Till skillnad från vårt lands politiker har Australiens regering just meddelat man öppnar för elbilar med ”V2G”/dubbelriktad laddning redan vid jul i år, just vid början av en australisk sommar som lovar att bli en av de hetaste någonsin.
I helgen på EV AutoShow i Sydney tillkännagav Chris Bowen, australiensisk minister för klimatförändringar och energi, att regeringen nu är redo att lansera nya standarder för fordon till nätet och fordon till hem-anslutningar (V2G) för elbilar till jul! Labour-regeringen arbetade med standarder för dessa lösningar tidigare i år, och de är alltså nu klara.
Reservkraft dubbelt upp
Detta skulle göra det möjligt för elbilsägare att använda sina egna elfordon som hem/batterilager när de är anslutna hemma och anslutna till en lämplig V2G-aktiverad laddare.
Elbilars batteripaket är generellt sett mycket större än hembatterier, ca 45 – 90 kW så de kan erbjuda ännu större fördelar för bostad och elnät. En elbil kan alltså fungera som en resurs för energilagring eller överföring av energi. Den kan också verka som reservkraft för byggnader, effektresurs för att tillhandahålla stödtjänster till elnätet.
Alla elbilar är ännu inte dubbelriktade, och i själva verket är de flesta elbilar för närvarande inte det. För Sveriges del har vi ändå rykten och tester om att Tesla redan har förberett för V2G, en kommande uppdatering lär borga för det.
Men fler tillverkare kommer med lösningen, och tack vare Australiens snabba agerande nu tillåter V2G, kan också en kalifornisk lag komma som kan kräva dubbelriktad kapacitet på framtida elbilar, då kan vi ta en V2G-framtid på större allvar nu när regeringar engagerar sig.
Red anmärkning – Gå med i SERO eller agera själv för att våra politiker snabbt ser till att öppna upp för V2G!
Sverige bryter mot en EU-lag genom att sakna grundläggande elberedskap vid kriser och krig. Det saknas fullständiga och godkända åtgärdsplaner för elnätskollapser – trots att dessa skulle vara på plats redan 2019. Nu kan snart ett andra tillsynsärende startas mot Svenska kraftnät.
Sveriges elberedskap är i fokus efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Men redan 2017 skapade EU en bindande lag. Den bestämmer förenklat hur tillförlitligt och säkert ett lands elsystem ska vara i kriser.
EU-lagen behandlar hur svenska städer och geografiska regioner ska kunna få el genom lokal elproduktion trots att elsystemet utanför städerna är utslaget. Det kallas ö-drift. Dessutom ska elsystemet, enligt EU:s lagstiftning, kunna återstartas vid större haverier, något som kallas dödnätsstart.
När det svenska elsystemet befinner sig i pressade lägen anger EU-förordningen att Sverige måste ha tre planer: systemskyddsplan, återuppbyggnadsplan och provningsplan (se faktaruta). De två första skulle ha varit klara 2018 och den sista – provningsplanen – skulle vara klar och godkänd av tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) 2019.
Fakta – de olika krisplanerna i EU-direktivet
Systemskyddsplan – åtgärder för att hantera nöddrift-tillstånd, bland annat förfarande vid manuell avstängning av elen (så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling)
Återuppbyggnadsplan – förberedd samverkan mellan olika kontrollrum i Sverige för att snabbt och effektivt bygga upp elsystemet efter nätsammanbrott.
Provningsplan – ska säkerställa att utrustning och resurser som anges i de andra planerna provas så att de fungerar.
DN kan nu avslöja att ingen av de tre planerna är klar. Det pågår därför ett tillsynsärende mot den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät (Svk). Ännu ett är aviserat.
– Självklart hade det varit bra om planerna varit klara och godkända i tid, säger Jorunn Cardell, tillförordnad chef på Svk:s enhet som heter Systemåtgärder.
Situationen kompliceras av att nästan samtliga av Sveriges reservkraftverk – åtta stycken – stängdes åren efter elmarknadens avreglering 1994. Därmed försvann hela 10 procent av Sveriges hela elproduktionskapacitet.
På tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen är Anna Carlén expert.
Hur allvarligt är det att Sverige inte har godkända planer för om elen skulle slås ut?
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte någon av planerna är på plats efter så många år. Sverige är nu ett av få länder utan godkänd komplett provningsplan. Det är ett underbetyg. Det är väldigt angeläget att få ordning på planerna.
Hon fortsätter:
– Jag förstår inte varför det verkar krävas tillsynsinsatser för att planerna ska tas fram, det ligger i allas intresse att stå rustade inför oväntade störningar.
Svk presenterade ofullständiga systemskydds- och återuppbyggnadsplaner 2018. Där saknades bland annat åtgärder för att manuellt stänga av elen, enligt interna Svk-dokument som DN tagit del av. Svenska kraftnät började åtgärda det – men tappade styrfarten.
I en skrivelse till regeringen den 30 mars 2022 skrev Svk:s generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att planerna var ”försenade och inte kompletta”. ”Målsättningen är att de ska vara färdiga under 2023.” Planerna är ännu i februari 2024 varken kompletta eller färdiga.
