Donald Trump har grundlöst hävdat att demokrater agerar som ”gestapo” när de tvingar människor att adoptera elfordon, under en demonstration i New Mexico idag.
Edit: Förvånad blir man kanske inte men han ger sig här på elbilar med de mest grundlösa påståenden hittills, och hur det rimmar med Elon Musks devis; ”We’re building a world powered by solar energy, running on batteries and transported by electric vehicles”, kan man undra.
I sin senaste bredsida mot elbilar sa den tidigare presidenten att lastbilar tillverkade för 50 år sedan är bättre än elektriska versioner idag men att folk tvingas byta av en Joe Biden-administration som använder taktik som Trump liknade vid Nazityskland.
Trump sa, med hänvisning till en konversation han hade haft med någon. ”Så jag sade, förklarade du för administrationen när de trängde sig in på ert kontor för att kräva att ni ska gå helt över till eldrivna fordon?” Trump frågade ”Vad sa de?” ”Vi bryr oss inte ett dugg. Vi vill att du ”Trump” ska vara helt elektrisk.’
Det här är vad vi har att göra med. Det är som gestapo-grejer, okej? De använder den termen. Det är som gestapo-grejer. Det de gör mot vårt land är otroligt.”
Trumps anklagelse är baserad på en lögn – det finns ingen skyldighet att byta till elbilar eller något förbud mot bensin- eller dieselbilar. Trots detta har Trumps kampanj upprepade gånger hävdat något annat och angripit Kamala Harris i TV-reklam för att ha antagit ett ”EV-mandat”.
Elbilar har länge väckt antipati hos Trump, som har sagt att incitament att köpa dem är ”galenskap” och att deras anhängare borde ”ruttna i helvetet” trots att Elon Musk, miljardärchefen för elbilsjätten Tesla, har blivit en av Trumps mest framstående uppbackare. Presidenten erkände denna inkonsekvens i augusti när han sa: ”Jag är för elbilar, det måste jag vara eftersom Elon stödde mig väldigt starkt.”
Vapenvilan mot elfordon verkar dock nu vara över. Skulle han vinna nästa veckas val förväntas Trump dra tillbaka standarder för fordonsföroreningar som tvingar folk att köpa elektriska alternativ, samt upphäva skatterabatter för människor att köpa elektriska modeller.
Bensinbilar, lastbilar och andra transportformer är den största sektoriella bidragsgivaren till planetuppvärmningsgaser i USA, såväl som en viktig källa till luftföroreningar som rutinmässigt orsakar tiotusentals andnings- och hjärt- och kärlhälsoproblem, och dödsfall, bl.a. amerikaner varje år.
En del av oss har ju tagit del av den rapportering kring batteritillverkning den senaste tiden men inte alltid har orsakerna tagits upp. Bland konsekvenserna så blir inte bara fordonsindustrin drabbad.
Vi ser det redan i anläggningar för batterilager planerade för både större och mindre energilösningar med förnybar energi och tex solcellsanläggningar för villor.
OmEv skrivit en intressant sammanställning över de orsaker som ligger bakom förseningarna.
Upprampning av batteriproduktion Många batterianläggningar i Europa är försenade. Mängden batterier som produceras motsvarar inte de förväntningar och tillkännagivanden som gjorts. Problem inom produktionen finns inte bara hos nya europeiska företag utan även hos etablerade asiatiska celltillverkare
21 augusti. Energimyndigheten lanserar den nya webbplatsen energiochklimatradgivningen.se. Den är en samlad resurs för hela Sverige, som hjälper hushåll, företag och föreningar att spara energi och minska sin klimatpåverkan. Allt material på webbplatsen är opartiskt och kostnadsfritt.
23 augusti. Energiforsk. Samverkansbaserad forskning och innovation för transportsystemets energi- och klimatomställning. Energiforsk. (Anmälan senast 20 augusti) Målet med satsningen är att forskningen ska resultera i underlag för beslutsfattare och investerare, samt nya eller uppdaterade regelverk, lagar och incitament som behövs för transportsektorns omställning. Medverkar gör Mattias Goldmann från 2030-sekretariatet, samt Klas Hedvall och Sebnem Yilmaz Balaman från Chalmers industriteknik. Webbinariet leds av Åsa Elmqvist på Energiforsk.
29 augusti 9:00 Nordic Battery Thursday #4: Electrifying heavy-duty transport. Stay tuned for the upcoming Nordic Battery Thursday webinar that will highlight the current situation, barriers, and drivers of heavy duty charging infrastructure in the Nordics; with input from key stakeholders in the value chain. Full agenda and more details to be published shortly.
