Pressrelease: För att OKQ8 ska kunna erbjuda elbilsladdning på den strategiskt viktiga stationen Sillekrog, (Tystberga) där väntan på nätanslutning är lång, satsar nu Skellefteå Kraft på en alternativ laddlösning med hjälp av batterier.
För att bidra till en hållbar samhällsomställning bygger Skellefteå Kraft totalt 800 laddpunkter till och med 2026 tillsammans med OKQ8. Idag är antalet laddpunkter 136 och en anledning till att utbyggnaden inte går ännu snabbare är långa leveranstider på nätanslutningar med tillräcklig effekt.
Så var fallet vid OKQ8-stationen i Sillekrog, en av de högst prioriterade platserna för laddning och en av de stationer som fanns med bland de första när Skellefteå Kraft började installera supersnabbladdare på OKQ8’s stationer i slutet av 2021. Leveranstiden för den önskade effekten visade sig vara ca två år vilket gjorde att stationen fick prioriteras ned. Eftersom stationen har ett strategiskt viktigt läge längs E4 mellan Stockholm och Norrköping har Skellefteå Kraft arbetat för att hitta en alternativ lösning som skulle kunna leverera laddning men med lägre krav på nätanslutningens effekt.
– Det här är en spännande lösning som innebär att vi kan få igång laddarna på den här stationen cirka ett år tidigare än väntat. Lösningen är en del av ett innovationsprojekt som kommer att ge oss viktiga erfarenheter för framtiden. Och vi löser kanske inte bara behovet av laddning, vi undersöker också möjligheten att kunna sälja stödtjänster från batteriet och på så sätt kunna hjälpa energisystemet när det är ansträngt, säger Magnus Brodin, affärsutvecklare på Skellefteå Kraft.
Elinstallatören har listat och jämfört lösningar för 7 helintegrerade solcellstak. Förutsättning är att man antingen bygger helt nytt eller vill ersätta sitt gamla tak på fastigheten.
Fördelar är att det blir smartare och mer ekonomiskt per kvadratmeter när man undviker att montera varje panel manuellt och man vinner även på snabbare installation. Via Elinstallatören.se
1. Raymond Solar (tidigare Gruppsol): Smart Solar Roof TYP: Högeffektpaneler i dubbelglas KUNDER: Villaägare, hustillverkare, bostadsrättsföreningar, kommersiella fastigheter, Svenska kyrkan PRIS PER KVM: runt 3500 kronor EFFEKT PER KVM: 218-222 W FÖRETAGETS KOMMENTAR: Vann priset “Årets solcellsanläggning 2022” Solcellstaket har extra starkt glas som tål att gås på och ett fläkt/kylsystem som förhindrar brand och ger bättre effekt/hållbarhet. Kan fås i valfri färg.
2, 3, 4. Midsummer Wave: Slim och Bold TYP: Midsummer Wave är en vågformad produkt av tunnfilm som kan monteras på betongtakpannor. Midsummer Slim är en kombination av tunnfilmspanel och falsat plåttak. Midsummer Bold är framtagen för större takytor på kommersiella fastigheter. KUNDER: Familjer med villor och medelstora företag PRIS PER KVM: runt 1000 kronor EFFEKT PER KVM: 120 W FÖRETAGETS KOMMENTAR: Driftsäkerheten för själva solpanelerna har alltid varit god och är det fortsatt. De centrala växelriktarna har blivit bättre och driftsäkrare.
