Européer förbereder sig för en vinter utan rysk gas. I fjol stod Ryssland för 40 procent av den europeiska gasförsörjningen och EU-länderna sätter in nödplaner för elförsörjningen. Redan den 11 juli drar Putin åt kranen till Europa – kanske på obestämd tid.
– Förbered för en svår vinter. Om den blir kall kommer vi att få problem i Europa med tillräcklig elförsörjning.
Lina Bertling Tjernberg, professor i elnät vid KTH.
I slutet av juni rapporterade Ekonomifakta att Sverige kommer att behöva importera el i vinter för att undvika strömavbrott. Och eftersom den ryska regeringen hotar att helt stänga av gaskranen till EU-området kan det innebära att det antingen blir dyrt – eller omöjligt.
Elbrist tror inte energiminister Khashayar Farmanbar (S) på. Men dyrare el kan det absolut bli. Han uppmanar alla svenskar att energieffektivisera inför en tuff vinter.
– Redan i fjol kunde vi se att Ryssland använder gasförsörjningen till Europa för strategiskpolitiska skäl, säger han.
Energiministern ser dock ingen risk för elavbrott just nu.
– Men vi kan se en prispåverkan. Jag förstår om det inte är någon tröst för svenska konsumenter, men Sverige har bland de lägsta elpriserna i Europa, säger han.
Anledningen till de lägre priserna är att Sverige nästan är självförsörjande. Bara 2,7 procent av Sveriges totala energiförsörjning kommer från gas. Därför kan paniken på kontinenten verka märklig i en svensk kontext. Men för andra EU-länder som Italien, Tyskland och Baltikum är frågan om tillgång på rysk gas ödesmättad. När kontinenten står utan ryska fossilbränslen kan det leda till stora elavbrott under årets mest energikrävande månader. Ursula von der Leyen, ordförande för Europakommissionen, varnade EU-parlamentet för en stundande energikris.
– Vi måste vara beredda på ytterligare störningar i gasförsörjningen, eller till och med en fullständig avstängning från Ryssland, sade hon den 6 juli.
Varningen kom inte lättvindigt. Tyskland har höjt krisnivån för gastillgången i landet till en trea på en fyrgradig skala med anledning av kriget i Ukraina och det handelskrig som pågår mellan Ryssland och EU-området. EU har infört sanktioner på så gott som alla ryska varor och tjänster. En av de största åtgärderna har varit att inte köpa gas via gasledningen på Östersjöns botten, som kallas för Nord stream 2 och sträcker sig från Ryssland och hela vägen till tyska kusten. Nord stream 2 har nu gått i konkurs.
Europa kan bli flera grader kallare än vanligt i vinter. Inte nödvändigtvis utomhus, men däremot inomhus. 40 procent av EU-områdets gasförsörjning i fjol kom från Ryssland. När tillgången krymper kan elen nu i vinter bli betydligt dyrare. Det varnar den belgiska tankesmedjan Bruegel för i en ny rapport som släpptes i torsdags.
Gaskonsumtionen i Europa måste ner med 54 procent på vissa håll om Ryssland stryper gaskranen helt, enligt rapporten. Om vintern blir ovanligt lång eller kall kan man behöva minska ytterligare.
”Risken är hög att Ryssland kapar all gasförsörjning till EU innan vintern om det uppskattas som strategiskt gynnsamt”, skriver rapportförfattarna. Franska regeringen förbereder sig just nu för detta katastrofscenario som det mest tänkbara.
– Det bästa sättet att förbereda sig för dessa nedskärningar av den ryska gasförsörjningen är att vara mycket uppmärksam på vår energiförbrukning, säger Frankrikes finansminister Bruno Le Maire enligt tidningen Le Monde.
Den 11 juli stänger det ryska energiföretaget Gazprom av sin gasledning Nord stream 1 för ett rutinmässigt underhållsarbete. Gasledningen pumpar naturgas rakt in i Europas metropoler som exempelvis Berlin, Paris och Rom. Ledningen ska egentligen öppnas igen den 21 juli – men det är inte otänkbart att Ryssland inte öppnar den igen. Genom att hålla ledningen stängd kan Putin hålla västvärlden gisslan, vilket tyska vicekanslern Robert Habeck varnat för.
– Det skulle inte vara en stor överraskning om Gazprom sade att de inte kan starta om Nord stream 1 för att de har upptäckt problem vid underhållsarbetet, sade Robert Habeck som en varning den 30 juni enligt Le Monde.
Samtidigt får EU-länderna skarp kritik från Ukrainas regering för sina beroenden av ryska Gazprom. Redan nu säljs fossila bränslen från öst till väst för rekordhöga priser, vilket förser den ryska statskassan med stora summor. Om Ryssland fortsätter ransoneringen är risken stor för elavbrott under årets kallaste månader – och även Sverige drabbas.
Sverige kan behöva se över sin nödplan med anledning av de stigande priserna och Rysslands invasion av Ukraina, menar Lina Bertling Tjernberg som är professor i elkraftnät vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
– I Sverige är Svenska Kraftnät ansvarig för att upphandla en effektreserv vilken aktiveras vid extrema effektsituationer, som vid vintertid och omfattar både elproduktion och förbrukningsreduktion. Det finns all anledning att se över denna plan och vara beredd för en svår vinter, säger hon.
Eftersom kärnkraftreaktorer har stängts sjönk tillgången på el i Sverige samtidigt som de tillgängliga alternativen som fanns – naturgas, kol och olja – var dyrare än vanligt. Därför steg elpriserna för svenska konsumenter i vintras. Kriget i Ukraina gör att priserna stigit ytterligare. Det gör att även Finland och Sverige, som sedan länge ställt om en växande andel av elnätet till alternativa energityper som vatten och vind – ändå drabbas när övriga länder i Europa som Italien och Tyskland ligger efter i den så kallade energiomställningen. Om Nord stream 1 inte öppnas kan det innebära att Sverige i stället får vända sig till exempelvis kol i Tyskland, menar Lina Bertling Tjernberg.
– Man har redan sett att priset på kol börjat gå upp då kolkraft kan bli ett alternativ till att öka tillgången på el i Europa. Det skulle därmed få ekonomiska och miljömässiga konsekvenser för hela Europa, säger hon.
I Europa heter nödplanen Repower-EU. Inom programmet finns tre vägar: minska konsumtionen, köpa fossila bränslen från andra länder än Ryssland och påskynda utbyggnaden av kärn-, vind- och vattenkraft. Och för att lyckas måste man jobba med alla tre. Nya kraftverk tar lång tid att bygga – energiminister Khashayar Farmanbars uppskattning är att det kan ta upp till 20 år att få nya kärnkraftverk på plats, exempelvis.
– Det som går fortast av de tre är nog att minska efterfrågan, säger Lina Bertling Tjernberg.
Det innebär att de europeiska konsumenterna helt enkelt måste använda mindre el.
– Vi behöver bli bättre på att minska elanvändningen och arbeta mer aktivt med att använda värme.
Är Europa gisslan i detta drama?
– Europa är i dag beroende av import för att klara energiförsörjningen och detta är givetvis problematiskt, säger Lina Bertling Tjernberg.
Läs mer i DN:
DN kartlägger: Så har Europa minskat sin energiimport från Ryssland