3-4 september. Sustainable Road Transport Europe 2024. Reuters, The European hub for sustainable heavy-duty transport leaders – where innovation meets action. Amsterdam.
5-7 november. Persontrafik. Svenska mässan. Göteborg
11-12 november. AI4Energy. Energikonferensen AI4Energy som fokuserar på hur AI kan användas för att möta framtidens utmaningar i energisektorn. Energiforsk, Power Circle och AI Sweden.
20 november. 12th Scandinavian Conference on SYSTEM & SOFTWARE SAFETY. Göteborg. The conference on system and software safety is a central meeting place for Scandinavian safety experts from different industries. It is an opportunity to share experiences and make new contacts. This year we collaborate with Swedish Electromobility Centre at Chalmers, and special focus will be on safety in electrification of transport.
26-27 November. 2024 SUSTAINABILITY DAY. Hear from top-level sustainability leaders, including industry representatives, experts and stakeholders, on how the automotive aftermarket industry is evolving. Stockholm. FAAS.
11-12 december. Vätgaskonferensen 2024. Energiforsk, Vätgas Sverige, Energigas Sverige, Rise Research Institutes of Sweden, Energiföretagen och Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden | Luleå tekniska universitet, samt i samarbete med Norskt hydrogen forum, Chalmers TechForH2 och Kungliga tekniska högskolan. Stockholm
OmEv har gjort en intressant sammanställning av utvecklingen i EU. Kraven minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Priserna på laddbara bilar fortsätter sjunka. Trenden är också intressant för eldrivna lätta transportfordon.
Det är inte bara Tesla och Kinaägda varumärken som säljer elbilar i Europa. Nya data om bilförsäljningen 2023 visar att traditionella europeiska och asiatiska tillverkare fortfarande har stark ställning på elbilsmarknaden. Även lätta lastbilar börjar bli elektriska, och laddinfrastruktur byggs för fullt.
Bilarna i Europa blir bara fler. Mellan 2012 och 2021 ökade antalet personbilar från 215 till 250 miljoner. De lätta lastbilarna ökade från 33 till 37 miljoner [1].
Institutet ICCT har nyligen presenterat statistik om försäljningen förra året i EEA (EEA = EU, Island, Lichtenstein och Norge) [2]. År 2023 såldes 10,7 miljoner nya personbilar. Det var en ökning med 13 procent jämfört med året innan.
Teslas försäljning ökade 80 procent. Andra tillverkare som ökade är Volkswagen (17 %), Renault-Nissan-Mitsubishi (16 %), Subaru-Suzuki-Toyota (15 %), BMW Group (14 %), Mercedes (10 %) och Volvo (10 %).
Laddbara personbilar stod för 23 procent
Personbilar med eldrift utgjorde 15 procent av nybilsförsäljningen. Laddhybriderna utgjorde 8 procent och det innebär att 23 procent, en fjärdedel av nybilsförsäljningen är laddbara. Elbilarnas andel ökade med två procentenheter jämfört år 2022 medan laddhybridernas andel minskade med två procentenheter. Andelen laddbara personbilar var alltså oförändrad, 23 procent båda åren.
I Sverige var andelen elbilar 39 procent och laddhybriderna 21 procent.
Med tanke på tidigare pandemiår och skakig ekonomi är det noterbart att den totala andelen laddbara bilar 2023 inte blev högre än 2022. Däremot blev de fullelektriska bilarna vanligare (från 13 till 15 % av nyförsäljningen). Där fortsätter elektrifieringen.
ICCT redovisar också siffror för ett urval av tillverkare. Volvos försäljning år 2023 bestod till 33 procent av elbilar och 32 procent av laddhybrider. Det var en relativt hög andel jämfört med exempelvis BMW (20 och 15 procent), Mercedes (18 och 19 %), Kia (13 och 11 %) och Volkswagen (15 och 5 %).
Alla tillverkare klarade sina målnivåer för utsläpp av koldioxid. Medelvärdet för hela den nysålda flottan hamnade på 107 gram CO2 per km år 2023. Det uppnådda värdet ligger 12 procent under målnivån.
Lätta lastbilar ökade 15 procent
Det registrerades 1,5 miljon lätta lastbilar under 2023. Det var en ökning med 15 procent från året innan. Försäljningen av lätta lastbilar motsvarar 8 procent av personbilarnas antal.
Mest ökade Volkswagen sin försäljning (28 %). Renault-Nissan-Mitsubishi ökade 17 procent medan Ford och Stellantis båda ökade sin försäljning med 14 procent.
