Klimathandlingsplanen kommer att presenteras veckan före jul, erfar DN. Men det är fortfarande oklart om förslaget om nationell handel med utsläppsrätter kommer med.
– Vi jobbar på att få fram den så snart som möjligt, men jag tänker inte göra det på bekostnad av innehållet och kvaliteten. Exakt när den kommer beror på hur snabbt vi lyckas förhandla klart och komma överens, säger hon.
Sverige har flera nationella klimatmål, bland annat att utsläppen inom den sektor som omfattar transporter bör vara 63 procent lägre år 2030 än utsläppen år 1990.
Via Peas Industries: Det har börjat komma in rapporter från 2022 och mycket visar på att trots – eller tack vare – kriser i världen ökade de globala investeringarna i förnybart och siffran gick för första gången över 1 biljon dollar. I EU var sol och vind regionens största energikälla någonsin och i Sverige fick över 50 000 nya tak solceller. – Vindkraften i Sverige levererar på rekordnivå och väntas pressa ned elpriserna under 2023. Länsstyrelsen i Halland har sagt ja till OX2:s gigantiska havsvindpark (1,7 GW), som kan ge ström till mer än en miljon hushåll eller täcka industrins framtida behov. Samtidigt har OX2 fått grönt ljus att bygga en nästan lika stor vindpark i finska delen av Bottniska viken. – Johan Rockström skriver i sin nya bok att vi måste skaka om ekonomin för att ha en chans till ett drägligt liv på jorden och ser bland annat näringslivet, stora bolag som vill accelerera mot hållbara affärsmodeller, som en av drivkrafterna. En aktör som fattat den galoppen är Danske Bank som nu slutar med all finansiering av fossila bränslen. Sveriges första återvinningsanläggning för textilier ligger i startgroparna och i Kanada tar SMR-tekniken ett steg framåt.
Svenska nyheter
Över 50 000 nya solcellsanläggningar 2022
Under 2022 anslöts över 50 800 nya solcellsanläggningar till det svenska elnätet. Det pekar statistik från nätbolagen på, som Svensk Solenergi har sammanställt. Det är en ökning med 91 procent från 2021 då 26 541 anläggningar anslöts. Sveriges solcellskapacitet ökade med 1 GW. Läs artikeln från Svensk Solenergi Läs även Sweden deployed 1 GW of PV in 2022 från pv magazine [eng]
Vindpark stor som kärnreaktor närmare beslut
En stor mängd havsbaserad vindkraft ligger för beslut på regeringens bord. Nu är en av dessa parker ytterligare ett steg närmare att realiseras när Länsstyrelsen tagit beslut att godkänna ansökan. Vindparken – OX2:s Galatea-Galene om 1,7 GW – planeras några mil utanför Varberg och Falkenberg och skulle producera ca 6–7 TWh, ungefär lika mycket som en kärnkraftsreaktor. Läs artikeln från Klimatgranskaren Läs även Tummen upp för gigantisk vindpark utanför Halland från GP
Vindkraften levererar på ny rekordnivå – pressar ned elpriset
Förra veckan, vecka 4, producerade vindkraften rekordmycket el: 1,26 terawattimmar (TWh). Det motsvarar 34 procent av Sveriges totala elproduktion under veckan, 3,71 TWh. Den nya vindkraft som tillkommer år 2022–2025 kommer att pressa årsmedelpriset på el med 33–44 öre per kWh i Sverige, bedömer Sweco i en analys. Läs artikeln från Vindkraftsnyheter
Snart ska företag få betalt för att använda mindre el
Inom kort hoppas Svenska Kraftnät kunna börja betala företag som minskar sin elanvändning under de timmar då Sverige använder mest el. Papperskoncernen Holmen är ett av bolagen som deltar och ska minska förbrukningen vid två pappersbruk i södra Sverige mot betalning. Syftet är att minska risken för frånkoppling och sänka elpriset i Sverige. Lyssna på inslaget från Sveriges Radio
Textilåtervinning på gång i Sverige
De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier. Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Lyssna på inslaget från SR Vetenskapsradion
