Donald Trump har grundlöst hävdat att demokrater agerar som ”gestapo” när de tvingar människor att adoptera elfordon, under en demonstration i New Mexico idag.
Edit: Förvånad blir man kanske inte men han ger sig här på elbilar med de mest grundlösa påståenden hittills, och hur det rimmar med Elon Musks devis; ”We’re building a world powered by solar energy, running on batteries and transported by electric vehicles”, kan man undra.
I sin senaste bredsida mot elbilar sa den tidigare presidenten att lastbilar tillverkade för 50 år sedan är bättre än elektriska versioner idag men att folk tvingas byta av en Joe Biden-administration som använder taktik som Trump liknade vid Nazityskland.
Trump sa, med hänvisning till en konversation han hade haft med någon. ”Så jag sade, förklarade du för administrationen när de trängde sig in på ert kontor för att kräva att ni ska gå helt över till eldrivna fordon?” Trump frågade ”Vad sa de?” ”Vi bryr oss inte ett dugg. Vi vill att du ”Trump” ska vara helt elektrisk.’
Det här är vad vi har att göra med. Det är som gestapo-grejer, okej? De använder den termen. Det är som gestapo-grejer. Det de gör mot vårt land är otroligt.”
Trumps anklagelse är baserad på en lögn – det finns ingen skyldighet att byta till elbilar eller något förbud mot bensin- eller dieselbilar. Trots detta har Trumps kampanj upprepade gånger hävdat något annat och angripit Kamala Harris i TV-reklam för att ha antagit ett ”EV-mandat”.
Elbilar har länge väckt antipati hos Trump, som har sagt att incitament att köpa dem är ”galenskap” och att deras anhängare borde ”ruttna i helvetet” trots att Elon Musk, miljardärchefen för elbilsjätten Tesla, har blivit en av Trumps mest framstående uppbackare. Presidenten erkände denna inkonsekvens i augusti när han sa: ”Jag är för elbilar, det måste jag vara eftersom Elon stödde mig väldigt starkt.”
Vapenvilan mot elfordon verkar dock nu vara över. Skulle han vinna nästa veckas val förväntas Trump dra tillbaka standarder för fordonsföroreningar som tvingar folk att köpa elektriska alternativ, samt upphäva skatterabatter för människor att köpa elektriska modeller.
Bensinbilar, lastbilar och andra transportformer är den största sektoriella bidragsgivaren till planetuppvärmningsgaser i USA, såväl som en viktig källa till luftföroreningar som rutinmässigt orsakar tiotusentals andnings- och hjärt- och kärlhälsoproblem, och dödsfall, bl.a. amerikaner varje år.
En del av oss har ju tagit del av den rapportering kring batteritillverkning den senaste tiden men inte alltid har orsakerna tagits upp. Bland konsekvenserna så blir inte bara fordonsindustrin drabbad.
Vi ser det redan i anläggningar för batterilager planerade för både större och mindre energilösningar med förnybar energi och tex solcellsanläggningar för villor.
OmEv skrivit en intressant sammanställning över de orsaker som ligger bakom förseningarna.
Upprampning av batteriproduktion Många batterianläggningar i Europa är försenade. Mängden batterier som produceras motsvarar inte de förväntningar och tillkännagivanden som gjorts. Problem inom produktionen finns inte bara hos nya europeiska företag utan även hos etablerade asiatiska celltillverkare
Via SR Vetenskapsradion: Erik Almlöf, Doktorand KTH har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. (En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen.)
Självkörande bilar framställs ofta som en positiv framtid för den som sitter i bilen, men vad det blir för effekter i själva samhället har det inte forskats lika mycket om. Det insåg Erik Almlöf, som jobbade i femton år som analytiker av kollektivtrafik, med prognoser om framtiden. Ofta fick han frågor om vad förarlösa fordon kunde innebära, när de väl kommer i trafiken.
Så han började själv forska om det och har nyligen doktorerat vid KTH med en avhandling om vad just de förarlösa fordonen kan betyda för samhället.
Förutom att påverka trafiken kan det påverka folkhälsan om fler börjar ta bilen, som annars kanske gått till buss och tåg, eller cyklat. Det kan också ställa till oreda i trafiken eftersom förarlösa bilar inte fantasi eller flexibilitet när det kan behövas i krångliga situationer.