Sju procent av lätta lastbilar var eldrivna
Sju procent av de nyregistrerade lätta lastbilarna var eldrivna. Laddhybriderna var så få – om ens några – att de inte syns i statistiken.
Det är relativt små skillnader mellan olika tillverkare. Bland de tillverkare som redovisas i rapporten var 3 procent av Fords lätta lastbilar eldrivna. Övriga hade en elfordonsandel mellan 6 och 9 procent.
Utsläppet av koldioxid från de lätta lastbilarna hamnade på 180 gram per km som medelvärde hos den nysålda flottan. I likhet med personbilarna var det 12 procent under målnivån för 2023.
700 000 nya laddpunkter 2023
Det installerades ungefär 700 000 publika laddpunkter i EEA-området under 2023. Likströmsladdarna (DC) ökade drygt 60 procent jämfört med slutet av 2022 medan växelströmsladdarna (AC) ökade 35 procent. Ungefär 85 procent av laddarna är AC-laddare.
Investeringar i laddinfrastruktur tog ett rejält kliv i Danmark. Där ökade antalet AC-laddare med 109 procent och DC-laddarna med 143 procent 2023 jämfört med året innan. I Belgien ökade antalet DC-laddare ännu mer, hela 154 procent.
4,2 st laddare ”22 kW-ekvivalent” per tusen fordon
I rapporten summerar man ihop den publika laddinfrastruktur som har installerats till ett 22 kW-ekvivalentvärde i i EEA-området. I december 2023 fanns det i medeltal 4,2 st ”22 kW-ekvivalentladdare” per tusen personbilar och lätta lastbilar i trafik (alltså inte bara laddbara fordon). Antalet hade ökat från 3,8 per tusen fordon i september samma år.
Norge leder såklart ligan. Där fanns 31 st 22 kW-ekvivalentladdare per lätta tusen fordon i slutet av 2023. Det förklaras av den höga andelen elbilar i landet. De följs av Island (17), Nederländerna (13), Danmark (13) och Sverige (11). Italien (1,9) och Spanien (1,7) är exempel på länder under medelvärdet.
Fler laddare per elbil i Norge än i Sverige – och färre
I Sverige fanns under det fjärde kvartalet 2023 ungefär 33 000 publika AC-laddare och 5 500 DC-laddare. Motsvarande antal i Norge var 20 000 respektive 10 000.
I Norge finns idag cirka 800 000 elbilar [3] och 200 000 laddhybrider [4]. Totalt finns 2,6 miljoner personbilar i Norge.
Det kan jämföras med 300 000 elbilar och 270 000 laddhybrider i Sverige. Totalt finns fem miljoner personbilar i Sverige [5].
Europamarknaden 2024
I en analys från början av året spådde Bloomberg att den europeiska elbilsmarknaden kommer vara relativt stabil även i år.
”Försäljningen i Europa kommer att vara relativt oförändrad i år eftersom biltillverkarna håller tillbaka högre volymer innan koldioxidreglerna skärps igen 2025. Subventionerna har också minskat i några viktiga regioner, och den europeiska marknaden för elbilar påverkas av systemen för beskattning av tjänstebilar. Försäljningen av elbilar i Europa bör uppgå till cirka 3,4 miljoner för året, en ökning med 8 procent” [6, 7].
Noter
ICCT:s uppgifter om publik laddning i Sverige avviker något från Powercircle. De senare anger 35 600 publika laddpunkter i februari 2024, varav 3 150 med snabbladdning [8].
I ICCT-rapporten tolkar vi begreppet ”van” som lätt lastbil. Det kan även användas om stora personbilar men av metodtexten framgår att begreppet här avser lätta lastbilar.
Egen kommentar
Det är noterbart att andelen laddbara fordon i Europa inte ökade mer även om andelen elbilar steg. Att tillverkarna överpresterade koldioxidmålet tyder på att de ändå gjorde vad som krävs för att klara trenden mot utsläppskraven 2025.
Kanske blir det en måttlig ökning även i år. Men utvecklingen har knappast vänt. Kraven på tillverkarna att minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps framöver. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Dessutom spås priserna på laddbara bilar och batterier fortsätta sjunka.
Det är ofta ensidigt fokus på personbilar. Men lätta lastbilar är intressanta, även om de bara utgör en knapp tiondel av försäljningen. De används mycket i yrkestrafik och har långa körsträckor. Många används mycket i tätorter där utsläpp och buller är särskilt belastande. Det blir intressant att följa deras omställning mot elektrifiering. Kommer den följa personbilarnas kurva? Eller kan sjunkande priser på drivlinor och batterier göra den omställningen snabbare?
