Konkurrensverket granskar just nu hur kommuner, kommunala bolag, och statliga Vattenfall påverkar marknaderna för laddinfrastruktur och laddtjänster.
Konkurrensverket har nyligen inlett en studie om konkurrensen på marknaderna för laddinfrastruktur och laddtjänster. Syftet är att få en bild av hur offentliga aktörer agerar på de här marknaderna. Med studien vill Konkurrensverket också undersöka vilka konsekvenser de offentliga aktörernas agerande får för marknadernas funktion och för en effektiv konkurrens.
– Utöver vårt syfte att undersöka hur kommuner, kommunala bolag, och statliga Vattenfall påverkar marknaderna vill vi också vägleda dem i deras agerande. Syftet är att främja väl fungerande marknader till nytta för konsumenterna, säger Anna Spetz som är projektledare för undersökningen.
Den studie som nu har inletts omfattar marknaden för publik laddinfrastruktur, det vill säga uppförande och ägande av den laddinfrastruktur som ska användas för publik laddning. I studien ingår också marknaden för publika laddtjänster. Det är en tjänst som vänder sig till konsumenter genom att sälja eller tillhandahålla elektricitet, inklusive tillhörande tjänster, via en laddpunkt som är tillgänglig för allmänheten.
Marknaden för försäljning och installation av icke-publik laddinfrastruktur och laddtjänster ingår också som en del i undersökningen.
Variation på ageranden från offentliga aktörer
Enligt Konkurrensverket är offentliga aktörer aktiva inom både publik och icke-publik laddning. Deras strategier och ageranden varierar och det saknas en samlad bild. Det finns exempel på kommunala aktörer som tillhandahåller publika laddtjänster utan kostnad för de elbilsägare som laddar.
– Skälet till att vi genomför studien är att vi har fått indikationer på att offentliga aktörers agerande på marknaderna kan utgöra hinder för en effektiv konkurrens. Det riskerar också att hämma utbyggnaden av laddinfrastrukturen, säger Anna Spetz.
En grundförutsättning för att kunna etablera publik laddinfrastruktur är tillgången till lämplig mark.
– Kommuner har därför en viktig roll som möjliggörare av utbyggnaden genom att upplåta mark. Hur kommuner agerar i egenskap av markägare är något som vi kommer undersöka i studien. Vi har också fått in tips och klagomål som rör hur offentligt ägda energibolag agerar på marknaden för försäljning och installation av laddinfrastruktur för icke-publik laddning.
Du lämnar dator/mobil/elbil och går därifrån bara för att återvända timmar eller dagar senare för att upptäcka att den har tappat laddning trots att den inte har använts.
Fenomenet – som kallas självurladdning – har frustrerat både användare och industrin och förbryllat tillverkare som försöker avgöra varför litiumjonbattericeller tenderar att förlora en del av sin laddning med tiden.
Forskare vid det Tesla-finansierade batteriforskningscentret Dalhousie har identifierat en förvånansvärt vanlig felkälla som, om den ersätts, kan lösa ett bestående problem för branschen.
”I kommersiella battericeller finns tejp – som tejp – som håller ihop elektroderna. Det sker en kemisk nedbrytning av denna tejp, vilket skapar en molekyl som leder till självurladdning”.
”I vårt laboratorium gör vi många mycket komplexa experiment för att förbättra batterierna, men den här gången upptäckte vi en väldigt enkel sak. Det var väldigt enkelt – Tejp!
Läs de två studierna , här och här , publicerade i Journal of The Electrochemical Society
En oväntad upptäckt
Dr. Metzger och hans kollegor ville förstå varför litiumjonbattericeller självurladdar. Som en del av sin forskning öppnade de flera celler efter att ha exponerat dem för olika temperaturer.
De blev chockade när de såg att elektrolytlösningen i cellen var knallröd, något de aldrig hade sett förut.
De började sedan utforska orsaken och placerade celler med vanlig elektrolytlösning i ugnar vid fyra olika temperaturer. En vid 25 C förblev klar, medan provet vid 55 C var ljusbrunt och den högsta vid 70 C var blodröd. De gjorde en kemisk analys och tittade på elektrolytens kemiska sammansättning.
Det var då de upptäckte att polyetentereftalatet, eller PET, i tejpen sönderdelas och skapar den molekyl som leder till självurladdningen. Molekylen kallas en redoxskyttel eftersom den kan resa till den positiva sidan av elektroden, sedan till den negativa sidan och sedan tillbaka till den positiva sidan. Så, det pendlar mellan elektroderna och det skapar självurladdning, precis som litium ska göra. Problemet är att skyttelmolekylen gör det hela tiden i bakgrunden, även när inget litium ska röra sig när batteriet bara sitter där.