5. Lindab: Solar Roof TYP: Ett plåttak där flexibla tunnfilmssolceller har limmats fast. KUNDER: Alla som uppskattar ett “cleant tak” PRIS PER KVM: ingen uppgift EFFEKT PER KVM: cirka 100 W FÖRETAGETS KOMMENTAR: Vi håller för närvarande på att jobba fram ett nytt Solar Roof. Om allt går enligt plan, kommer vi att presentera den nya lösningen Q1-2023. Därav kan vi inte avslöja exakt effekt eller pris. Men vi kommer ta ett väldigt stort kliv upp i effekt
6, 7. Soltech: Shingel och Roof TYP: Tunnfilm KUNDER: Villaägare som är beredda att betala lite mer för att solpanelerna ska smälta in eller passa ihop med husets övriga design och ge ett bra helhetsintryck PRIS PER KVM: Ingen uppgift. Beror på den effekt och storlek man har på taket och möjlighet till olika solinstrålning. EFFEKT PER KVM: 100W FÖRETAGETS KOMMENTAR: Priset beror på den effekt och storlek man har på taket och möjlighet till olika solinstrålning så vi undersöker kundens behov och föreslår därefter den lösning som passar bäst.
Via Elbilen i Sverige: Den svenska batteritillverkaren Northvolt har fått igång tillverkningen vid fabriken Northvolt Ett i Skellefteå.
Takten ska öka ordentligt närmsta år. Som en del i det har Northvolt nu säkrat kopparfolie till ett värde av omkring 10 miljarder kronor från koreanska SK Nexelis.
Tunn kopparfolie tillsammans med grafit används till batteriets anod. Enligt koreanska medieuppgifterska beställningen vara tillräckligt för att kunna tillverka batterier till 1,7 miljoner elbilar.
Via högskolan i Gävle:Trots att bonusen för elbilar avskaffats och elpriserna gått upp är det inte säkert att totalkostnaden för en bensindriven bil blir en billigare affär. Det visar en räknemodell som forskare på Högskolan i Gävle tagit fram.
Kriget i Ukraina och regimskiftet efter höstens val har i förlängningen påverkat de ekonomiska förutsättningarna för bilköp i Sverige.
Elpriserna har rusat till följd av kriget och i november förra året avskaffade regeringen bonusen på 70 000 kronor vid köp av nya elbilar.
Men det finns också faktorer som gjort elbilarna billigare. Efter det att bonusen försvann har exempelvis elbilstillverkaren Tesla sänkt priserna på upp till 130 000 kronor på sina bilmodeller.
– Man får inte stirra sig blind på inköpspriset om man ska köpa ny bil. De flesta äger en bil i minst tre år, och tittar man på ekonomin för ägandet av en bil är totalkostnaden det viktigaste, säger Peder Zandén Kjellén, doktorand i Miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
Peder Zandén Kjellén har tidigare utvecklat en räknemodell för bilköp (se länk), som räknar in körsträcka per år, bilens andrahandsvärde, och kostnader för skatter. Det går att mata in inköpspris, och modellen tar hänsyn till de högre elpriserna och att bonusen tagits bort.
Just de ökade elpriserna har inte så stor betydelse för kostnaderna för en elbil som man kan tro. 90 procent av elbilsladdningen sker på natten när priserna oftast är lägre, menar Peder Zandén Kjellén.
– De flesta som har elbil bor i hus där de har möjlighet att ladda när det är billigast. I vissa perioder har elpriset varit väldigt högt, men slår man ut det på ett år och undviker de dyraste timmarna blir elkostnaden inte så mycket högre än tidigare år, säger han.
Elbil har blivit dyrare att äga senaste året, men frågan om vad som blir billigast, el- eller bensindriven bil, beror i nuläget på vilka bilmodeller man jämför. Jämför man exempelvis nya Volvo S90 (bensinmotor) med Tesla model 3, två bilar i jämförbar storlek, så blir den sistnämnda billigare om man slår ut det på tre år (räknat på 1500 mils körsträcka, 18,90 kr literpris för bensin och 1,90 kr/kWh i elpris). Jämför man däremot Kia e-Niro Advance, som är en elbil i ett något lägre prissegment med en bensindriven Nissan Qashqai i motsvarande segment så hamnar bensinvarianten klart lägre i totalkostnad över tre år.