Norge har 2,5 gånger så många elbilar som Sverige, och dubbelt så många snabbladdare. I Sverige finns däremot nästan dubbelt så många publika normalladdare enligt ICCT, trots att antalet laddbara fordon sammantaget är hälften av Norges. Man undrar varför.
Referenser
[1] Size and distribution of the EU vehicle fleet. ACEA 2023. Länk.
[2] European market monitor quarterly. European car and van market and charging infrastructure development: January-December 2023. Market Spotlight. 1 mars 2024. Länk.
[3] Effekterna av att det nästan bara säljs elbilar i Norge. Allt om elbil 18 februari 2024. Länk.
[4] Number of battery-electric cars and plug-in electric hybrids in Norway from 2012 to 2022. Statista. Länk.
[5] Fordon i län och kommuner 2023. Trafa 2024. Länk.
[6] Electric Vehicle Market Looks Headed for 22% Growth This Year. Bloomberg newsletter 9 januari 2024. Länk.
Via Om Ev: WWF Frankrike har tagit fram en rapport om behovet av omställning till eldrift [1]. Man går igenom flaskhalsar som råvarutillgång, riskabla leveranskedjor och prisökningar. I tre scenarier räknar man på framtida behov av material till franska bilar, och föreslår åtgärder som minskar resursbehoven för att underlätta omställningen. Trenden mot allt större bilar och batterier har särskilt fokus.
Elektrifieringen är nödvändig
En tredjedel av klimatutsläppen i Frankrike kommer från transporter (liksom i Sverige). Rapporten inleder med att det därför av klimatskäl är mycket angeläget att ställa om snabbt till eldrift i transportsektorn.
Vad studien gör
I studien utgår man från att Frankrike i omställningen behöver få tillgång till en proportionerlig andel av de material som behövs till fordon i världen. De analyserar möjliga flaskhalsar som kan försvåra omställningen, och undersöker olika sätt att minska dessa risker.
Samlar många källor
Som källor använder man rapporter och översikter från IEA, Bloomberg och en rad andra analyser för att ställa samman en översiktsbild av kommande materialbehov, etablering av gruvor, råvarutillgångar, återvinningstrender, batteriutveckling och så vidare. I rapporten hänvisar man till källor för sina uppgifter.
De har valt ut metallerna koppar, litium, nickel, kobolt som indikatorer.
Potentiella flaskhalsar
Rapporten går igenom olika typer av flaskhalsar som kan försvåra eller begränsa övergången till eldrift i transporter.
Materialbehovet ökar enormt. För att uppnå Parisavtalet förutspås att behovet av kritiska metaller till batterier ökar 30 gånger till år 2040. Samtidigt ökar behovet av material till andra sektorer.
Koppar anses vara mer kritiskt än litium eftersom koppar har varit en viktig resurs mycket längre. Det är därför svårare att hitta nya kopparresurser att exploatera till rimlig kostnad. Det är mer sannolikt att de stora och värdefulla kopparfyndigheterna redan har exploaterats. Detta gör koppar till en kritisk resurs. Kopparanvändningen antas öka någorlunda proportionerligt med antalet elbilar eftersom koppar, till skillnad från de flera kritiska råvaror till batterier, inte är lika utbytbart.
Utvinningen skapar miljöskador, särskilt i tidiga led av leveranskedjor. Det finns också geopolitisk konkurrens som kan påverka leveranskedjor. Flera av de undersökta metallerna utvinns eller förädlas i ett fåtal länder och det gör marknaden osäker eller priskänslig.
Utvinning kan ske med otillräckliga social hänsyn. Gruvbranschen är en av de branscher som oftast förknippas med konflikter om mänskliga rättigheter. Gruvnäringen är fjärde viktigaste orsaken till avskogning och påverkar direkt eller indirekt en tredjedel av skogsekosystemen, enligt WWF.
Det tar lång tid att etablera nya gruvor. I medeltal går det mellan fem och tjugo år från prospektering till färdig gruva. Det kan utgöra en besvärlig flaskhals, särskilt i den fas vi nu befinner oss när materialbehoven ökar snabbt. Det kan helt enkelt bli svårt att få fram tillräckliga mängder. Då stiger priserna.
Ledtiderna verkar också öka. I medeltal tar det idag dubbelt så lång tid att utreda möjlighet till nickelutvinning jämfört med på 1990-talet. Det beror bland annat på ökade krav på att kartlägga miljöeffekter och hänsyn.
Samtidigt kan ökade kostnader bli en drivkraft att utveckla nya tekniker som exempelvis natriumjon-batterier. Men även teknikomställning har långa ledtider från utveckling till storskalig produktion, påpekas i studien.
