Mikael Odenberg riktar skarp kritik mot regeringen:
När regeringen avvisar tretton ansökningar om etablering av havsbaserad vindkraft innebär det närmast en energipolitisk och näringspolitisk katastrof. Det skriver Mikael Odenberg, f.d. energipolitisk talesman (M), försvarsminister och styresman i Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Regeringen borde tvinga Försvarsmakten att bli proaktiv i stället för reaktiv, menar han. Läs mer i länken nedan:
En del av oss har ju tagit del av den rapportering kring batteritillverkning den senaste tiden men inte alltid har orsakerna tagits upp. Bland konsekvenserna så blir inte bara fordonsindustrin drabbad.
Vi ser det redan i anläggningar för batterilager planerade för både större och mindre energilösningar med förnybar energi och tex solcellsanläggningar för villor.
OmEv skrivit en intressant sammanställning över de orsaker som ligger bakom förseningarna.
Upprampning av batteriproduktion Många batterianläggningar i Europa är försenade. Mängden batterier som produceras motsvarar inte de förväntningar och tillkännagivanden som gjorts. Problem inom produktionen finns inte bara hos nya europeiska företag utan även hos etablerade asiatiska celltillverkare
Exempel på vad du själv skulle kunna göra för klimatmålen:
Energiomställning: Sverige behöver öka sin produktion av förnybar energi, som sol- och vindkraft, samtidigt som vi minskar användningen av fossila bränslen som kol och olja. AGERA SJÄLV: Sätt upp tex solcellsanläggning, cykla, eller om du måste köra bil, skaffa elbil, elmoppe. Byt ut onödig köksutrustning som drar energi. Släng gamla kaffebryggaren och byt den mot en kaffepress. Värm tex upp vattnet med vattenkokare snabbt, häll upp i pressen med kaffet, låt brygga kaffet några minuter, häll upp på termos. – Klart och man slipper varmhållning!
Transporter: Att främja hållbara transportsätt inom kollektivtrafik, elbussar och eldrivna lastbilar för distribution är mycket viktigt: AGERA SJÄLV: Handla inte spontanköp tur och retur bara för att du har bil. Planera! – Kör mindre och undvik rusningstider då det oftast blir bilköer inför helgerna med rejäla utsläpp. Köp mindre via nätet – beställ varor via distributörer som verkligen erbjuder beställningar med förbränningsfri transport hela vägen. Köp hellre den dyrare mössan i 100% ull lokalt. Återanvänd smarta och hållbara varor och undvik framförallt microplaster i dina kläder och varför inte när du tvättar bilen med microfiberdukar. En gammal linnehandduk fungerar lika bra.
Industri: Genom att effektivisera industrins processer och minska användningen av fossila bränslen kan utsläppen minska betydligt. AGERA SJÄLV: Föreslå smarta lösningar på onödigt energislöseri och försök påverka din omgivning på jobbet. Påverka för solcellsanläggning och batterilagring tex och verksamheten kan också erbjuda anställda elbilsladdare på arbetsplatsen då det finns bidrag att få för det. – Än så länge.
Jordbruk och skogsbruk: Att främja hållbara metoder inom jordbruk och skogsbruk kan bidra till att binda in koldioxid och minska CO2. AGERA SJÄLV: Om du har egen mark kan du tex låta den få mer biologisk mångfald genom att röja skogen hållbarare. Exempelvis genom att skapa faunadepåer av död ved och röja undan undervegitation som gör skogen öppnare för fler biotoper. För transporter och mindre arbeten kan du avskaffa alla förbränningsmotor-baserade maskiner. Det finns redan eldrivna fyrhjulingar tex. Placera vertikala solceller på öppna ytor där det är lämpligt. Då kan man utnyttja ytan mellan dem för odling. Eller för ännu mindre ytor kan man börja med egen fiskodling som ger extra näring för egna växtodlingen.
Tips: ENERGIGEMENSKAPER: Seminarium 4 december, 14-16:00. Högskolan Gävle Energigemenskaper har ökat snabbt i popularitet i och idag finns över tio tusen sådana gemenskaper i Europa. Lokalt har över två miljoner invånare gått samman för att investera i elproduktion som delas mellan medlemmarna i närområdet. I Sverige är utvecklingen långsammare på grund av begränsningar i regelverk, trots att undersökningar visar ett starkt intresse för egenproduktion av lokal el.
några av de senaste dagarnas kritik mot våra politikers agerande angående klimatpolitiken.
Jag fann denna insändare i DN som är extra värd att läsa kring klimathot
De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från det. Insikten om förnekelsens kraft löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt, skriver den pensionerade psykologen Kjell Jormfeldt.
Rapporterna om att klimatmålen inte kommer att klaras duggar tätt. Hur kommer det sig att klimatfrågan negligeras i så hög grad trots att det handlar om mänsklighetens fortsatta existens? Det är som att vi närmar oss stupet med expressfart, utan att någon bryr sig.