– Generellt kan man säga att bensinbilar har knappat in på elbilarna och blivit en bättre affär ekonomiskt i och med den senaste händelseutvecklingen. Men vilket som är det bästa valet för plånboken varierar så klart beroende på vilka modeller man jämför, säger Peder Zandén Kjellén.
När det gäller miljön och klimatet så är elbil alltjämt det bästa valet, förutsatt att man måste köpa en bil.
– Jämför man koldioxidutsläpp är elbilen ett klart bättre val, om man har behovet att äga en bil. Det är viktigt att titta på hela livscykeln även när det gäller miljöaspekten. Biltillverkning kräver mycket energi och genererar mycket utsläpp, så fundera en gång extra innan du köper en ny bil, säger Peder Zandén Kjellén.
Intensionerna från nuvarande regering ligger fast kring framtida ny kärnkraft. Nu skall kärnkraftsproducenter få ”extra betalt” för att de bidrar med stabilitet till elsystemet.
DN har 23-02-11 publicerat denna intervju med Elisabet Svantesson (M) där det framgår tydligt vad Tidö-partierna vill:
Ökar styrningen av Vattenfall – vill ha mer kärnkraft:
Regeringen tar nu steg för att öka ägarstyrningen av Vattenfall. Målet är att bereda väg för mer kärnkraft. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en grupp ministrar med uppdraget att styra Vattenfall i en riktning mot att bygga mer kärnkraft.
– Kärnkraften är en viktig del av energimixen framöver, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Initiativet är en del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och SD. Gruppen ska ledas av finansministern och även omfatta energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) samt en representant från Sverigedemokraterna.
– Vi ska genom dialog och ägarstyrning ha en diskussion om hur vi ska få mer kärnkraft, säger Elisabeth Svantesson.
DN: Varför behövs ökad ägarstyrning av Vattenfall?
– Vi ser Vattenfall som ett väldigt viktigt bolag. Eftersom staten och skattebetalarna äger bolaget så har vi också möjlighet att styra.
Regeringen planerar också att förbättra förutsättningarna för att producera kärnkraftsel. Det ska ske genom att kärnkraftsproducenterna får extra betalt för att de bidrar med stabilitet till elsystemet.
– Kärnkraften har inte fått betalt för att den skapar ett stabilt elnät, säger Elisabeth Svantesson.
Tomas Ramberg i DN konstaterar i en nykter analys 23-02-09:
Den praktiska politiken är fortfarande att öka kostnaderna för de bolag som vill bygga vindkraft. De ska betala till kärnkraften, stå för bidrag till skeptiska kommuner och havsparkerna ska betala anslutningsavgifter för att komma in på stamnätet. Och man röstade ner den gamla regeringens försök att förenkla den kommunala vetorätten mot vindkraft.
Naturskyddföreningen: Kärnkraft är ett fossilfritt energislag som inte ger upphov till några koldioxidutsläpp under driften. Det orsakar inte heller radioaktiva utsläpp under drift. – Däremot kräver det brytning av uran och genererar radioaktivt avfall. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm, och radioaktiva sönderfallsprodukter som blir kvar i gruvavfallet riskerar att läcka ut. Brytningen av uran sker ofta på platser med tveksamma arbetsförhållanden. – Förbrukat kärnbränsle måste förvaras säkert under väldigt lång tid. Radioaktiviteten avklingar långsamt under hundratusentals år. Trots att den första forskningsreaktorn startades i Sverige på 1950-talet har det inte funnits någon godkänd metod för att lagra kärnavfallet. Än så länge lagras allt kärnavfall i ett så kallat mellanlager i Oskarshamn. I början av 2022 beslutade den då Socialdemokratiska regeringen att godkänna en metod som kärnkraftsbranschen föreslagit för slutförvaret, trots att metoden har kritiserats av både forskare och miljörörelsen. Kritiken har framför allt handlat om att kopparkapslarna, som avfallet ska förvaras i, inte skulle hålla tillräckligt länge.