Mineralhalten i de fyndigheter som exploateras sjunker långsamt. Globala trender visar att fyndigheter med högst halter exploateras först. Medelhalten i kopparmalm beräknas kunna sjunka 1,5-3,7 procent per år under kommande decennier och motsvarande prognos för nickel är 1,2 procent. Utvinningen av de utvalda mineralerna kan komma att kräva 25-30 procent mer energi år 2050 än idag.
Tillgången understiger behovet
Rapporten hänvisar till IEA:s som 2023 skrev att tillgången till alla fyra studerade metaller kommer vara lägre än prognostiserat behov år 2030, om man utgår från ambitiösa klimatmål. Med nuvarande trender verkar det vara svårt att uppnå de mål som vi behöver nå.
Tre framtidsscenarier
Alla dessa data sätter man samman till tre scenarier av hur materialtillgång av dessa metaller står sig i förhållande till förväntad utveckling i Frankrike av trafikbehov, storlek på fordon och behov från andra sektorer.
Scenario 1: De utgår från nuvarande utveckling för persontransporter i Frankrike till 2035 och 2050. Detta jämförs med två policyscenarier.
Scenario 2: Ett policyscenario som utgår från politik där man stabiliserar trafikutveckling och resandet på dagens nivå. Man antar att kollektivresandet ökar. Andelen suvar bromsas på dagens nivå.
Scenario 3. Detta policyscenario styr mot ett minskat bilinnehav, lägre andel suvar och en ökad andel kollektivresor och delade bilresor. Det totala resandet 2035 är sex procent än 2022.
Batteribehov med olika scenarier
Rapporten har gjort beräkningar av hur behovet av batterier till vägfordon kan påverkas till år 2035 med olika antaganden i scenarierna ovan. Batteribehovet skulle kunna minska med 9 procent om resandet minskar något (jämfört med referensscenariot). Med en högre andel kollektivresor och bildelning kan behovet minska ytterligare 14 procent. Om bilarnas storlek hålls nere (färre suvar etc.) kan behovet minska med ytterligare 17 procent.
WWF:s åtgärdsförslag
WWF Frankrike föreslår ett antal åtgärder. Deras argument är att åtgärder behöver minska riskerna för att omställningen till eldriven persontrafik i Frankrike riskerar att bromsas upp eller försvåras av de olika flaskhalsar som beskrivs i rapporten. Här är deras förslag i sammanfattning.
Utforma skatter så att de styr batteristorleken i personbilar mot 50 kWh.
Ge inte skatterabatter till elbilar som väger mer än 1.600 kg, utom för stora familjer som kan få bonus vid köp av bil upp till 2.000 kg.
Ge inga skatterabatter till laddhybrider. Denna teknik används i alltför hög utsträckning till att ge extra prestanda och det motverkar resurshushållning med batterimaterial.
Anpassa skatter och bonusar så de tar hänsyn till låginkomstgrupper. Det motiveras med att underlätta för låginkomsttagare att välja eldrivna fordon.
Kräv att biltillverkarna årligen rapporterar medelvikten hos den sålda flottan till myndigheterna. Inför en avgift på 5 euro per kg som överstiger 1.600 kg för varje såld bil per år.
Inför nationella kollektivtrafikbiljetter som gör det enklare att resa i tåg och buss i olika regioner.
Inför krav på aktivt mobilitetsarbete för arbetsgivare med minst 11 anställa.
Öka offentliga anslag till infrastruktur som främjar cykling och bildelning.
OM Ev’s egen kommentar
Fakta i sig är inte nya. Men jag blev intresserad av denna studie för att man har ställt samman de många potentiella riskerna och flaskhalsarna på ett systematiskt sätt. De har sedan illustrerat olika möjligheter att minska risker. Då visar inte bara på möjligheter med teknik och leveranskedjor utan också möjligheten i att styra fordons storlekar och få ett mer resurseffektivt resande. Frankrike är likt många andra västländer i det avseendet.
Några antaganden i deras scenarier och förslag kan nog uppfattas som lite oortodoxt eller orealistiskt. Om man bortser från detta så lyfter rapporten ändå fram att elektrifieringen behöver stödjas med mer än bara själva teknikskiftet.
Källa
[1] WWF Frankrike november 2023. Critical metals: The SUV impasse. What scenario for a successful transision in mobility? Vi har tillgång till en förhandskopia på engelska. Franska upplagan finns här. Den som vill få tillgång till engelska versionen kan skriva till omev@omev.se.