Rockström: Vi måste skaka om ekonomin
»Vinnaren tar allt-kapitalismen« måste bort om mänskligheten ska ha chans till ett drägligt liv på jorden. Det menar klimatforskaren Johan Rockström i en ny bok som beskrivs som »en överlevnadsguide för mänskligheten«. Vi har allvarlig tidsbrist, och då räcker inget mindre än stora transformationer. Läs artikeln från GP
Nästan halva Klimatklivet till elproduktion från biogas i fjol
Det statliga investeringsstödet Klimatklivet beviljade 4,5 miljarder kronor i stöd under 2022, meddelar Naturvårdsverket. Hela 40 procent – 1,8 miljarder kronor – gick till investeringar i elproduktion från biogas. Läs artikeln från Ny Teknik
Vertikala vindkraftverk: Sveriges största sol- och vindträd på plats
Så spar familjen 30 000 kronor per år med batterier
Med solceller och tre hembatterier lyckades den här familjen tjäna in en rejäl slant på elräkningen under 2022. Här berättar de i detalj hur deras smarta styrning fungerar. Läs artikeln från Elinstallatören
Utländska nyheter
Globala investeringar i energiomställningen överskred 1 biljon dollar 2022
Globala investeringar i energiomställningen mot låga koldioxidutsläpp (netto-noll) uppgick till 1,1 biljoner dollar 2022 – ett nytt rekord och en enorm acceleration från året innan – eftersom energikrisen och politiska åtgärder drev på snabbare utbyggnad av ren energiteknik. Kina stod för nästan hälften med 546 miljarder dollar i investeringar i vind- och solkraft, vilket kan utmana USA:s ansträngningar att öka inhemsk utveckling av förnybar energi. Läs artikeln och rapporten från Bloomberg NEF [eng]
Vind och sol var EU:s främsta elkälla 2022 för första gången någonsin
Vind och sol levererade mer av EU:s el än någon annan källa för första gången någonsin 2022. Tillsammans stod de för en rekordstor femtedel av EU:s el 2022 – en större andel än gas eller kärnkraft, enligt en rapport från klimattankesmedjan Ember. Rekordtillskott av ny vind och sol 2022 hjälpte Europa att överleva en »trippelkris« skapad av restriktioner för rysk gastillförsel, ett fall i vattenkraft orsakat av torka och oväntade kärnkraftsavbrott. Läs artikeln från Carbon Brief [eng] Läs rapporten från Ember [eng]
OX2 utvecklar 1400 MW havsbaserad vindpark utanför Finland
OX2 har påbörjat arbetet med att utveckla vindparken Tyrsky i Bottniska viken i finsk ekonomisk zon. Projektet som kommer att en total installerad kapacitet om 1400 MW och vindparken beräknas vara i drift kring 2030. Läs artikeln från Power Technology [eng]
Danske Bank slutar med ny finansiering av fossila bränslen
Danmarks största bank har förklarat ett slut på finansiering av fossila bränslen, efter att ha kommit fram till att 99,9 procent av deras koldioxidavtryck kommer från finansierade utsläpp. Läs artikeln från The Energy Mix
Första SMR-kontraktet i väst påskrivet – reaktorn ska stå klar 2028
I Kanada, vid Darlingtons kärnkraftverk, ska energibolaget Ontario Power Generation bygga en SMR om 300 MW elektrisk effekt. Minireaktorn heter BWRX-300 och är en kokvattenreaktor som har utvecklats av GE Hitachi. Den väntas vara klar i slutet av 2028. (I Sverige arbetar Vattenfall med en förstudie med målet att minst två SMR ska byggas vid Ringhals. Där är BWRX-300 ett av koncepten som granskas. Enligt Vattenfalls uppgifter kostar reaktorn ungefär en miljard dollar, drygt tio miljarder kronor).Läs artikeln från Ny Teknik
Vad kan du förvänta dig för aktiviteter under 2023 inom den Gröna omställningen?
Mer än någonsin att ta del av som besökare eller deltagare. Allt från myndigheter till internationella, publika mässor och event. Vissa aktiviteter kan kräva anmälan och ev avgifter, men här kan man verkligen planera året, om man så vill.
