Mikael Odenberg riktar skarp kritik mot regeringen:
När regeringen avvisar tretton ansökningar om etablering av havsbaserad vindkraft innebär det närmast en energipolitisk och näringspolitisk katastrof. Det skriver Mikael Odenberg, f.d. energipolitisk talesman (M), försvarsminister och styresman i Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Regeringen borde tvinga Försvarsmakten att bli proaktiv i stället för reaktiv, menar han. Läs mer i länken nedan:
Via DAGENS NYHETER: Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
Storå, Finland.
Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
– Pappa! utbrister femårige Peeti.
Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
Allt är på väg att förändras.
Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor. Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid. Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
– Vi har bara börjat, säger han.
Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
Hammarstrand, Sverige.
Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
– Kan ni se igenom?
Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
Läckor lagas när de uppstår.
Mikael Westin ritar upp två trendlinjer på en whiteboardtavla för att visa hur ekonomin trots allt har förbättrats över tid, men konstaterar att det till stor del beror på ett uppskjutet underhåll. ”Nu har vi inget annat val än att lösa problemen”.
I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vindenpresenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
Incitamentsutredningen
• I mars 2023 presenterades den så kallade incitamentsutredningen Värdet av vinden.
• Närboende föreslås få ersättning utifrån bland annat avstånd och höjd på verken.
• För att öka kommunernas tillstyrkan behöver vindkraften även ge intäkter till kommunerna där de står, enligt utredningen.
• Direktiven gör att skatteintäkter till kommunerna inte kunde föreslås, vilket kritiserats av flera remissinstanser.
• Kommuners incitament bör skyndsamt beredas vidare inom Regeringskansliet, anser utredningen. Något förslag har ännu inte lagts fram.
• Fastighetsskatten från alla elproduktionsenheter (inklusive vindkraft) ger cirka en miljard kronor till staten varje år.
Via KTH: Scibreak, ett litet startup-företag från KTH, har utvecklat teknik som kan bygga ett robust och tillförlitligt kraftnät till havs, har fått industrigiganten Mitsubishi Electric intresserade.
I takt med att man behöver utveckla mer förnyelsebara energikällor som vindenergi och solenergi, blir det allt viktigare att bygga ett pålitligt och säkert kraftnät. På EU-nivå finns det omfattande planer på utbyggnad av havsbaserad vindkraft i till exempel Nordsjön och Östersjön. Då uppstår också ett behov av att uppgradera infrastrukturen för att kunna transportera energin in till land.
En konventionell AC (växelstöms-) kabel kan inte rent tekniskt göras längre än ungefär 100 kilometer. I många fall måste man använda DC (likströms-) kabel från början. I nuläget är det inte likström i stamnätet, utan bara i enstaka förbindelser mellan två punkter i det befintliga AC-nätet. Likströmstekniken har utvecklats parallellt och har varit mycket av en nischteknik. Men den blir allt viktigare nu i en utbyggnad av kapaciteten i vårt kraftnät.
– För havsbaserad vindkraft måste man använda kablar, det går inte att använda luftledningar som man ofta gör på land, säger Staffan Norrga, lektor på avdelningen för elkraftteknik på KTH.
Det som har saknats är kostnadseffektiva tekniska lösningar i utvecklingen av ett robust och tillförlitligt kraftnät. För att bygga ett nät måste man ha skyddsfunktioner, till exempel brytare som snabbt kan isolera delar av nätet där det uppstår ett fel.
– Likström har tidigare varit svårt att bryta, men nu har vi tekniken att göra det på ett kostnadseffektivt sätt. Det är här Scibreak AB:s teknik kommer in, säger Norrga.
2014 började Staffan Norrga, lektor på KTH och hans kompanjon Lennart Ängqvist, som var adjungerad professor, med en grundidé som de testade i ett labb på KTHs campus.
– Som en liten startup, är det är ganska svårt att utveckla den här typen av infrastruktur, och även att hävda sig mot de stora aktörer som finns i de här branscherna, säger Norrga och fortsätter, – Det var en stor fördel att befinna sig på KTH i början.