På sistone har inte Musk fått så positiva rubriker i media men i Sverige står Tesla idag som mest eftertraktade märke någonsin. (Vilket ju är utmärkt för vår energiomställning). Jonas Fröberg skrev för DN en utmärkt artikel den intresserade bör läsa.
Så – vågar man köpa en Tesla? Frågan är komplicerad och måste delas in i tre möjliga scenarier. Det första och mest kritiska skulle vara om Teslas organisation lämnar Sverige. Det andra är om Tesla skriver på kollektivavtal. Och det tredje om IF Metall ger sig och avblåser konflikten. De senare två scenarierna ger föga inverkan för dig som bilköpare. Men om Tesla plötsligt lämnar Sverige ställs frågan på sin spets.
Finns det en risk att Tesla lämnar Sverige?
Ja. Inte i nuläget men om det drar ut på tiden.
Positionerna har nämligen sällan varit så låsta. Både Teslas vd Elon Musk och IF Metall gräver ner sig allt djupare i skyttegravarna. Elon Musks hårdnackade globala motstånd mot facken står mot den svenska modellen. På den fackliga sidan genomför nu åtta av fjorton LO-förbund sympatiåtgärder.
Den senaste är att Postnord vägrar leverera nummerskyltar, vilket DI var först att rapportera om. Regler gör att Tesla inte heller får hämta ut dem eller låta dem skickas på annat sätt. Detta är något som Tesla i ett mejl till DN kallar ”anmärkningsvärt”. Teslas huvudkontor i USA har å sin sida gett order om att inga kollektivavtal får tecknas. Elon Musk själv kommmenterar det på X, tidigare Twitter med ”Det här är galenskap” (This is insane).
Vi ska också komma ihåg att det står mycket på spel globalt för Tesla. Bilarbetarfacket UAW i USA trycker på för att Tesla ska teckna avtal med facken där. President Biden gick ut den 9 november och gav facken sitt stöd. Även IG Metall i Tyskland trycker på vid Teslas fabrik utanför Berlin.
Tecknar Musk avtal nu i Sverige kan facken i övriga länder använda det som hävstång.
Än så länge har Teslas kunder knappt märkt av strejken – där det ännu är oklart hur många Teslamekaniker som strejkar. Bara förra veckan levererades 500 bilar.
Lägg till att vd Elon Musk är en särpräglad person med hårda principer och ibland nyckfulla beslut. Jag har själv intervjuat honom ansikte mot ansikte under en timme och kan skriva under på det. Vi ska komma ihåg att Teslas försäljning i Sverige är liten globalt sett: det första kvartalet 2023 låg den på under 1 procent (0,9) av den globala försäljningen – att lämna Sverige är ingen omöjlighet för Musk – även om det skulle svida rejält.
Vad skulle teoretiskt hända om Tesla lämnar Sverige – hur länge måste Tesla hålla med reservdelar?
Så länge kunden har reklamationsrätt – 3 år enligt konsumentköplagen – måste Tesla kunna avhjälpa felet. Då måste det i praktiken finnas reservdelar. Detta gäller också garantierna – allt enligt Konsumentverket.
Tesla har en så kallad grundläggande begränsad fordonsgaranti i 4 år eller 8 000 mil, en begränsad garanti finns för skyddssystemet i 5 år eller 10 000 mil. Batterierna har garantier på 8 år eller mellan 16 000 och 24 000 mil, beroende på Teslamodell. Vagnskadegarantin gäller i tre år.
Tesla är ett populärt bilmärke – den mindre suven Model Y är fram till oktober den bäst säljande bilmodellen alla kategorier i Sverige under 2023. Det finns fristående aktörer som säljer Tesladelar och Tesla har väl fungerande organisationer i grannländer som torde kunna sälja delar in till Sverige.
Om verkstäderna och Teslas ambulerande servicetekniker försvinner över en natt då?
Du som konsument har fortfarande samma rättighet att klaga på fel, både inom ramen för reklamationsrätten och för garantierna. Då måste Tesla stå för detta och du som kund kan gå till andra verkstäder så länge dessa utför arbetet ”på ett fackmässigt sätt”, enligt ett beslut i Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Allt enligt Konsumentverket.
Inom EU måste också Tesla tillhandahålla så kallad serviceinformation till andra verkstäder – alltså ge råd och visa på knep hur man byter exempelvis värmepaket eller bromsskivor. Du kan då som kund i Sverige gå till andra verkstäder än de auktoriserade. Allt enligt enligt en dom i marknadsdomstolen.
Skulle Teslas uppdateringar via nätet påverkas?
