Nya regler för att säkerställa en betydande utbyggnad av infrastrukturen för vägbaserade fordon har röstats igenom i Europaparlamentet.
I förordningen fastställs särskilda mål för utbyggnaden som måste uppnås under 2025 eller 2030. Det rör sig särskilt om följande:
Från och med 2025 måste snabbladdningsstationer på minst 150 kW för personbilar och lätta lastbilar installeras var 60:e kilometer längs EU:s viktigaste transportkorridorer, det så kallade transeuropeiska transportnätet (TEN-T)
Laddningsstationer för tunga fordon med en uteffekt på minst 350 kW måste byggas var 60:e kilometer längs TEN-T:s stomnät och var 100:e kilometer i det större TEN-T:s övergripande nät från och med 2025, med fullständig täckning av nätet senast 2030
Tankstationer för vätgas som betjänar både bilar – (?) och lastbilar måste byggas från och med 2030 i alla urbana knutpunkter och var 200:e kilometer längs TEN-T:s stomnät
Kusthamnar som tar emot ett minsta antal stora passagerarfartyg eller containerfartyg måste tillhandahållalandström för sådana fartyg senast 2030.
Flygplatser måste tillhandahålla el till stillastående luftfartyg vid varje gate senast 2025 och vid alla fjärruppställningsplatser senast 2030
Användare av el- eller vätgasdrivna fordon måste enkelt kunna betala vid laddnings- eller tankstationer med betalkort eller kontaktlösa enheter och utan abonnemang och med full insyn i priserna.
Ansvariga för laddnings- eller tankstationer måste på elektronisk väg ge konsumenterna fullständig information om tillgänglighet, väntetid och pris vid olika stationer
EVBox nya 400 kW laddare kan ge upp till 10 mil räckvidd på 3 minuter
EVBox har lanserat den första fristående 400 kW EV-laddstationen. Det Amsterdam-baserade företagets nya DC-snabbladdare kallas EVBox Troniq High Power, och EVBox uppger att den klarar att ge laddning upp till 100 km räckvidd på bara tre minuter – det vill säga om det stöds av fordonet.
EVBox genomförde ett Early Adopter Program för att testa under fem månader. Företaget säger att de loggat mer än 4 000 laddningssessioner och mer än 1 700 timmars aktiv laddning. Totalt mer än 91 MWh energi levererades.
Det kan göra EVBox Troniq High Power till en av de snabbaste DC-laddsystemen för elbilar som finns på marknaden idag. För närvarande är det Allego, -300 kW – Fastned, 350 kW och IONITY, – 350 kW, som har de kraftfullaste stationerna i Europa.
Deras första V4 Supercharger lanserades i Nederländerna i mars -23, och det ser ut som dessa har en total maxeffekt på 600 kW. (Teoretiskt). för närvarande är de begränsade till 250 kW. De lär dyka upp på fler orter i EU.
Pressrelease: För att OKQ8 ska kunna erbjuda elbilsladdning på den strategiskt viktiga stationen Sillekrog, (Tystberga) där väntan på nätanslutning är lång, satsar nu Skellefteå Kraft på en alternativ laddlösning med hjälp av batterier.
För att bidra till en hållbar samhällsomställning bygger Skellefteå Kraft totalt 800 laddpunkter till och med 2026 tillsammans med OKQ8. Idag är antalet laddpunkter 136 och en anledning till att utbyggnaden inte går ännu snabbare är långa leveranstider på nätanslutningar med tillräcklig effekt.
Så var fallet vid OKQ8-stationen i Sillekrog, en av de högst prioriterade platserna för laddning och en av de stationer som fanns med bland de första när Skellefteå Kraft började installera supersnabbladdare på OKQ8’s stationer i slutet av 2021. Leveranstiden för den önskade effekten visade sig vara ca två år vilket gjorde att stationen fick prioriteras ned. Eftersom stationen har ett strategiskt viktigt läge längs E4 mellan Stockholm och Norrköping har Skellefteå Kraft arbetat för att hitta en alternativ lösning som skulle kunna leverera laddning men med lägre krav på nätanslutningens effekt.