Men när man startar ett företag och blir kommersiell får man inte längre stanna kvar på KTH. Sedan slutet av 2015 har de befunnit sig i egna lokaler i Kallhäll utanför Stockholm, för att utveckla en mer tillförlitlig och kostnadseffektiv teknik och kunna bygga ihop det till ett nät i stället för ett stort antal separata länkar. En teknik som ger väsentliga kostnadsfördelar, sparar på utrustning och ger en bättre tillförlitlighet.
Det senaste året har intresset för den här typen av teknik ökat kraftigt. Scibreak har en marknadsledande DC-brytarteknik när det gäller drifttid och fotavtryck. Det gör Scibreak attraktivt för de stora aktörerna på den globala energimarknaden. Genom att förvärva aktier kommer Mitsubishi Electric att använda Scibreaks teknologi och kunnande för att leda kommersialiseringen av DC-strömbrytare på marknaden och bidra till koldioxidneutralitet genom spridning av förnybar energi.
– Vi i Sverige har mycket grön energi som många är intresserade av. Vi hoppas att det här samarbetet med Mitsubishi Electric kommer att stimulera vidare utveckling inom detta område, avslutar Norrga.
Via DAGENS NYHETER och Omni. Regeringen tillsätter en utredning som ska ge mer vindkraft, utan att Sverigedemokraterna har fått något inflytande. – Jag uppskattar inte att man försöker kringgå oss, säger Tobias Andersson (SD).
Prövningen av ny vindkraft till havs måste bli smidigare, anser regeringen. Därför tillsätter man en utredning som ska föreslå nya regler som kan ge snabbare beslut.
Utredningen presenterades av klimatminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff på onsdagen.
– I dag har vi en snårskog av regler och processer, säger ministern.
Tobias Andersson, om SDs syn på saken
Regeringen verkar nu vara ute efter ett system som mer liknar det som finns i våra grannländer, där staten i förväg pekar ut var i havet tillstånd är lättast att få.
Förslag ska också lämnas för hur bolag ska kunna få ensamrätt till ett område, istället för att det som nu kan uppstå en oviss konkurrenssituation. I en del andra länder hålls auktioner där bolagen får buda om rätten att bygga i ett havsområde. Vinnaren är därefter ensam om en option på området.
Det nuvarande svenska systemet kan leda till, och har lett till, att två konkurrerande projekt båda kvalificerar sig för att få godkänt. Den som då får nobben i slutänden har då lagt mycket tid och pengar på projektet helt förgäves.
Svensk Vindenergi och vindkraftbolaget Cloudberry bjuder på föredrag om vindkraft hos Energy evolution Center i Eskilstuna den 4 maj kl. 15.10 – 16.30.
Se och lyssna på Tomas Hallberg från Svensk Vindenergi som besöker Energy Evolution Center den 4 maj. Tomas har mångårig erfarenhet av branschen och arbetar med tillståndsfrågor på branschorganisationen Svensk Vindenergi.
Daniel Kulin från kraftbolaget Cloudberry, som är hyresgäst hos Energy Evolution Center, berättar om deras projekt med Sundby vindpark och andra satsningar i närområdet.
Kinesiskt bolag enskilt största ägare av svensk vindkraft – utvecklingen oroar
Andelen utländska ägare av svensk vindkraft har nära på fördubblats på bara några få år, och den enskilt största ägaren är idag ett statligt kinesiskt bolag, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi.
Den tekniska utvecklingen har gjort vindkraftverken betydligt större. Det krävs miljardinvesteringar för att bygga moderna vindparker, och den typen av kapital finns ofta hos internationella bolag.
”Kina använder ofta sitt ekonomiska inflytande för att få politiska fördelar. Det är inte bra att komma i en beroendeställning”, säger Kina-analytikern Oscar Almén, på Försvarets Forskningsinstitut FOI.
Piteå, Nordmaling, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik öppnar upp för havsbaserad vindkraft i deras vatten, visar Sveriges Radios enkät till kommunalråden i norr.
När det gäller utbyggnaden av vindkraft tittar många etablerare på haven där verken både blir effektivare och längre bort från bebyggelse.
”Jag tycker också att det finns en viss skönhet i vindkraftsparkerna ute till havs”, säger Stefan Dalin (S) kommunstyrelsens ordförande i Timrå.