Naturvårdsverket: Kärnkraftens miljöpåverkan: Kärnkraftens största miljöpåverkan är strålningsrisker och miljöeffekter när uran utvinns ur marken och när använt kärnbränsle och annat kärnavfall ska slutförvaras i berggrunden. Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) har sökt tillstånd för att slutförvara kärnavfallet på cirka 500 meters djup i svensk berggrund. Kärnkraftverk släpper också ut små mängder radioaktiva ämnen till luften samt påverkar havsmiljön när använt kylvatten höjer temperaturen på havsvattnet. Vissa andra kraftverk spiller också värme i vattendrag men i mycket mindre omfattning. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är den myndighet som granskar och övervakar kärnkraftsanläggningar och slutförvaring av kärnavfall.
Via Energinyheter.se: Utbyggnaden av vind- och solenergi ledde till ett rekordår för förnybar energi i Europa.
Vindkraftverk och solpaneler stod för en rekordandel av elproduktionen i Europa förra året.
Nya siffror från energitankesmedjan Ember visar att vind- och solenergi stod för lite mer än en femtedel av den el som genererades i EU-länderna 2022.
”Klarade av det värsta”
Europeiska vind- och solkraftsanläggningar genererade 22 procent av elen i EU och överträffade fossil gas, som stod för 20 procent av elproduktionen.
– Europa har undvikit det värsta av energikrisen, säger chefen för avdelningen ”Data Insights” på Ember Dave Jones i ett pressmeddelande.
Enligt många indikationer höll 2022 på att bli ett kritiskt år för den europeiska energiförsörjningen då Ryssland minskade gastillgången i spåren av invaderandet av Ukraina.
Kolimporten ökade
Under en tid var det rekordlåga vattennivåer i norska reservoarer medan Frankrikes kärnkraftverk hade stora prestandaproblem och var tvungna att arbeta med lägre kapacitet.
En lösning var att öka kolimporten, som ökade med 22 miljoner ton förra året. Men bara en tredjedel av det extra kolet behövdes 2022.
Det mesta av energibristen orsakad av gas-, vatten- och kärnkraftsbrist slutade med att energisektorn i stort kompenseras av den rekordstora utbyggnaden av vind- och solenergi, enligt Ember.
Nya rekord
20 EU-länder satte nya rekord för solenergi, som också ökade med 24 procent totalt i alla EU-länder.
En annan bidragande faktor till att energikrisens följder kunde avvärjas, var de EU-invånare som totalt sett minskade sin elförbrukning.
Konkurrensverket granskar just nu hur kommuner, kommunala bolag, och statliga Vattenfall påverkar marknaderna för laddinfrastruktur och laddtjänster.
Konkurrensverket har nyligen inlett en studie om konkurrensen på marknaderna för laddinfrastruktur och laddtjänster. Syftet är att få en bild av hur offentliga aktörer agerar på de här marknaderna. Med studien vill Konkurrensverket också undersöka vilka konsekvenser de offentliga aktörernas agerande får för marknadernas funktion och för en effektiv konkurrens.
– Utöver vårt syfte att undersöka hur kommuner, kommunala bolag, och statliga Vattenfall påverkar marknaderna vill vi också vägleda dem i deras agerande. Syftet är att främja väl fungerande marknader till nytta för konsumenterna, säger Anna Spetz som är projektledare för undersökningen.
Den studie som nu har inletts omfattar marknaden för publik laddinfrastruktur, det vill säga uppförande och ägande av den laddinfrastruktur som ska användas för publik laddning. I studien ingår också marknaden för publika laddtjänster. Det är en tjänst som vänder sig till konsumenter genom att sälja eller tillhandahålla elektricitet, inklusive tillhörande tjänster, via en laddpunkt som är tillgänglig för allmänheten.
Marknaden för försäljning och installation av icke-publik laddinfrastruktur och laddtjänster ingår också som en del i undersökningen.