Och självkörande bilar skulle också kunna bli ett nytt mål för terrorangrepp.
OmEv har gjort en intressant sammanställning av utvecklingen i EU. Kraven minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Priserna på laddbara bilar fortsätter sjunka. Trenden är också intressant för eldrivna lätta transportfordon.
Det är inte bara Tesla och Kinaägda varumärken som säljer elbilar i Europa. Nya data om bilförsäljningen 2023 visar att traditionella europeiska och asiatiska tillverkare fortfarande har stark ställning på elbilsmarknaden. Även lätta lastbilar börjar bli elektriska, och laddinfrastruktur byggs för fullt.
Bilarna i Europa blir bara fler. Mellan 2012 och 2021 ökade antalet personbilar från 215 till 250 miljoner. De lätta lastbilarna ökade från 33 till 37 miljoner [1].
Institutet ICCT har nyligen presenterat statistik om försäljningen förra året i EEA (EEA = EU, Island, Lichtenstein och Norge) [2]. År 2023 såldes 10,7 miljoner nya personbilar. Det var en ökning med 13 procent jämfört med året innan.
Teslas försäljning ökade 80 procent. Andra tillverkare som ökade är Volkswagen (17 %), Renault-Nissan-Mitsubishi (16 %), Subaru-Suzuki-Toyota (15 %), BMW Group (14 %), Mercedes (10 %) och Volvo (10 %).
Laddbara personbilar stod för 23 procent
Personbilar med eldrift utgjorde 15 procent av nybilsförsäljningen. Laddhybriderna utgjorde 8 procent och det innebär att 23 procent, en fjärdedel av nybilsförsäljningen är laddbara. Elbilarnas andel ökade med två procentenheter jämfört år 2022 medan laddhybridernas andel minskade med två procentenheter. Andelen laddbara personbilar var alltså oförändrad, 23 procent båda åren.
I Sverige var andelen elbilar 39 procent och laddhybriderna 21 procent.
Med tanke på tidigare pandemiår och skakig ekonomi är det noterbart att den totala andelen laddbara bilar 2023 inte blev högre än 2022. Däremot blev de fullelektriska bilarna vanligare (från 13 till 15 % av nyförsäljningen). Där fortsätter elektrifieringen.
ICCT redovisar också siffror för ett urval av tillverkare. Volvos försäljning år 2023 bestod till 33 procent av elbilar och 32 procent av laddhybrider. Det var en relativt hög andel jämfört med exempelvis BMW (20 och 15 procent), Mercedes (18 och 19 %), Kia (13 och 11 %) och Volkswagen (15 och 5 %).
Alla tillverkare klarade sina målnivåer för utsläpp av koldioxid. Medelvärdet för hela den nysålda flottan hamnade på 107 gram CO2 per km år 2023. Det uppnådda värdet ligger 12 procent under målnivån.
Lätta lastbilar ökade 15 procent
Det registrerades 1,5 miljon lätta lastbilar under 2023. Det var en ökning med 15 procent från året innan. Försäljningen av lätta lastbilar motsvarar 8 procent av personbilarnas antal.
Mest ökade Volkswagen sin försäljning (28 %). Renault-Nissan-Mitsubishi ökade 17 procent medan Ford och Stellantis båda ökade sin försäljning med 14 procent.
Sju procent av lätta lastbilar var eldrivna
Sju procent av de nyregistrerade lätta lastbilarna var eldrivna. Laddhybriderna var så få – om ens några – att de inte syns i statistiken.
Det är relativt små skillnader mellan olika tillverkare. Bland de tillverkare som redovisas i rapporten var 3 procent av Fords lätta lastbilar eldrivna. Övriga hade en elfordonsandel mellan 6 och 9 procent.
Utsläppet av koldioxid från de lätta lastbilarna hamnade på 180 gram per km som medelvärde hos den nysålda flottan. I likhet med personbilarna var det 12 procent under målnivån för 2023.