– Det här är en spännande lösning som innebär att vi kan få igång laddarna på den här stationen cirka ett år tidigare än väntat. Lösningen är en del av ett innovationsprojekt som kommer att ge oss viktiga erfarenheter för framtiden. Och vi löser kanske inte bara behovet av laddning, vi undersöker också möjligheten att kunna sälja stödtjänster från batteriet och på så sätt kunna hjälpa energisystemet när det är ansträngt, säger Magnus Brodin, affärsutvecklare på Skellefteå Kraft.
Natten till fredagen den 2 december visades de första leveranserna upp av Tesla Semi av Elon Musk och hans projektteam vid Tesla.
Egentligen behöver inte så mycket sägas. En kolossalt enkel drivlina. – Alla motorer kommer från redan existerande Tesla-modeller vilket innebär kostnadseffektiv produktion. Dessa är i sin tur sammansatt till en drivlina som kan ses i klippet och bild nedan.
Då varje motors enskilda kapacitet därmed tredubblas och styrs via mjukvaran får Tesla Semi en effektivitet som blir helt omöjlig för en motsvarande fossildriven lastbil i samma klass. Vikten anges fullastad till 37 ton. Räckvidd 800 kilometer på en laddning. Den kan uppnå förbrukning på under 124 kWh/100 km. Se mer i artikel från Electrek
Vad behövs mer?
Laddinfrastruktur FINNS redan genom Teslas laddnätverk globalt. Och med Tesla V4 Superchargers med megawattladdning som nu introduceras är den redan färdig iom att standarden redan finns. Se länk till wikipedia med mer info om hur det fungerar. Det vi inte vet är:
Hur mycket väger Tesla Semi dragbil?
Vilka däck kommer att finnas och vilken tillverkare levererar? Anledningen till att man undrar är att det ställs mycket krav på just däck då det är de som skall klara extrema påfrestningar via den högeffektiva drivlinan.
Under evenemanget bekräftade Musk med programchefen Dan Priestley att V4 Supercharger kan användas av Tesla Cybertruck redan under 2023.
Eldrivna lastbilar. Många har knappt sett dem. En del bara läst rubriker, men några är redan nyanställda yrkesförare på väg mot framtiden, bokstavligen.
Mot-argumenten har varit rätt kallsinniga. De klarar inte minsta minusgrader, de klarar inte att köra i vårt klimat, batterierna brinner och de blir för tunga för seriösa transporter. Men tack vare den snabba utvecklingen på just batteri och mjukvarusidan har effektiviteten i elmotorer och batteriteknik slagit tillbaka i form av faktiska siffror. Framförallt ekonomiskt då även kostnader för alternativa bränslen ligger så pass högt att det inte lönar sig för tex ett åkeri att fortsätta lägga stora summor på service och drivmedel. Enligt tyska Ecomento.de redovisade man en studie av Transport & Environment där transportföretag skulle kunna nå 47% mindre driftskostnader.
I Sverige har registreringarna till en början varit blygsamma men tack vare stöd från myndigheter och näringsliv har Sverige en stark position med redan färdiga system och infrastruktur för laddning som nu lanseras allt snabbare. Just laddning har oroat vissa grupper som även hånat och framförallt inte velat se fördelarna med eldrivna transporter. Laddning sker precis som med elbil genom snabbladdningsstationer som antingen kan vara i själva transportföretagets depå eller ute vid vägarna nära befintliga bensinstationer eller viktiga knutpunkter separat. Standard för snabbladdning har dessutom redan utvecklats tack vare att eldrivna personbilar drivit på så starkt. Den kallas CCS2 och går att läsa mer om här. För ännu tyngre fordon och andra applikationer finns redan en färdig standard som kallas MCS, Megawatt-laddning.