”Det är något vi aldrig förväntade oss eftersom ingen tittar på dessa inaktiva komponenter, dessa tejper och plastfolier i battericellen, men det måste verkligen övervägas om man vill begränsa sidoreaktioner i battericellen”, säger han om försöken som gjorts”.
(Materialet PET, en stark, lätt plast som används flitigt i förpackningar och plastflaskor) .
Via Peas Industries: Det har börjat komma in rapporter från 2022 och mycket visar på att trots – eller tack vare – kriser i världen ökade de globala investeringarna i förnybart och siffran gick för första gången över 1 biljon dollar. I EU var sol och vind regionens största energikälla någonsin och i Sverige fick över 50 000 nya tak solceller. – Vindkraften i Sverige levererar på rekordnivå och väntas pressa ned elpriserna under 2023. Länsstyrelsen i Halland har sagt ja till OX2:s gigantiska havsvindpark (1,7 GW), som kan ge ström till mer än en miljon hushåll eller täcka industrins framtida behov. Samtidigt har OX2 fått grönt ljus att bygga en nästan lika stor vindpark i finska delen av Bottniska viken. – Johan Rockström skriver i sin nya bok att vi måste skaka om ekonomin för att ha en chans till ett drägligt liv på jorden och ser bland annat näringslivet, stora bolag som vill accelerera mot hållbara affärsmodeller, som en av drivkrafterna. En aktör som fattat den galoppen är Danske Bank som nu slutar med all finansiering av fossila bränslen. Sveriges första återvinningsanläggning för textilier ligger i startgroparna och i Kanada tar SMR-tekniken ett steg framåt.
Svenska nyheter
Över 50 000 nya solcellsanläggningar 2022
Under 2022 anslöts över 50 800 nya solcellsanläggningar till det svenska elnätet. Det pekar statistik från nätbolagen på, som Svensk Solenergi har sammanställt. Det är en ökning med 91 procent från 2021 då 26 541 anläggningar anslöts. Sveriges solcellskapacitet ökade med 1 GW. Läs artikeln från Svensk Solenergi Läs även Sweden deployed 1 GW of PV in 2022 från pv magazine [eng]
Vindpark stor som kärnreaktor närmare beslut
En stor mängd havsbaserad vindkraft ligger för beslut på regeringens bord. Nu är en av dessa parker ytterligare ett steg närmare att realiseras när Länsstyrelsen tagit beslut att godkänna ansökan. Vindparken – OX2:s Galatea-Galene om 1,7 GW – planeras några mil utanför Varberg och Falkenberg och skulle producera ca 6–7 TWh, ungefär lika mycket som en kärnkraftsreaktor. Läs artikeln från Klimatgranskaren Läs även Tummen upp för gigantisk vindpark utanför Halland från GP
Vindkraften levererar på ny rekordnivå – pressar ned elpriset
Förra veckan, vecka 4, producerade vindkraften rekordmycket el: 1,26 terawattimmar (TWh). Det motsvarar 34 procent av Sveriges totala elproduktion under veckan, 3,71 TWh. Den nya vindkraft som tillkommer år 2022–2025 kommer att pressa årsmedelpriset på el med 33–44 öre per kWh i Sverige, bedömer Sweco i en analys. Läs artikeln från Vindkraftsnyheter
Snart ska företag få betalt för att använda mindre el
Inom kort hoppas Svenska Kraftnät kunna börja betala företag som minskar sin elanvändning under de timmar då Sverige använder mest el. Papperskoncernen Holmen är ett av bolagen som deltar och ska minska förbrukningen vid två pappersbruk i södra Sverige mot betalning. Syftet är att minska risken för frånkoppling och sänka elpriset i Sverige. Lyssna på inslaget från Sveriges Radio
Textilåtervinning på gång i Sverige
De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier. Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Lyssna på inslaget från SR Vetenskapsradion
Rockström: Vi måste skaka om ekonomin
»Vinnaren tar allt-kapitalismen« måste bort om mänskligheten ska ha chans till ett drägligt liv på jorden. Det menar klimatforskaren Johan Rockström i en ny bok som beskrivs som »en överlevnadsguide för mänskligheten«. Vi har allvarlig tidsbrist, och då räcker inget mindre än stora transformationer. Läs artikeln från GP
Nästan halva Klimatklivet till elproduktion från biogas i fjol