700 000 nya laddpunkter 2023
Det installerades ungefär 700 000 publika laddpunkter i EEA-området under 2023. Likströmsladdarna (DC) ökade drygt 60 procent jämfört med slutet av 2022 medan växelströmsladdarna (AC) ökade 35 procent. Ungefär 85 procent av laddarna är AC-laddare.
Investeringar i laddinfrastruktur tog ett rejält kliv i Danmark. Där ökade antalet AC-laddare med 109 procent och DC-laddarna med 143 procent 2023 jämfört med året innan. I Belgien ökade antalet DC-laddare ännu mer, hela 154 procent.
4,2 st laddare ”22 kW-ekvivalent” per tusen fordon
I rapporten summerar man ihop den publika laddinfrastruktur som har installerats till ett 22 kW-ekvivalentvärde i i EEA-området. I december 2023 fanns det i medeltal 4,2 st ”22 kW-ekvivalentladdare” per tusen personbilar och lätta lastbilar i trafik (alltså inte bara laddbara fordon). Antalet hade ökat från 3,8 per tusen fordon i september samma år.
Norge leder såklart ligan. Där fanns 31 st 22 kW-ekvivalentladdare per lätta tusen fordon i slutet av 2023. Det förklaras av den höga andelen elbilar i landet. De följs av Island (17), Nederländerna (13), Danmark (13) och Sverige (11). Italien (1,9) och Spanien (1,7) är exempel på länder under medelvärdet.
Fler laddare per elbil i Norge än i Sverige – och färre
I Sverige fanns under det fjärde kvartalet 2023 ungefär 33 000 publika AC-laddare och 5 500 DC-laddare. Motsvarande antal i Norge var 20 000 respektive 10 000.
I Norge finns idag cirka 800 000 elbilar [3] och 200 000 laddhybrider [4]. Totalt finns 2,6 miljoner personbilar i Norge.
Det kan jämföras med 300 000 elbilar och 270 000 laddhybrider i Sverige. Totalt finns fem miljoner personbilar i Sverige [5].
Europamarknaden 2024
I en analys från början av året spådde Bloomberg att den europeiska elbilsmarknaden kommer vara relativt stabil även i år.
”Försäljningen i Europa kommer att vara relativt oförändrad i år eftersom biltillverkarna håller tillbaka högre volymer innan koldioxidreglerna skärps igen 2025. Subventionerna har också minskat i några viktiga regioner, och den europeiska marknaden för elbilar påverkas av systemen för beskattning av tjänstebilar. Försäljningen av elbilar i Europa bör uppgå till cirka 3,4 miljoner för året, en ökning med 8 procent” [6, 7].
Noter
ICCT:s uppgifter om publik laddning i Sverige avviker något från Powercircle. De senare anger 35 600 publika laddpunkter i februari 2024, varav 3 150 med snabbladdning [8].
I ICCT-rapporten tolkar vi begreppet ”van” som lätt lastbil. Det kan även användas om stora personbilar men av metodtexten framgår att begreppet här avser lätta lastbilar.
Egen kommentar
Det är noterbart att andelen laddbara fordon i Europa inte ökade mer även om andelen elbilar steg. Att tillverkarna överpresterade koldioxidmålet tyder på att de ändå gjorde vad som krävs för att klara trenden mot utsläppskraven 2025.
Kanske blir det en måttlig ökning även i år. Men utvecklingen har knappast vänt. Kraven på tillverkarna att minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps framöver. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Dessutom spås priserna på laddbara bilar och batterier fortsätta sjunka.
Det är ofta ensidigt fokus på personbilar. Men lätta lastbilar är intressanta, även om de bara utgör en knapp tiondel av försäljningen. De används mycket i yrkestrafik och har långa körsträckor. Många används mycket i tätorter där utsläpp och buller är särskilt belastande. Det blir intressant att följa deras omställning mot elektrifiering. Kommer den följa personbilarnas kurva? Eller kan sjunkande priser på drivlinor och batterier göra den omställningen snabbare?
Norge har 2,5 gånger så många elbilar som Sverige, och dubbelt så många snabbladdare. I Sverige finns däremot nästan dubbelt så många publika normalladdare enligt ICCT, trots att antalet laddbara fordon sammantaget är hälften av Norges. Man undrar varför.