Klimatet har blivit en separat fråga vid sidan om övriga samhällsintressen som förutsätter tillväxt, ökat resande, mer energianvändning, mer mineralutvinning och ”business as usual”. Vad som behövs för att förebygga olidlig hetta, översvämmade storstäder och en obeboelig jord är ett globalt uppvaknande som överflyglar all annan planering.
De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från att det behövs både storskaliga systemförändringar på global nivå tvärs över alla politiska grupperingar och individuella livsstilsförändringar för att råda bot på problemet.
På 1930-talet beskrev den österrikiska psykoanalytikern Anna Freud jagets försvarsmekanismer. De förklarar hur vi människor undviker att förlora ansiktet inför oss själva och därför uppfinner olika metoder för att slippa erkänna egna brister.
De klassiska försvarsmekanismerna kan ge en bra förklaring till varför klimatfrågan försummas. Förnekelse är den första försvarsmekanismen som kommer till användning. Man vill helt enkelt inte se faran.
Nästa steg är rationalisering, att bortförklara eller söka alternativa lösningar, som obefogad teknikoptimism såsom elbilar och kärnkraft. Sedan följer projektion, till exempel att det är Miljöpartiets fel alltsammans och till slut isolering, att bara se en sak i taget utan att inse sambanden, att krig och kapprustning är det absolut värsta formen av miljöförstöring eftersom de enbart leder till död och destruktivitet utan något som helst positivt utfall.
Jag låg och funderade över detta en natt när jag inte kunde sova och blev glad när jag insåg sammanhanget. Det löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt.
Raymond – Först med att lansera Solid State batteri i Sverige
En banbrytande nyhet för den svenska marknaden. Raymond Solid State kombinerar hög energitäthet med lång livslängd, hög i- och urladdningskapacitet med enastående säkerhetsfunktioner och ger, inte minst, hög avkastning.
Länk till Pressrelease: SOLID STATE: Bra utveckling för dig med planer på, eller har solceller
OmEv har gjort en intressant sammanställning av utvecklingen i EU. Kraven minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Priserna på laddbara bilar fortsätter sjunka. Trenden är också intressant för eldrivna lätta transportfordon.
Det är inte bara Tesla och Kinaägda varumärken som säljer elbilar i Europa. Nya data om bilförsäljningen 2023 visar att traditionella europeiska och asiatiska tillverkare fortfarande har stark ställning på elbilsmarknaden. Även lätta lastbilar börjar bli elektriska, och laddinfrastruktur byggs för fullt.
Bilarna i Europa blir bara fler. Mellan 2012 och 2021 ökade antalet personbilar från 215 till 250 miljoner. De lätta lastbilarna ökade från 33 till 37 miljoner [1].
Institutet ICCT har nyligen presenterat statistik om försäljningen förra året i EEA (EEA = EU, Island, Lichtenstein och Norge) [2]. År 2023 såldes 10,7 miljoner nya personbilar. Det var en ökning med 13 procent jämfört med året innan.
Teslas försäljning ökade 80 procent. Andra tillverkare som ökade är Volkswagen (17 %), Renault-Nissan-Mitsubishi (16 %), Subaru-Suzuki-Toyota (15 %), BMW Group (14 %), Mercedes (10 %) och Volvo (10 %).
Laddbara personbilar stod för 23 procent
Personbilar med eldrift utgjorde 15 procent av nybilsförsäljningen. Laddhybriderna utgjorde 8 procent och det innebär att 23 procent, en fjärdedel av nybilsförsäljningen är laddbara. Elbilarnas andel ökade med två procentenheter jämfört år 2022 medan laddhybridernas andel minskade med två procentenheter. Andelen laddbara personbilar var alltså oförändrad, 23 procent båda åren.
I Sverige var andelen elbilar 39 procent och laddhybriderna 21 procent.
Med tanke på tidigare pandemiår och skakig ekonomi är det noterbart att den totala andelen laddbara bilar 2023 inte blev högre än 2022. Däremot blev de fullelektriska bilarna vanligare (från 13 till 15 % av nyförsäljningen). Där fortsätter elektrifieringen.
ICCT redovisar också siffror för ett urval av tillverkare. Volvos försäljning år 2023 bestod till 33 procent av elbilar och 32 procent av laddhybrider. Det var en relativt hög andel jämfört med exempelvis BMW (20 och 15 procent), Mercedes (18 och 19 %), Kia (13 och 11 %) och Volkswagen (15 och 5 %).
Alla tillverkare klarade sina målnivåer för utsläpp av koldioxid. Medelvärdet för hela den nysålda flottan hamnade på 107 gram CO2 per km år 2023. Det uppnådda värdet ligger 12 procent under målnivån.