12 januari. 10:00-11:45. Transportforum 2023 – en digital mellanakt. Tomas Svensson, generaldirektör VTI. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Björn Sandén, professor, Chalmers. Huvudlärdomarna i regeringsuppdraget ”Uppdrag att bidra till ökad kunskap om elektrifieringen av Transporter” som VTI ska redovisa till regeringen den 13 januari.
18-21 januari. Automässan 2023. Nordens största mötesplats för motorbranschens service- och eftermarknad. Svenska Mässan Göteborg. Bl a tema om elektrifiering.
2 februari 12:00-13:00. Material recycling – possibilities, shortcomings and policy instruments. Chalmers. WELCOME TO to listen to Christer Forsgren, Consultant in Industrial Recycling and Christian Ekberg, Prof. Energy and Material, Industrial Materials Recycling and Nuclear Chemistry. Focus on the webinar is: Metal recycling. Online
8 februari. Nordic Collaboration in Green Boating: We invite green boating enthusiasts and politicians to discuss nordic collaboration within green boating and infrastructure for zero emission leisure boating/tourism/urban ferries. https://toolspawn.com/events/list/637b74d40bd9e5dc02fda08c
9 februari. 09:00-15:00 Chalmers. Initiativseminarium styrkeområde Transport 2023. Electromobility is here – are we ready? Heldag om e-mobility. RunAn, Chalmersplatsen 1.
Att installera solceller höjer värdet på huset med 135 000 kronor. Det visar en ny analys som SBAB och Booli har gjort.
Vinterns och vårens elräkningar har fått många husägare att sova dåligt. Med stor sannolikhet kommer de höga elkostnaderna att bestå över lång tid. Det finns lyckligtvis flera alternativ för hur man som husägare kan minska sin elkostnad, och samtidigt bidra till en mer hållbar planet. Ett av dessa alternativ är att installera solceller.
Undersökningen visar att värdeökningen motsvarar investeringskostnaden, vilken i genomsnitt låg på 137 000 kronor, efter bidrag.
Christopher Madsen, analytiker på Booli.
Under våren 2022 har SBAB och Booli analyserat hur en installation av solceller påverkar värdet på ett hus. Statistik över bostadsförsäljningar, där en stor mängd av husens egenskaper har beaktats, visar att marknadsvärdet skiljer sig åt mellan hus med solceller och hus utan solceller.
Ett exempel med helintegrerade solceller från GruppSol AB – Fiskarhedenvillan
Via Chalmers: Det krävs justeringar i regelverken för att främja byggande av större solcellsanläggningar i energigemenskaper, vilket kan bidra till målet om hundra procent förnybar elproduktion till år 2040.
– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor och som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, som är doktorand på avdelningen för Innovation and R&D Management vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
Den nya studien av Amanda Bankel och Ingrid Mignon, docent vid samma avdelning, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. Den visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom solenergi. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. En energigemenskap innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt.
Men sådana affärsmodeller finns knappt bland företagen på den svenska marknaden. Det betyder inte att det saknas energigemenskaper i Sverige – bara att företag inte ser behovet av att utforma sina affärsmodeller mot dessa kunder. Om svenska beslutsfattare vill öka mängden solenergi genom energigemenskaper så måste de också förstå hur företag som erbjuder solcellsanläggningar resonerar och vad som motiverar dem att rikta in sig mot just energigemenskaper, menar Amanda Bankel.
Andra lösningar som gör det möjligt för kunder att köpa solenergi som en tjänst genom exempelvis leasing är också ovanliga i Sverige, trots att detta fått stort genomslag i andra länder, bland annat USA.
– Svenska styrmedel har gynnat småskaliga anläggningar där den som förbrukar solenergin också är den som köper och äger anläggningen. Därför är det inte förvånande att vi ser många företag som erbjuder dessa lösningar och bara ett fåtal som riktar sig till dem som inte vill eller har möjlighet att investera i en egen anläggning. – Om Sverige ska nå sitt mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 borde beslutsfattare se till att fler får tillgång till solceller genom att främja olika typer av lösningar, säger Amanda Bankel.
Energigemenskaper innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. Enligt Energimyndigheten beskrivs de som ett effektivt sätt att möta energiomställningens utmaningar.