Nej, det som kallas OTA (over the air update) skjuts ut ändå från Tesla till bilarna via nätet. Detta är viktigt – eftersom nästan alla vitala funktioner i en Tesla kan lagas på det sättet.
Jaha, inga frågetecken då?
Jo, om en kund hamnar i trångmål med utebliven leverans eller service är det faktiskt inte helt klarlagt om denne får ersättning. Det finns en osäkerhet huruvida strejken kan ses som det som på juristspråk kallas ”ett hinder utanför företagets kontroll”. Då kan kanske konsumenten inte ställa de kraven. Enligt konsumentverket är detta inte prövat hos ARN. Det är en osäkerhet.
Skulle det gå att köpa Teslor från andra länder om Tesla lämnar Sverige?
Det vet vi inte – med det går så klart att köpa i annat EU-land varifrån det är tämligen enkelt att privatimportera. Med tanke på Teslas popularitet är det inte omöjligt att det blir en ”gråimport” via olika firmor eller generalagenter i grannländerna. Men det är en spekulation. Och då gäller inte vagnskadegarantin där man bara behöver betala för halvförsäkring de tre första åren. Den är nämligen en svensk konstruktion.
Går begagnatpriserna ner?
Min bedömning är att det skulle få små konsekvenser på kort sikt. Men om Tesla går ut ur Sverige och samtidigt blir en skäms-symbol som märket som går emot den svenska modellen, då kan begagnatpriserna gå ner på sikt.
Så – vågar man då köpa en Tesla?
Sammantaget är svaret ja, sett ur de faktiska omständigheterna. Det kommer att finnas reservdelar och möjligheter att laga bilarna. Men på sikt kan Tesla bli en symbol för något antifackligt och mot den svenska modellen. Då är det upp till var och en att bedöma konflikten ur sitt perspektiv.
Två bilar visades upp den 21 maj på Charade Super Show i Frankrike och kommer sedan att användas av Special One Racing, under åtminstone de kommande tre säsongerna av den nu sedan 2022 hel-elektriska WRX.
Bilen drivs av två 331 hk-motorer på varje axel, vilket ger en total effekt på 662 hk för en 0-100 på 1,8 sek – som kan påstås vara 0,7 sek snabbare än en Formel 1-bil.
MobilitySweden anger att statistiken av nya personbilar har halverats under årets fyra första månader. Konjunkturläget och den borttagna klimatbonusen ligger bakom minskningen.
Sammanfattning av nyregistreringarna i april 2023, jämfört med april i fjol. Inlagt är också statistik för lätta ellastbilar som saknades i tabellen.
Antalet nyregistrerade personbilar har hittills i år minskat med nära nio procent jämfört med de första fyra månaderna förra året. Under april uppgick minskningen till 6,2 procent och totalt registrerades 20 586 personbilar jämfört med snittet på 25 400 i april de senaste fem åren. Av månadens nyregistreringar var nära 56 procent laddbara bilar, där elbilarnas andel uppgick till knappt 34 procent. Andelen registreringar på företag fortsätter att ligga på en hög nivå, drygt 65 procent i april jämfört med 50 procent samma period förra året. Företagen fortsätter också att hålla uppe nyregistreringarna av laddbara personbilar då drygt 65 procent av månadens elbilsregistreringar och 75 procent av laddhybriderna är på företag. I april förra året var motsvarande andelar 38 procent respektive 61 procent.
”Vi har de senaste månaderna sett hur företag håller igång försäljningen av elbilar och laddhybrider. Privatmarknaden är betydligt kallare på grund av konjunkturläget och avskaffandet av klimatbonusen. Samtidigt vet vi att vi på grund av de långa leveranstiderna inte kommer se effekterna av den avskaffade klimatbonusen förrän efter sommaren. Det är tydligt att nya styrmedel riktade mot privatkunder behövs för att få bättre fart på elbilsförsäljningen och öka möjligheterna att nå klimatmålen, säger Sofia Linder, chefsekonom på Mobility Sweden”.
Lätta lastbilar, drivmedel där HVO100 dominerar och eldrivet har 14% reg jan – apr -23.
För registreringarna av de tunga fordonen ser det ljusare ut. Tunga lastbilar ökade med nära åtta procent i april och är upp 31 procent hittills i år. Omställning, fortsatt höga transportvolymer och lättnader i leverantörskedjorna ligger bakom ökningarna. Lätta lastbilar ökade med drygt åtta procent i april jämfört med i fjol och uppvisar en ökning med tio procent under årets fyra första månader. 15,6 procent av månadens registreringar var elfordon. I april registrerades 71 nya bussar, en ökning med drygt en procent jämfört med samma månad i fjol. Nära 61 procent av månadens bussar var eldrivna.