Håll ett öga på Indien. Kina dominerar elbussmarknaden i flera regioner medan de inte har varit lika framträdande i Europa och USA men nyregistreringarna ökar nu starkt. Indien är mycket intressant där man satsar mycket hårt på elektrifiering. Bland annat satsar man i ett ambitiöst projekt att konvertera – 35 000 äldre bussar till eldrift! Källor hävdar att Indien kan bli ledande inom eldrivna transporter redan om några år.
CALSTART har ett Zero Emission Technology Inventory (ZETI) tool som sammanställer vilka fossilfria fordon som finns på marknaden i USA, Europa och Asien. Det låter användare utforska, jämföra, kontrastera och visualisera i realtid. Användare kan också filtrera specifika parametrar som fordonstyp, region eller teknik för att förstå data från olika vinklar.
Här finns inte Tesla Semi nämnd då de första leveranserna är först i december.
Tretton exempel på utvecklingen den senaste tiden (oktober-november 2022).
https://cnevpost.com/2022/11/21/byd-wins-order-for-64-electric-buses-from-nobina/ Den 12 meter långa BYD-elbussen med lågt golv har en räckvidd på 450 kilometer på en laddning, medan den större 15-meters BYD-elbussen med låg entré också har en räckvidd på 400 kilometer på en laddning, enligt BYD. Den svenska bussoperatören Nobina har mer än 300 BYD rena elbussar i sin flotta, eller på beställning, i städer i Sverige, Norge och Finland.
https://www.trailer.se/artikel/eldrivna-trailers-minskar-utslappen Eldrivna trailers är på väg att bli en riktigt smart lösning som snabbt kan sättas in för att minska transportsektorns miljöpåverkan och minska förbrukningen av drivmedel oavsett dragfordon. DB Schenker har tecknat avtal om 2.000 eTrailers, där trailern har egna batterier och egen drivande axel.
https://alltomelbil.se/postnord-har-storhandlat-200-elbilar-fran-mercedes/ För utkörning av post använder PostNord också mindre eldrivna fordon. Ett av bolagen som vunnit den upphandlingen är E-tron som ska leverera elfordonet PRO Litium. Det avtalet innebära 200 fordon under en fyraårsperiod fördelat över Sverige, Danmark, Finland och Norge.
https://www.logistiknorden.se/nyheter/13-elbussar-besta-llda-till-a-rebro-stadstrafik Redan i dag drivs samtliga Svealandstrafikens bussar med förnybara drivmedel i form av biogas och biodiesel. Genom att införa eldriven trafik tar vi ytterligare ett steg mot en helt utsläppsfri kollektivtrafik, säger Martina Lindblom Alanko, Hållbarhets- och inköpschef.
https://it-hallbarhet.se/prezero-satsar/ Vår Volvo FE Electric har varit mycket uppskattad just för avfallshantering. Där den tas i bruk i Norrköping i stället för en traditionell diesellastbil innebär det noll utsläpp av avgaser och avfallshantering med mindre buller, inte bara för chauffören utan även för de boende, säger Robert Celec, teknisk produktchef elektrifiering, Volvo Lastvagnar Sverige.
När du inte har egen Tesla kan det vara en helt annan värld som du ställs inför nu när de flesta andra märken med CCS-anslutning kan ladda i Teslas nätverk. Det du bör känna till är att det kan bli bökigt om du har bråttom och inte har koll på HUR du skall ladda.
I det första klippet har Peter Esse ett utmärkt klipp där han går igenom det mesta från Tesla app, till kostnadsbilden.
Kostnad kWh*
Kr
Tesla, Snitt 7:30. Med abonnemang lägre pris (129 kr/m)
5:30
Cirkel K
6:29
OKQ8
5:99
Ionity 8:70. Med abonnemang lägre pris (150-200 kr)
3:30
Eon / Clever
5:25
*Maj 2022.
Peter Esse: Så laddar du hos Tesla med en vanlig elbil
Sveriges Radio har gjort en undersökning kring stöd till laddplatser som beviljats sedan 2015.