Om leasing
Leasing av solceller innebär att man som bostadsägare hyr en solcellsanläggning. Företaget som man leasar av äger alltså anläggningens på ens tak. I stället för att göra en stor investering själv betalar man månadsvis till företaget som äger, driver och underhåller anläggningen.
Om studien
Studien “Solar business models from a firm perspective – an empirical study of the Swedish market” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy, volym 166, juli 2022:
Forskningen har fått finansiering från Energimyndigheten.
Kinesiskt bolag enskilt största ägare av svensk vindkraft – utvecklingen oroar
Andelen utländska ägare av svensk vindkraft har nära på fördubblats på bara några få år, och den enskilt största ägaren är idag ett statligt kinesiskt bolag, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi.
Den tekniska utvecklingen har gjort vindkraftverken betydligt större. Det krävs miljardinvesteringar för att bygga moderna vindparker, och den typen av kapital finns ofta hos internationella bolag.
”Kina använder ofta sitt ekonomiska inflytande för att få politiska fördelar. Det är inte bra att komma i en beroendeställning”, säger Kina-analytikern Oscar Almén, på Försvarets Forskningsinstitut FOI.
Piteå, Nordmaling, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik öppnar upp för havsbaserad vindkraft i deras vatten, visar Sveriges Radios enkät till kommunalråden i norr.
När det gäller utbyggnaden av vindkraft tittar många etablerare på haven där verken både blir effektivare och längre bort från bebyggelse.
”Jag tycker också att det finns en viss skönhet i vindkraftsparkerna ute till havs”, säger Stefan Dalin (S) kommunstyrelsens ordförande i Timrå.
Via – Energimyndigheten: Under 2021 installerades 26 500 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige med en gemensam installerad effekt på 500 MW. En kraftig ökning med 46 procent jämfört med 2020.
Vid slutet av 2021 fanns det därmed 92 360 elnätanslutna solcellsanläggningar i Sverige, och den totala installerade effekten uppgår nu till 1 593 MW (cirka 1,6 GW).
Solcellsanläggningarna producerar nästan lika mycket el per år som en kommun av Gävles storlek använder årligen. Det kan även jämföras med nästan 4 procent av de svenska hushållens elanvändning under ett år.
– Två faktorer som bidrar till det stora intresset för att installera solceller är troligtvis att många vill bidra till klimatomställningen och att elpriserna har stigit kraftigt den senaste tiden, säger Johan Harrysson, handläggare för statistik på Energimyndigheten.
Årets statistik för nätanslutna solceller är mer komplett än tidigare år. Skälet är att det nu finns tillräckligt många olika solcellsanläggningar runt om i Sverige för att statistiken ska kunna redovisas utan att röja uppgifter om enskilda personer eller företag. Länk till artikeln på Energimyndigheten
Via Dagens Näringsliv: Världen över finns väldigt mycket kollektivtrafik och intresset och den faktiska utvecklingen mot förnybar energi leder till många faktiska beställningar av eldriven busstrafik. Det finns många framgångsrika satsningar både i vårt land och stora satsningar är redan på platsglobalt.Tex i Indien med 2500 bussar!
Toyota, som hittills inte varit särskilt sugen på att utveckla elbilar, vill ändå satsa på elbussar. Detta görs i samarbete med Hino och Isuzu, där den förstnämnda är ett dotterbolag till Toyota.
Även om Hino och Isuzu är konkurrenter inom vissa områden, samarbetar de om bussar. Företagen har gjort detta sedan 2002 genom en joint venture som heter J-Bus Ltd
Handlar om stadsbuss
Det är faktiskt två bussprojekt Toyota-Hino-Isuzu har på gång. Den första är en batterielektrisk buss som kommer att vara i produktion 2024. Utöver detta har inte mycket meddelats om den kommande bussen, förutom att den kommer att ha en låggolvsdesign över ungefär hela längden av bussen. Det är med andra ord en stadsbuss det handlar om.
Men vätgasen har de inte släppt
Det andra bussprojektet ligger längre fram i tiden, även om det bygger på elbussen som ska vara i produktion om två år. Det handlar om att dra nytta av den vätgasexpertis Toyota har, och den här bussen kommer att drivas av vätgas med hjälp av bränsleceller.