Referenser
[1] Size and distribution of the EU vehicle fleet. ACEA 2023. Länk.
[2] European market monitor quarterly. European car and van market and charging infrastructure development: January-December 2023. Market Spotlight. 1 mars 2024. Länk.
[3] Effekterna av att det nästan bara säljs elbilar i Norge. Allt om elbil 18 februari 2024. Länk.
[4] Number of battery-electric cars and plug-in electric hybrids in Norway from 2012 to 2022. Statista. Länk.
[5] Fordon i län och kommuner 2023. Trafa 2024. Länk.
[6] Electric Vehicle Market Looks Headed for 22% Growth This Year. Bloomberg newsletter 9 januari 2024. Länk.
OmEV har gjort en analys kring nuvarande läge både här i Sverige och internationellt. Vad händer med elvägar? I två nyhetsbrev granskar omEV elväg. Del 1 beskriver varför elvägar utreds och hur långt man kommit.
Trafikverket har gett ytterligare stöd till bygge av 29 nya snabbladdare för elbilar. De flesta i de nordligaste länen. Förutom de 60 som redan är i drift ska 50 till öppna senast 2025.
Trafikverket ger ekonomiskt stöd för att snabba på utbyggnaden på de platser längs våra större vägar där snabbladdare saknas. Stöd om cirka 100 miljoner kronor delas nu mellan nya snabbladdstationer på 29 sträckor. De nya stationerna ska vara färdigställda och i drift senast 2025.
De ska minst kunna leverera 150 kW under tre timmar vilket innebär att energilager kan användas. En utbyggd laddinfrastruktur är en förutsättning för övergången till elfordon, vilket också bidrar till klimatmålen om minskade utsläpp av växthusgaser. Alla ska kunna köra genom hela landet med elfordon och snabbladdning behövs för att det ska vara möjligt att göra längre resor.
Längre etableringstid och lägre kostnader har ökat attraktiviteten
– Vi är mycket nöjda med att 29 av 30 utlysta sträckor får snabbladdare. Längre etableringstid, lägre driftkostnader och bättre möjligheter till elnätsanslutning, tack vare energilager, har gjort det mer attraktivt att bygga snabbladdstationer den här gången, berättar Hanna Eklöf, Trafikverket.
På sistone har inte Musk fått så positiva rubriker i media men i Sverige står Tesla idag som mest eftertraktade märke någonsin. (Vilket ju är utmärkt för vår energiomställning). Jonas Fröberg skrev för DN en utmärkt artikel den intresserade bör läsa.
Så – vågar man köpa en Tesla? Frågan är komplicerad och måste delas in i tre möjliga scenarier. Det första och mest kritiska skulle vara om Teslas organisation lämnar Sverige. Det andra är om Tesla skriver på kollektivavtal. Och det tredje om IF Metall ger sig och avblåser konflikten. De senare två scenarierna ger föga inverkan för dig som bilköpare. Men om Tesla plötsligt lämnar Sverige ställs frågan på sin spets.
Finns det en risk att Tesla lämnar Sverige?
Ja. Inte i nuläget men om det drar ut på tiden.
Positionerna har nämligen sällan varit så låsta. Både Teslas vd Elon Musk och IF Metall gräver ner sig allt djupare i skyttegravarna. Elon Musks hårdnackade globala motstånd mot facken står mot den svenska modellen. På den fackliga sidan genomför nu åtta av fjorton LO-förbund sympatiåtgärder.
Den senaste är att Postnord vägrar leverera nummerskyltar, vilket DI var först att rapportera om. Regler gör att Tesla inte heller får hämta ut dem eller låta dem skickas på annat sätt. Detta är något som Tesla i ett mejl till DN kallar ”anmärkningsvärt”. Teslas huvudkontor i USA har å sin sida gett order om att inga kollektivavtal får tecknas. Elon Musk själv kommmenterar det på X, tidigare Twitter med ”Det här är galenskap” (This is insane).
Vi ska också komma ihåg att det står mycket på spel globalt för Tesla. Bilarbetarfacket UAW i USA trycker på för att Tesla ska teckna avtal med facken där. President Biden gick ut den 9 november och gav facken sitt stöd. Även IG Metall i Tyskland trycker på vid Teslas fabrik utanför Berlin.