Variation på ageranden från offentliga aktörer
Enligt Konkurrensverket är offentliga aktörer aktiva inom både publik och icke-publik laddning. Deras strategier och ageranden varierar och det saknas en samlad bild. Det finns exempel på kommunala aktörer som tillhandahåller publika laddtjänster utan kostnad för de elbilsägare som laddar.
– Skälet till att vi genomför studien är att vi har fått indikationer på att offentliga aktörers agerande på marknaderna kan utgöra hinder för en effektiv konkurrens. Det riskerar också att hämma utbyggnaden av laddinfrastrukturen, säger Anna Spetz.
En grundförutsättning för att kunna etablera publik laddinfrastruktur är tillgången till lämplig mark.
– Kommuner har därför en viktig roll som möjliggörare av utbyggnaden genom att upplåta mark. Hur kommuner agerar i egenskap av markägare är något som vi kommer undersöka i studien. Vi har också fått in tips och klagomål som rör hur offentligt ägda energibolag agerar på marknaden för försäljning och installation av laddinfrastruktur för icke-publik laddning.
Du lämnar dator/mobil/elbil och går därifrån bara för att återvända timmar eller dagar senare för att upptäcka att den har tappat laddning trots att den inte har använts.
Fenomenet – som kallas självurladdning – har frustrerat både användare och industrin och förbryllat tillverkare som försöker avgöra varför litiumjonbattericeller tenderar att förlora en del av sin laddning med tiden.
Forskare vid det Tesla-finansierade batteriforskningscentret Dalhousie har identifierat en förvånansvärt vanlig felkälla som, om den ersätts, kan lösa ett bestående problem för branschen.
”I kommersiella battericeller finns tejp – som tejp – som håller ihop elektroderna. Det sker en kemisk nedbrytning av denna tejp, vilket skapar en molekyl som leder till självurladdning”.
”I vårt laboratorium gör vi många mycket komplexa experiment för att förbättra batterierna, men den här gången upptäckte vi en väldigt enkel sak. Det var väldigt enkelt – Tejp!
Läs de två studierna , här och här , publicerade i Journal of The Electrochemical Society
En oväntad upptäckt
Dr. Metzger och hans kollegor ville förstå varför litiumjonbattericeller självurladdar. Som en del av sin forskning öppnade de flera celler efter att ha exponerat dem för olika temperaturer.
De blev chockade när de såg att elektrolytlösningen i cellen var knallröd, något de aldrig hade sett förut.
De började sedan utforska orsaken och placerade celler med vanlig elektrolytlösning i ugnar vid fyra olika temperaturer. En vid 25 C förblev klar, medan provet vid 55 C var ljusbrunt och den högsta vid 70 C var blodröd. De gjorde en kemisk analys och tittade på elektrolytens kemiska sammansättning.
Det var då de upptäckte att polyetentereftalatet, eller PET, i tejpen sönderdelas och skapar den molekyl som leder till självurladdningen. Molekylen kallas en redoxskyttel eftersom den kan resa till den positiva sidan av elektroden, sedan till den negativa sidan och sedan tillbaka till den positiva sidan. Så, det pendlar mellan elektroderna och det skapar självurladdning, precis som litium ska göra. Problemet är att skyttelmolekylen gör det hela tiden i bakgrunden, även när inget litium ska röra sig när batteriet bara sitter där.
”Det är något vi aldrig förväntade oss eftersom ingen tittar på dessa inaktiva komponenter, dessa tejper och plastfolier i battericellen, men det måste verkligen övervägas om man vill begränsa sidoreaktioner i battericellen”, säger han om försöken som gjorts”.
(Materialet PET, en stark, lätt plast som används flitigt i förpackningar och plastflaskor) .