Jorunn Cardell på Svenska kraftnät igen:
– Vi håller på att uppdatera dem. Det som är kvar är att få alla åtgärder är på plats, säger hon.
Hur kan det komma sig att kravet på planerna funnits sedan 2018 men att ni ännu inte uppfyllt det?
– Jag är ny på chefsjobbet här och har inte varit med tidigare turer, men fokus hos Svenska kraftnät har varit att klara normaldrift – alltså klara vardagen. Det vi pratar om här är krav för nöddrift, men klarar vi inte normaldriften är vi illa ute.
Anna Carlén, expert på Ei kräver nu färdiga planer senast i mars.
– Om planerna inte är kompletterade så startar vi ett tillsynsärende – Sverige behöver ha kompletta planer så att vi har förberett åtgärder för störningar, säger hon.
Det blir i så fall alltså det andra tillsynsärendet i de här frågorna.
För det finns en tredje plan – provningsplanen. Den ska säkerställa att de andra planernas utrustning och resurser är utprovade. Svk skulle ha lämnat en godkänd sådan till Ei redan 2019, men än i dag finns ingen färdig plan. Ei startade därför ett tillsynsärende hösten 2022.
Svk lämnade in en ny version av provningsplanen i december. Ei ska inom kort lämna besked om den kan godkännas eller inte.
Strax innan jul offentliggjorde regeringen huvudpunkterna i sin energipolitiska propostion – där de betonar Svenska kraftnäts ansvar för att det ska finnas såväl ö-drift, dödnätsstart som återbyggnadsplan.
Jorunn Cardell på Svk säger att det pågår arbete med att säkerställa ö-drift och dödnätsstart av elnäten i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Hur är det i resten av Sverige?
– Det finns vissa prioriterade områden. Jag kan av sekretesskäl inte gå in på mer.
Finns ö-drift och dödnätsstart där det ska finnas i Sverige?
– Utifrån det ansvar som vi har, så finns förmågor där de behövs. Men andra intressenter som sjukhus och Försvarsmakten kan nog tycka att det ska finnas på fler ställen.
Svenska elsystemets nivåer (systemdrifttillstånd)
Det svenska elsystemet är indelat i fem driftlägen. Från ”normalläge” ner till tre krisliknande lägen. EU-förordningen handlar i huvudsak om de lägen när hela eller delar av elsystemet slås ut.
Normaldrift – allt är normalt.
Skärpt drift – marginalerna för att hamna i ett allvarligt läge har krymt.
Nöddrift – en eller flera gränser för driftsäkerhet. överträds. Systemskyddsplanen ska aktiveras.
Nätsammanbrott – driften i hela eller delar av överföringssystemet avbryts.
Återuppbyggnad – återupprätta systemdriften och bibehålla driftsäkerheten efter ett nätsammanbrott eller ett nöddrifttillstånd. Återuppbyggnadsplanen ska aktiveras
Tillbaka till Anna Carlén på Energimarknadsinspektionen.
Varför är det viktigt med de här planerna?
– Planerna har viktiga syften. Vi ska kunna hantera extraordinära händelser i elnätet under kriser. Något som skrämmer medborgare i vardagen och kan påverka samhället i stort är långa och omfattande strömavbrott. Planernas syfte är att minska risken för sådana avbrott.
EU-förordningen – fakta
Kommissionens förordning (EU) 2017/2196 av den 24 november 2017 om fastställande av nätföreskrifter för nödsituationer och återuppbyggnad avseende elektricitet (ER). ER beskriver minimikrav och principer för hur transmissionsnätföretagen ska hantera nöddrifttillstånd, nätsammanbrott och återuppbyggnadstillstånd.
ER ska:
förebygga omfattande störning och nätsammanbrott
förhindra och förebygga att en incident sprids eller förvärras
möjliggöra en effektiv och snabb återuppbyggnad av elsystemet efter nätsammanbrott.
Rapporten The Energy Transition Readiness Index 2023 (ETRI 2023) har kartlagt 14 europeiska elmarknader. Det visar sig att Sverige, Norge och Finland ligger bäst till, enligt rapporten.
Rapporten (länk här) undersöker hur väl förberedda de är för att skapa mer förnybar energi, minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen som har satts upp för år 2030. Det är analytiker från Association for Renewable Energy and Clean Technology (REA), Storbritanniens största intresseorganisation för förnybar energi och ren teknik, som har genomfört rapporten, tillsammans med energihanteringsföretaget Eaton och investeringsbolaget Foresight Group.
Den största utmaningen, enligt rapporten, är energiflexibiliteten. När fossila bränslen fasas ut behöver nationella elnät kunna balansera den förnybara energiproduktionen som inte är planerbar. Endast Sverige, Norge och Finland ser ut att kunna överbrygga denna flexibilitetslucka med enkelhet tack vare stor tillgång till vattenkraft och etablerade flexibla marknader.
– ”När det inte finns tillräcklig flexibilitet i elsystemet kan problem som strömavbrott eller överbelastning uppstå. Lösningar kan till exempel vara energilagring och solceller som spelar roll för att avlasta och stabilisera elnätet. Detta är nyckeln till att säkerställa överkomliga elpriser och leveranssäkerhet, säger Fredrik Regnell, Sverigechef på Eaton”.