Tecknar Musk avtal nu i Sverige kan facken i övriga länder använda det som hävstång.
Än så länge har Teslas kunder knappt märkt av strejken – där det ännu är oklart hur många Teslamekaniker som strejkar. Bara förra veckan levererades 500 bilar.
Lägg till att vd Elon Musk är en särpräglad person med hårda principer och ibland nyckfulla beslut. Jag har själv intervjuat honom ansikte mot ansikte under en timme och kan skriva under på det. Vi ska komma ihåg att Teslas försäljning i Sverige är liten globalt sett: det första kvartalet 2023 låg den på under 1 procent (0,9) av den globala försäljningen – att lämna Sverige är ingen omöjlighet för Musk – även om det skulle svida rejält.
Vad skulle teoretiskt hända om Tesla lämnar Sverige – hur länge måste Tesla hålla med reservdelar?
Så länge kunden har reklamationsrätt – 3 år enligt konsumentköplagen – måste Tesla kunna avhjälpa felet. Då måste det i praktiken finnas reservdelar. Detta gäller också garantierna – allt enligt Konsumentverket.
Tesla har en så kallad grundläggande begränsad fordonsgaranti i 4 år eller 8 000 mil, en begränsad garanti finns för skyddssystemet i 5 år eller 10 000 mil. Batterierna har garantier på 8 år eller mellan 16 000 och 24 000 mil, beroende på Teslamodell. Vagnskadegarantin gäller i tre år.
Tesla är ett populärt bilmärke – den mindre suven Model Y är fram till oktober den bäst säljande bilmodellen alla kategorier i Sverige under 2023. Det finns fristående aktörer som säljer Tesladelar och Tesla har väl fungerande organisationer i grannländer som torde kunna sälja delar in till Sverige.
Om verkstäderna och Teslas ambulerande servicetekniker försvinner över en natt då?
Du som konsument har fortfarande samma rättighet att klaga på fel, både inom ramen för reklamationsrätten och för garantierna. Då måste Tesla stå för detta och du som kund kan gå till andra verkstäder så länge dessa utför arbetet ”på ett fackmässigt sätt”, enligt ett beslut i Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Allt enligt Konsumentverket.
Inom EU måste också Tesla tillhandahålla så kallad serviceinformation till andra verkstäder – alltså ge råd och visa på knep hur man byter exempelvis värmepaket eller bromsskivor. Du kan då som kund i Sverige gå till andra verkstäder än de auktoriserade. Allt enligt enligt en dom i marknadsdomstolen.
Skulle Teslas uppdateringar via nätet påverkas?
Nej, det som kallas OTA (over the air update) skjuts ut ändå från Tesla till bilarna via nätet. Detta är viktigt – eftersom nästan alla vitala funktioner i en Tesla kan lagas på det sättet.
Jaha, inga frågetecken då?
Jo, om en kund hamnar i trångmål med utebliven leverans eller service är det faktiskt inte helt klarlagt om denne får ersättning. Det finns en osäkerhet huruvida strejken kan ses som det som på juristspråk kallas ”ett hinder utanför företagets kontroll”. Då kan kanske konsumenten inte ställa de kraven. Enligt konsumentverket är detta inte prövat hos ARN. Det är en osäkerhet.
Skulle det gå att köpa Teslor från andra länder om Tesla lämnar Sverige?
Det vet vi inte – med det går så klart att köpa i annat EU-land varifrån det är tämligen enkelt att privatimportera. Med tanke på Teslas popularitet är det inte omöjligt att det blir en ”gråimport” via olika firmor eller generalagenter i grannländerna. Men det är en spekulation. Och då gäller inte vagnskadegarantin där man bara behöver betala för halvförsäkring de tre första åren. Den är nämligen en svensk konstruktion.
Går begagnatpriserna ner?
Min bedömning är att det skulle få små konsekvenser på kort sikt. Men om Tesla går ut ur Sverige och samtidigt blir en skäms-symbol som märket som går emot den svenska modellen, då kan begagnatpriserna gå ner på sikt.
Så – vågar man då köpa en Tesla?