”Det är glädjande siffror vi ser för de tunga lastbilarna. Trots försämrade konjunkturutsikter med hög inflation och stigande räntor, har transportvolymerna och infrastrukturaktiviteten fortsatt varit på bra nivåer samtidigt som åkerierna har behov av att förnya flottorna. Däremot har elektrifieringen av tunga fordon inte kommit lika långt som bland personbilar. Därför är det viktigt att de styrmedel som finns ligger kvar för att driva på omställningen, avslutar Sofia Linder”.
Inför statistik som MobilitySweden blev lite sena med, kan vi ändå konstatera via Car.info se att antal nyregistreringar gått ned rejält mycket.
Det finns minst två anledningar som har gett denna effekt. Dels att miljöbonusen på 70 000 kr drastiskt togs bort vid årskiftet, dels att många avvaktar med beställning då även räntor för billån stigit. Överhuvudtaget kan detta ge en svag köplust från marknaden.
I januari 2023 steg registreringarna måttligt från 4343 till 5418 så det kan ju ändå förhoppningsvis visa sig öka när vi har mars månad bakom oss.
Se den statistik som fritt publiceras via Car.info. Flera parametrar kan väljas.
Via högskolan i Gävle:Trots att bonusen för elbilar avskaffats och elpriserna gått upp är det inte säkert att totalkostnaden för en bensindriven bil blir en billigare affär. Det visar en räknemodell som forskare på Högskolan i Gävle tagit fram.
Kriget i Ukraina och regimskiftet efter höstens val har i förlängningen påverkat de ekonomiska förutsättningarna för bilköp i Sverige.
Elpriserna har rusat till följd av kriget och i november förra året avskaffade regeringen bonusen på 70 000 kronor vid köp av nya elbilar.
Men det finns också faktorer som gjort elbilarna billigare. Efter det att bonusen försvann har exempelvis elbilstillverkaren Tesla sänkt priserna på upp till 130 000 kronor på sina bilmodeller.
– Man får inte stirra sig blind på inköpspriset om man ska köpa ny bil. De flesta äger en bil i minst tre år, och tittar man på ekonomin för ägandet av en bil är totalkostnaden det viktigaste, säger Peder Zandén Kjellén, doktorand i Miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
Peder Zandén Kjellén har tidigare utvecklat en räknemodell för bilköp (se länk), som räknar in körsträcka per år, bilens andrahandsvärde, och kostnader för skatter. Det går att mata in inköpspris, och modellen tar hänsyn till de högre elpriserna och att bonusen tagits bort.
Just de ökade elpriserna har inte så stor betydelse för kostnaderna för en elbil som man kan tro. 90 procent av elbilsladdningen sker på natten när priserna oftast är lägre, menar Peder Zandén Kjellén.
– De flesta som har elbil bor i hus där de har möjlighet att ladda när det är billigast. I vissa perioder har elpriset varit väldigt högt, men slår man ut det på ett år och undviker de dyraste timmarna blir elkostnaden inte så mycket högre än tidigare år, säger han.
Elbil har blivit dyrare att äga senaste året, men frågan om vad som blir billigast, el- eller bensindriven bil, beror i nuläget på vilka bilmodeller man jämför. Jämför man exempelvis nya Volvo S90 (bensinmotor) med Tesla model 3, två bilar i jämförbar storlek, så blir den sistnämnda billigare om man slår ut det på tre år (räknat på 1500 mils körsträcka, 18,90 kr literpris för bensin och 1,90 kr/kWh i elpris). Jämför man däremot Kia e-Niro Advance, som är en elbil i ett något lägre prissegment med en bensindriven Nissan Qashqai i motsvarande segment så hamnar bensinvarianten klart lägre i totalkostnad över tre år.
– Generellt kan man säga att bensinbilar har knappat in på elbilarna och blivit en bättre affär ekonomiskt i och med den senaste händelseutvecklingen. Men vilket som är det bästa valet för plånboken varierar så klart beroende på vilka modeller man jämför, säger Peder Zandén Kjellén.
När det gäller miljön och klimatet så är elbil alltjämt det bästa valet, förutsatt att man måste köpa en bil.
– Jämför man koldioxidutsläpp är elbilen ett klart bättre val, om man har behovet att äga en bil. Det är viktigt att titta på hela livscykeln även när det gäller miljöaspekten. Biltillverkning kräver mycket energi och genererar mycket utsläpp, så fundera en gång extra innan du köper en ny bil, säger Peder Zandén Kjellén.