Via Peas Industries: Det har börjat komma in rapporter från 2022 och mycket visar på att trots – eller tack vare – kriser i världen ökade de globala investeringarna i förnybart och siffran gick för första gången över 1 biljon dollar. I EU var sol och vind regionens största energikälla någonsin och i Sverige fick över 50 000 nya tak solceller. – Vindkraften i Sverige levererar på rekordnivå och väntas pressa ned elpriserna under 2023. Länsstyrelsen i Halland har sagt ja till OX2:s gigantiska havsvindpark (1,7 GW), som kan ge ström till mer än en miljon hushåll eller täcka industrins framtida behov. Samtidigt har OX2 fått grönt ljus att bygga en nästan lika stor vindpark i finska delen av Bottniska viken. – Johan Rockström skriver i sin nya bok att vi måste skaka om ekonomin för att ha en chans till ett drägligt liv på jorden och ser bland annat näringslivet, stora bolag som vill accelerera mot hållbara affärsmodeller, som en av drivkrafterna. En aktör som fattat den galoppen är Danske Bank som nu slutar med all finansiering av fossila bränslen. Sveriges första återvinningsanläggning för textilier ligger i startgroparna och i Kanada tar SMR-tekniken ett steg framåt.
Svenska nyheter
Över 50 000 nya solcellsanläggningar 2022
Under 2022 anslöts över 50 800 nya solcellsanläggningar till det svenska elnätet. Det pekar statistik från nätbolagen på, som Svensk Solenergi har sammanställt. Det är en ökning med 91 procent från 2021 då 26 541 anläggningar anslöts. Sveriges solcellskapacitet ökade med 1 GW. Läs artikeln från Svensk Solenergi Läs även Sweden deployed 1 GW of PV in 2022 från pv magazine [eng]
Vindpark stor som kärnreaktor närmare beslut
En stor mängd havsbaserad vindkraft ligger för beslut på regeringens bord. Nu är en av dessa parker ytterligare ett steg närmare att realiseras när Länsstyrelsen tagit beslut att godkänna ansökan. Vindparken – OX2:s Galatea-Galene om 1,7 GW – planeras några mil utanför Varberg och Falkenberg och skulle producera ca 6–7 TWh, ungefär lika mycket som en kärnkraftsreaktor. Läs artikeln från Klimatgranskaren Läs även Tummen upp för gigantisk vindpark utanför Halland från GP
Vindkraften levererar på ny rekordnivå – pressar ned elpriset
Förra veckan, vecka 4, producerade vindkraften rekordmycket el: 1,26 terawattimmar (TWh). Det motsvarar 34 procent av Sveriges totala elproduktion under veckan, 3,71 TWh. Den nya vindkraft som tillkommer år 2022–2025 kommer att pressa årsmedelpriset på el med 33–44 öre per kWh i Sverige, bedömer Sweco i en analys. Läs artikeln från Vindkraftsnyheter
Snart ska företag få betalt för att använda mindre el
Inom kort hoppas Svenska Kraftnät kunna börja betala företag som minskar sin elanvändning under de timmar då Sverige använder mest el. Papperskoncernen Holmen är ett av bolagen som deltar och ska minska förbrukningen vid två pappersbruk i södra Sverige mot betalning. Syftet är att minska risken för frånkoppling och sänka elpriset i Sverige. Lyssna på inslaget från Sveriges Radio
Textilåtervinning på gång i Sverige
De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier. Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Lyssna på inslaget från SR Vetenskapsradion
Rockström: Vi måste skaka om ekonomin
»Vinnaren tar allt-kapitalismen« måste bort om mänskligheten ska ha chans till ett drägligt liv på jorden. Det menar klimatforskaren Johan Rockström i en ny bok som beskrivs som »en överlevnadsguide för mänskligheten«. Vi har allvarlig tidsbrist, och då räcker inget mindre än stora transformationer. Läs artikeln från GP
Nästan halva Klimatklivet till elproduktion från biogas i fjol