Dieselbils-ägaren i Sorsele: ”He finns inget intresse fö elbil”. ”De kostar ju och ladd heme också”.
En kommentar som hörs i inslaget:
Det visar att fördomar om vår klimatomställning fortfarande sitter kvar i mångas medvetande. Faktum är att laddningskostnaden är långt mindre vid bostaden med hjälp av förnybar energi som tex solcellsanläggningar. Om man sedan tittar på helhetsbilden vad de samlade utsläppskostnaderna ger i fråga om människoliv och samhällskostnader, är det ju inte så svårt förstå de uppenbara målen. Men för den enskilde blir det istället ett hot där man är är rädd förändra? Eller rädd för att verka dum? Här behöver vi alla hjälpas åt så att fler ser möjligheterna.
Kartläggningen svarar alltså inte på var i landet det finns bäst eller sämst laddförutsättningar, utan endast hur det statliga stödet har fördelats geografiskt.
De 10 kommuner som fått mest stöd till privata laddplatser per invånareDanderyd: 610-615 kronor per invånareVärmdö: 580-587Malung-Sälen: 548 Vaxholm: 441-458Sollentuna: 399-421Mölndal: 379-401Täby: 338-351Lidingö: 331Kungsbacka: 327-334Lerum: 321-340Källa: Naturvårdsverket, Skatteverket.
Det går framåt för elflyg minsann. Bara för något år sedan sade vissa att det är en omöjlighet.
Region Goland och flygbolaget BRA samarbetar nu för att sträckan till Gotland ska bli först i Sverige med kommersiellt elflyg. Om tekniken tillåter kan den första elflygslinjen vara etablerad redan inom fem år.
– Gotland är en perfekt första destination för elflyg. Vi behöver ett hållbart sätt att flyga till och från ön. Från regionens sida kommer vi att lägga i alla växlar för att gotlänningar och besökare ska kunna resa snabbt, säkert och hållbart med elflyg till och från ön så snart tekniken finns framme, kommenterar Eva Nypelius (C), regionstyrelsens ordförande.
Redan idag finns elflygplansmodeller som kan ta ett mindre antal passagerare och flera utvecklingsprojekt pågår runt om i världen mot större elflygplan. Flygplanen som kan bli aktuella från 2026 har 19 säten med en räckvidd om ca 40 mil. Driftskostnaden uppskattas bli jämbördig med dagens flygplan.
Regionen och flygbolaget kommer arbeta inom sina respektive ansvarsområden och befogenheter för att uppnå det gemensamma målet. Flygbolaget har tagit fram ett första utkast på hur ett sådant linjenät skulle kunna se ut, med förslag om två elflygplan med bas på Gotland. Om planerna blir verklighet skulle tillgängligheten till och från ön öka kraftigt.
– BRAs planer är precis i linje med vad vi behöver på Gotland. I övriga landet satsar staten miljarder på järnväg men här finns inte de möjligheterna till hållbart resande. Att en operatör nu går ut tidigt och säger att man vill satsa på Gotland är oerhört positivt, kommenterar Peter Lindvall, regiondirektör.
– Gotland är en av våra viktigaste marknader där flyget utgör en betydande del för tillgängligheten. Vi har under lång tid erbjudit gotlänningar och fastlänningar ett flexibelt, smidigt och prisvärt resande och har många nöjda kunder. Med elflygets möjligheter kommer vi kunna öka tillgängligheten inte bara till Stockholm, utan till flera orter på fastlandet som inte har några effektiva förbindelser idag, kommenterar Ulrika Matsgård, vd för BRA.
För att planerna ska kunna bli verklighet till 2026 måste mycket annat hända. Det gäller säkrad elförsörjning och laddeffekt på flygplatserna samt statliga incitament för att understödja utvecklingen. Region Gotland inleder ett arbete med att identifiera vilka åtgärder som kan genomföras på regional nivå.