Det statliga investeringsstödet Klimatklivet beviljade 4,5 miljarder kronor i stöd under 2022, meddelar Naturvårdsverket. Hela 40 procent – 1,8 miljarder kronor – gick till investeringar i elproduktion från biogas. Läs artikeln från Ny Teknik
Vertikala vindkraftverk: Sveriges största sol- och vindträd på plats
Så spar familjen 30 000 kronor per år med batterier
Med solceller och tre hembatterier lyckades den här familjen tjäna in en rejäl slant på elräkningen under 2022. Här berättar de i detalj hur deras smarta styrning fungerar. Läs artikeln från Elinstallatören
Utländska nyheter
Globala investeringar i energiomställningen överskred 1 biljon dollar 2022
Globala investeringar i energiomställningen mot låga koldioxidutsläpp (netto-noll) uppgick till 1,1 biljoner dollar 2022 – ett nytt rekord och en enorm acceleration från året innan – eftersom energikrisen och politiska åtgärder drev på snabbare utbyggnad av ren energiteknik. Kina stod för nästan hälften med 546 miljarder dollar i investeringar i vind- och solkraft, vilket kan utmana USA:s ansträngningar att öka inhemsk utveckling av förnybar energi. Läs artikeln och rapporten från Bloomberg NEF [eng]
Vind och sol var EU:s främsta elkälla 2022 för första gången någonsin
Vind och sol levererade mer av EU:s el än någon annan källa för första gången någonsin 2022. Tillsammans stod de för en rekordstor femtedel av EU:s el 2022 – en större andel än gas eller kärnkraft, enligt en rapport från klimattankesmedjan Ember. Rekordtillskott av ny vind och sol 2022 hjälpte Europa att överleva en »trippelkris« skapad av restriktioner för rysk gastillförsel, ett fall i vattenkraft orsakat av torka och oväntade kärnkraftsavbrott. Läs artikeln från Carbon Brief [eng] Läs rapporten från Ember [eng]
OX2 utvecklar 1400 MW havsbaserad vindpark utanför Finland
OX2 har påbörjat arbetet med att utveckla vindparken Tyrsky i Bottniska viken i finsk ekonomisk zon. Projektet som kommer att en total installerad kapacitet om 1400 MW och vindparken beräknas vara i drift kring 2030. Läs artikeln från Power Technology [eng]
Danske Bank slutar med ny finansiering av fossila bränslen
Danmarks största bank har förklarat ett slut på finansiering av fossila bränslen, efter att ha kommit fram till att 99,9 procent av deras koldioxidavtryck kommer från finansierade utsläpp. Läs artikeln från The Energy Mix
Första SMR-kontraktet i väst påskrivet – reaktorn ska stå klar 2028
I Kanada, vid Darlingtons kärnkraftverk, ska energibolaget Ontario Power Generation bygga en SMR om 300 MW elektrisk effekt. Minireaktorn heter BWRX-300 och är en kokvattenreaktor som har utvecklats av GE Hitachi. Den väntas vara klar i slutet av 2028. (I Sverige arbetar Vattenfall med en förstudie med målet att minst två SMR ska byggas vid Ringhals. Där är BWRX-300 ett av koncepten som granskas. Enligt Vattenfalls uppgifter kostar reaktorn ungefär en miljard dollar, drygt tio miljarder kronor).Läs artikeln från Ny Teknik
Debatt: Kärnkraftsfrågan är långsiktig, illa lämpad för snabba utspel och minimala majoriteter i riksdagen. Regeringen bör förverkliga Kristerssons ”samtala med alla” och söka en bred energiöverenskommelse. En ansvarsfull regering drar också lärdomar av det vi alla vill tänka bort eller ser som otänkbart, skriver Mattias Goldmann, klimatdebattör.
Kristerssons sida är tydlig i sin vurm för kärnkraft. Hur energifrågan hanteras avgör därmed förtroendet för politiken, i Sverige liksom i Japan. Men frågan är långsiktig, illa lämpad för snabba utspel och minimala majoriteter i riksdagen. Att hälften av svenskarna inte ens indirekt är med i diskussionen är ohållbart; regeringen bör förverkliga Kristerssons ”samtala med alla” och söka en bred energiöverenskommelse.
Vad kan du förvänta dig för aktiviteter under 2023 inom den Gröna omställningen?
Mer än någonsin att ta del av som besökare eller deltagare. Allt från myndigheter till internationella, publika mässor och event. Vissa aktiviteter kan kräva anmälan och ev avgifter, men här kan man verkligen planera året, om man så vill.