Sammantaget är svaret ja, sett ur de faktiska omständigheterna. Det kommer att finnas reservdelar och möjligheter att laga bilarna. Men på sikt kan Tesla bli en symbol för något antifackligt och mot den svenska modellen. Då är det upp till var och en att bedöma konflikten ur sitt perspektiv.
Mattias Bergman, VD på MobilitySweden är helt klart oroad i kommentar till statistiken för oktober och framhäver att regeringen inkluderar styrmedel som gör att landet klarar klimatmålen!
I oktober 2023 registrerades totalt 25 016 nya bilar. En ökning med 12 procent jämfört med oktober 2022. Andelen laddbara är fortsatt hög och uppgick till nära 61 procent av nyregistreringarna i oktober. Detta är drivet av företagsmarknaden som står för sju av tio av årets alla registreringar av nya laddbara personbilar. Privatmarknaden är fortsatt svag vilket även syns tydligt i branschens interna orderstatistik som har vikt ner kraftigt. Andelen elbilar sjunker från årets högsta nivå som var drygt 44 procent i september till cirka 38 procent i oktober.
I orderstatistiken är elbilar den produktkategori som faller mest just nu vilket kommer att synas i registreringsstatistiken inom kort. Detta är oroande för Sveriges förmåga att nå både nationella och EU:s klimatmål. Det är viktigt att regeringen i sin klimathandlingsplan har höga mål för klimatet och i kommande budgetar inkluderar styrmedel som leder mot målen, säger Mattias Bergman, VD på Mobility Sweden.
Bakslag? – På senare år växer inte försäljningen av andra elfordon globalt utöver Tesla och BYD så snabbt som marknadsanalytikerna förväntat sig.
Kanske detta är en nog så tydlig markering att elbilar till konsument är för dyra och att det kräver en del omprioriteringar för att sänka prisnivåerna hos de flesta tillverkarna?
Det är att se som en effekt av flera orsaker som avskaffade elbils-incitament på flera håll (som i Sverige helt avskaffade Bonus – malus), den höga inflationen samt att elbilar ännu är tydligt dyrare än traditionella fordon med förbränningsmotorer. Enligt Elbilen i Sverige
”Medan [Tesla (TSLA)] och [Kinas BYD] har fortsatt att växa, … har tillväxten för resten av branschen varit mindre robust i Europa och Kina”, skrev Barclays.
(Diagrammet är ngt modifierat) Förväntningarna på den globala marknadsandelen ser ut att stanna av?
Den globala försäljningsvolymen för elbilar har legat under förväntningarna hittills i år, på 13,5 % till och med maj, en ökning med 50 punkter, eller 0,5 %, från 2022 och ”väl under” uppskattningar från BNEF på strax under 18%. Det är ”sannolikt första gången på senare år som efterfrågan av elbilar har stannat av”, sa Barclays analytiker. I jämförelse toppade siffrorna 16 % under flera månader under andra halvåret 2022. Även om det andra halvåret i 2023 sannolikt kommer att medföra en viss förbättring, är det möjligt att den inte uppfyller förväntningarna. https://www.morningstar.com/news/marketwatch/20230712551/ev-sales-stall-as-aside-from-tesla-and-byd-theres-a-s
Med megawattladdning ska kommande modeller kunna ladda med upp till hela 1 000 kW.
Teslas Semi och Mercedes kommande ”Long Haul”-version av eActros är exempel på lastbilar där det utlovas megawattladdning. ABB har i samarbete med Scania genomfört lyckade tester. Redan i år vill Scania erbjuda kunder vad som kallas ”förhandsversioner” av lastbilar med tekniken. Scania planerar börja använda detta fullt ut nästa år.
Den nya MCS-standarden är i första hand inriktad mot klass 6, 7 och 8 kommersiella transportfordon, men kan lätt anpassas för flygplan eller andra elfordon som mindre fartyg med stora batteripaket och laddningshastigheter upp till 1MW. Det är också tänkt att kunna anpassas med befintliga CCS-moduler och dess relaterade standarder. Kompatibilitet kommer att vara en viktig framgångsfaktor enligt CharIn som är en icke vinstdrivande organisation för laddinfrastruktur över hela världen.