Det statliga investeringsstödet Klimatklivet beviljade 4,5 miljarder kronor i stöd under 2022, meddelar Naturvårdsverket. Hela 40 procent – 1,8 miljarder kronor – gick till investeringar i elproduktion från biogas. Läs artikeln från Ny Teknik
Vertikala vindkraftverk: Sveriges största sol- och vindträd på plats
Så spar familjen 30 000 kronor per år med batterier
Med solceller och tre hembatterier lyckades den här familjen tjäna in en rejäl slant på elräkningen under 2022. Här berättar de i detalj hur deras smarta styrning fungerar. Läs artikeln från Elinstallatören
Utländska nyheter
Globala investeringar i energiomställningen överskred 1 biljon dollar 2022
Globala investeringar i energiomställningen mot låga koldioxidutsläpp (netto-noll) uppgick till 1,1 biljoner dollar 2022 – ett nytt rekord och en enorm acceleration från året innan – eftersom energikrisen och politiska åtgärder drev på snabbare utbyggnad av ren energiteknik. Kina stod för nästan hälften med 546 miljarder dollar i investeringar i vind- och solkraft, vilket kan utmana USA:s ansträngningar att öka inhemsk utveckling av förnybar energi. Läs artikeln och rapporten från Bloomberg NEF [eng]
Vind och sol var EU:s främsta elkälla 2022 för första gången någonsin
Vind och sol levererade mer av EU:s el än någon annan källa för första gången någonsin 2022. Tillsammans stod de för en rekordstor femtedel av EU:s el 2022 – en större andel än gas eller kärnkraft, enligt en rapport från klimattankesmedjan Ember. Rekordtillskott av ny vind och sol 2022 hjälpte Europa att överleva en »trippelkris« skapad av restriktioner för rysk gastillförsel, ett fall i vattenkraft orsakat av torka och oväntade kärnkraftsavbrott. Läs artikeln från Carbon Brief [eng] Läs rapporten från Ember [eng]
OX2 utvecklar 1400 MW havsbaserad vindpark utanför Finland
OX2 har påbörjat arbetet med att utveckla vindparken Tyrsky i Bottniska viken i finsk ekonomisk zon. Projektet som kommer att en total installerad kapacitet om 1400 MW och vindparken beräknas vara i drift kring 2030. Läs artikeln från Power Technology [eng]
Danske Bank slutar med ny finansiering av fossila bränslen
Danmarks största bank har förklarat ett slut på finansiering av fossila bränslen, efter att ha kommit fram till att 99,9 procent av deras koldioxidavtryck kommer från finansierade utsläpp. Läs artikeln från The Energy Mix
Första SMR-kontraktet i väst påskrivet – reaktorn ska stå klar 2028
I Kanada, vid Darlingtons kärnkraftverk, ska energibolaget Ontario Power Generation bygga en SMR om 300 MW elektrisk effekt. Minireaktorn heter BWRX-300 och är en kokvattenreaktor som har utvecklats av GE Hitachi. Den väntas vara klar i slutet av 2028. (I Sverige arbetar Vattenfall med en förstudie med målet att minst två SMR ska byggas vid Ringhals. Där är BWRX-300 ett av koncepten som granskas. Enligt Vattenfalls uppgifter kostar reaktorn ungefär en miljard dollar, drygt tio miljarder kronor).Läs artikeln från Ny Teknik
Debatt: Kärnkraftsfrågan är långsiktig, illa lämpad för snabba utspel och minimala majoriteter i riksdagen. Regeringen bör förverkliga Kristerssons ”samtala med alla” och söka en bred energiöverenskommelse. En ansvarsfull regering drar också lärdomar av det vi alla vill tänka bort eller ser som otänkbart, skriver Mattias Goldmann, klimatdebattör.
Kristerssons sida är tydlig i sin vurm för kärnkraft. Hur energifrågan hanteras avgör därmed förtroendet för politiken, i Sverige liksom i Japan. Men frågan är långsiktig, illa lämpad för snabba utspel och minimala majoriteter i riksdagen. Att hälften av svenskarna inte ens indirekt är med i diskussionen är ohållbart; regeringen bör förverkliga Kristerssons ”samtala med alla” och söka en bred energiöverenskommelse.