Det är dags att lägga dagspolitiken åt sidan och ta sig an de stora utmaningarna. Näringslivet behöver långsiktiga spelregler och takten i den gröna omställningen behöver öka, skriver Centerpartiets Rickard Nordin och Lars Thomsson.
Via Alltinget: Väldigt mycket talar för att vindkraften kommer att stå för lejonparten av framtidens elproduktion, skriver debattörerna
Att klimatomställningen brådskar har knappast undgått någon vid det här laget. Nu planeras historiskt stora satsningar för att klara omställningen inom alla sektorer. Det är helt nödvändig för att rädda klimatet men också samtidigt bra för Sveriges framtida konkurrenskraft att vi blir en grön industrination.
Elnätet måste förnyas
För att denna transformation ska kunna lyckas – i tid – behöver politiken avgöra ett antal stora frågor och göra svåra avvägningarna mellan olika intresseområden. Tekniken, kapitalet och kunnande finns för att klara omställningen, nu är det en uppenbar risk att politiken blir bromsklossen för omställningens genomförande. Färdplanerna från Fossilfritt Sverige har inte tagits om hand och elektrifieringsstrategin riskerar att bli en papperstiger.
Den kanske allra största utmaningen är att klara elnätets förnyelse. Befintligt stamnät är gammalt och behöver stora investeringar för att bygga bort flaskhalsar med mera. Dessutom ska det byggas ett helt nytt stamnät till havs för att ansluta stora havsbaserade vindkraftparker. Centerpartiet vill sätta upp ett mål om att fördubbla kapaciteten i elnätet. Utmaningar med gammalt elnät, stamnät till havs och fördubblad kapacitet ska lösas inom de närmsta decennierna. Det kommer att kosta, men alternativen är betydligt mycket dyrare.
Kärnkraft av mindre betydelse
I dag har ingen det långsiktiga ansvaret för Sveriges elförsörjning. Vi vill att Svenska kraftnät ska få ett större ansvar för den planering som behövs i omställningen och utbyggnaden. Väldigt mycket talar i dag för att vindkraften, både på land och till havs, kommer att stå för lejonparten av framtidens elproduktion, vid sidan av vattenkraften.
Redan nu är det uppenbart att klimatomställningen bromsas av politikens oförmåga att hantera stora skeenden.
Anledningen är att ny vindkraft är extremt billig att producera och dessutom snabb att bygga samtidigt som mycket av den ökade användningen kan styra efterfrågan till perioder med mycket vind och låga priser. Det gör att politiken måste höja sig ifrån dagens sidodiskussion om kärnkraftens vara eller icke vara. Kärnkraften kommer med stor sannolikhet ha en minskande roll i det framtida svenska elsystemet, därför får inte debatten tillåtas bromsa de stora utmaningarna vi står inför med elnätets omgörning.
Ersättning till markägare
Dagens praxis med hur vi hanterar tillståndsprocesserna är allt annat än hållbart. Prövningstiderna är orimligt långa och utgångspunkterna i avvägningarna orimliga. Ofta får lokal påverkan i detaljfrågor gå före den nationella och globala nyttan av gjorda investeringar.
Här behövs det utvecklas en ny balanspunkt där miljöförbättringar vägs mot lokal miljöpåverkan i till exempel miljöbalken och art- och habitatskyddet. Det behövs också relevanta ersättningar till den som blir granne med en vindpark eller kraftledning. I dag får bara markägaren ersättning och i elnätens fall är den allt annat än tillräcklig.
Lägg dagspolitiken åt sidan
Det är dags att lägga dagspolitiken åt sidan och ta sig an de stora utmaningarna. Näringslivet behöver långsiktiga spelregler och takten i omställningen behöver öka. Med rätt beslut kommer Sveriges konkurrenskraft öka samtidigt som utsläppen minskar.
Redan nu är det uppenbart att klimatomställningen bromsas av politikens oförmåga att hantera stora skeenden. Centerpartiet är redo att ta sig an dessa utmaningar, att göra svåra avvägningar och att stå för ingångna överenskommelser. Finns kraften hos övriga partier för nationell samling kring klimatomställningen?