12 januari. 10:00-11:45. Transportforum 2023 – en digital mellanakt. Tomas Svensson, generaldirektör VTI. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Björn Sandén, professor, Chalmers. Huvudlärdomarna i regeringsuppdraget ”Uppdrag att bidra till ökad kunskap om elektrifieringen av Transporter” som VTI ska redovisa till regeringen den 13 januari.
18-21 januari. Automässan 2023. Nordens största mötesplats för motorbranschens service- och eftermarknad. Svenska Mässan Göteborg. Bl a tema om elektrifiering.
2 februari 12:00-13:00. Material recycling – possibilities, shortcomings and policy instruments. Chalmers. WELCOME TO to listen to Christer Forsgren, Consultant in Industrial Recycling and Christian Ekberg, Prof. Energy and Material, Industrial Materials Recycling and Nuclear Chemistry. Focus on the webinar is: Metal recycling. Online
8 februari. Nordic Collaboration in Green Boating: We invite green boating enthusiasts and politicians to discuss nordic collaboration within green boating and infrastructure for zero emission leisure boating/tourism/urban ferries. https://toolspawn.com/events/list/637b74d40bd9e5dc02fda08c
9 februari. 09:00-15:00 Chalmers. Initiativseminarium styrkeområde Transport 2023. Electromobility is here – are we ready? Heldag om e-mobility. RunAn, Chalmersplatsen 1.
eCarExpo mässan är nu öppen för allmänheten i Göteborg på Svenska Mässan, 3 till 4 december 2022. Raymond visar upp sina världsledande produkter.
Kom till vår monter och gör en kostnadsfri förstudie och ta del av senaste nyheter av integrerade solceller i tak, solcells paneler, solcells tak, solcells fasader och färgade solcells paneler, solcells carport, batterilager och flexibilitetstjänster. Huawei och Ferroamps produkter finns också i montern.
GruppSol går internationellt – och byter namn till Raymond
Det snabbväxande företaget behöver plats för både fler medarbetare och för att möjliggöra egen produktion vägg i vägg med huvudkontoret.
Nya hinder för fortsatt kärnkraft i Sverige ger tveksamhet och rädsla för ytterligare prishöjningar. ”Planerbarheten riskerar få ytterligare negativa omdömen och kan ifrågasättas”.
Stoppet på Ringhals 4 förlängs med tre veckor, återstarten av reaktorn, som var planerad till 31 januari 2023, skjuts fram till 23 februari.
Ett omfattande reparationsarbete har pågått sedan en tryckhållare torrkokat i samband med en återstart i slutet av augusti.
”Vi gör något som vi inte har gjort förut, det finns inget facit”, säger vd Björn Linde.
Jag fick via KTH en inbjudan till nätverksmöte och dialogsamtal som kan vara intressant för flera.
Välkomna till nätverksmöte och dialogsamtal på temat Framtidens kompetens för ett uthålligt energisystem. Sverige, liksom världen, står inför enorm tillväxt inom energisektorn för att möta omställningen för ett uthålligt samhälle och ett energi-oberoende Europa. För detta behövs kompetens. Alla talanger behövs för att vi ska lyckas uppfylla dessa mål och det krävs samarbete. Detta event syftar till att överbrygga broar och låta industri, myndigheter och akademi mötas.
Eventet arrangeras av KTH:s Energiplattform och på initiativ av föreståndare Lina Bertling Tjernberg, även mottagare av utmärkelsen Årets Kraftkvinna 2021.
Övergripande agenda
13.00 Nätverkande och mingel (kaffe serveras ) 14.00-16.00 Gradängsalen 16-18 Mingel och nätverkande (enklare förtäring och mingel)
Utvecklingen av effektiva och hållbara laddningsbara batterier är en teknologisk knäckfråga i dagens moderna samhälle. Att en viktig grund för detta teknikområde lades av en svensk uppfinnare vid 1800-talets slut är okänt för de flesta.
En novemberdag år 1900 satt uppfinnaren Waldemar Jungner och hans hustru Hulda tillsammans med några journalister, ingenjörer och finansiärer på Hotell Anglais vid Stureplan i Stockholm. De räknade varv efter varv som presterades av en eldriven bil, utrustad med ett silver-kadmiumbatteri som Waldemar Jungner konstruerat.
Birgerjarlsgatan och Stureplan i Stockholm. I bakgrunden syns hotell Anglais. Foto från omkring 1900.
