiska tillverkare investerar tillsammans ungefär 124 miljarder USD dvs cirka 66% av alla investeringar av asiatiska tillverkare.
Japanska tillverkare står tillsammans för 40 miljarder USD
Viktigt att komma ihåg att en del av investeringarna görs av batteriföretag i nära samarbete med bilföretagen, men de investeringarna är inte med i sammanställningen.
För att förstå siffran 4 700 miljarder SEK så kan vi jämföra med några andra:
Sveriges BNP per år är ungefär samma värde
All investering i R&D från bilföretagen 2019 var 340 miljarder SEK/år [2] dvs om alla pengarna på R&D satsas i fjorton år kommer vi upp i samma storleksordning
Sveriges största företag i omsättning är Volvo Group. Deras omsättning 2018 var cirka 319 miljarder SEK [3]
VW-gruppens totala omsättning var cirka 2 300 miljarder SEK 2020 [4].
Magnus Karlström (OmEv) kommenterar:
Ta inte listan för mycket på allvar. Allt som de lovat kanske inte händer? Men inriktningen på de ökade investeringar är de få som tvivlar på. Det är inte lätt att göra sammanställningen som Reuters gjort till exempel vilka investeringar ska räknas till satsningar på eldrift och batterier. Det finns också stora skillnader på hur bilföretagen berättar om vad de gör.
Jag tror inte alls på att till exempel Toyota enbart kommer investera 14 miljarder USD i olika produkter, kunskap och anläggningar som har relevans för eldrivlinor. Det är dock intressant att löftena har ökat i storlek de senaste tre åren.
Vi på omEV får fortsätta att skriva om VW-gruppen som verkar vilja investera mer och snabbare. Investeringar ska följas. Det berättar mycket om vilka produkter som vi kan (och får) köpa om några år.
Referenser
[1] Exclusive: Global carmakers now target $515 billion for EVs, batteries. Reuters. 10 November 2021. Länk
[2] Global reported corporate energy R&D spending in selected sectors, 2010-2019. IEA. länk
[3] Sveriges största företag. Ekonomifakta. 2019. Länk