Lätta lastbilar ökade 15 procent
Det registrerades 1,5 miljon lätta lastbilar under 2023. Det var en ökning med 15 procent från året innan. Försäljningen av lätta lastbilar motsvarar 8 procent av personbilarnas antal.
Mest ökade Volkswagen sin försäljning (28 %). Renault-Nissan-Mitsubishi ökade 17 procent medan Ford och Stellantis båda ökade sin försäljning med 14 procent.
Sju procent av lätta lastbilar var eldrivna
Sju procent av de nyregistrerade lätta lastbilarna var eldrivna. Laddhybriderna var så få – om ens några – att de inte syns i statistiken.
Det är relativt små skillnader mellan olika tillverkare. Bland de tillverkare som redovisas i rapporten var 3 procent av Fords lätta lastbilar eldrivna. Övriga hade en elfordonsandel mellan 6 och 9 procent.
Utsläppet av koldioxid från de lätta lastbilarna hamnade på 180 gram per km som medelvärde hos den nysålda flottan. I likhet med personbilarna var det 12 procent under målnivån för 2023.
700 000 nya laddpunkter 2023
Det installerades ungefär 700 000 publika laddpunkter i EEA-området under 2023. Likströmsladdarna (DC) ökade drygt 60 procent jämfört med slutet av 2022 medan växelströmsladdarna (AC) ökade 35 procent. Ungefär 85 procent av laddarna är AC-laddare.
Investeringar i laddinfrastruktur tog ett rejält kliv i Danmark. Där ökade antalet AC-laddare med 109 procent och DC-laddarna med 143 procent 2023 jämfört med året innan. I Belgien ökade antalet DC-laddare ännu mer, hela 154 procent.
4,2 st laddare ”22 kW-ekvivalent” per tusen fordon
I rapporten summerar man ihop den publika laddinfrastruktur som har installerats till ett 22 kW-ekvivalentvärde i i EEA-området. I december 2023 fanns det i medeltal 4,2 st ”22 kW-ekvivalentladdare” per tusen personbilar och lätta lastbilar i trafik (alltså inte bara laddbara fordon). Antalet hade ökat från 3,8 per tusen fordon i september samma år.
Norge leder såklart ligan. Där fanns 31 st 22 kW-ekvivalentladdare per lätta tusen fordon i slutet av 2023. Det förklaras av den höga andelen elbilar i landet. De följs av Island (17), Nederländerna (13), Danmark (13) och Sverige (11). Italien (1,9) och Spanien (1,7) är exempel på länder under medelvärdet.
Fler laddare per elbil i Norge än i Sverige – och färre
I Sverige fanns under det fjärde kvartalet 2023 ungefär 33 000 publika AC-laddare och 5 500 DC-laddare. Motsvarande antal i Norge var 20 000 respektive 10 000.
I Norge finns idag cirka 800 000 elbilar [3] och 200 000 laddhybrider [4]. Totalt finns 2,6 miljoner personbilar i Norge.
Det kan jämföras med 300 000 elbilar och 270 000 laddhybrider i Sverige. Totalt finns fem miljoner personbilar i Sverige [5].
Europamarknaden 2024
I en analys från början av året spådde Bloomberg att den europeiska elbilsmarknaden kommer vara relativt stabil även i år.
”Försäljningen i Europa kommer att vara relativt oförändrad i år eftersom biltillverkarna håller tillbaka högre volymer innan koldioxidreglerna skärps igen 2025. Subventionerna har också minskat i några viktiga regioner, och den europeiska marknaden för elbilar påverkas av systemen för beskattning av tjänstebilar. Försäljningen av elbilar i Europa bör uppgå till cirka 3,4 miljoner för året, en ökning med 8 procent” [6, 7].
Noter
ICCT:s uppgifter om publik laddning i Sverige avviker något från Powercircle. De senare anger 35 600 publika laddpunkter i februari 2024, varav 3 150 med snabbladdning [8].
I ICCT-rapporten tolkar vi begreppet ”van” som lätt lastbil. Det kan även användas om stora personbilar men av metodtexten framgår att begreppet här avser lätta lastbilar.
Egen kommentar
Det är noterbart att andelen laddbara fordon i Europa inte ökade mer även om andelen elbilar steg. Att tillverkarna överpresterade koldioxidmålet tyder på att de ändå gjorde vad som krävs för att klara trenden mot utsläppskraven 2025.
Kanske blir det en måttlig ökning även i år. Men utvecklingen har knappast vänt. Kraven på tillverkarna att minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps framöver. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Dessutom spås priserna på laddbara bilar och batterier fortsätta sjunka.
Det är ofta ensidigt fokus på personbilar. Men lätta lastbilar är intressanta, även om de bara utgör en knapp tiondel av försäljningen. De används mycket i yrkestrafik och har långa körsträckor. Många används mycket i tätorter där utsläpp och buller är särskilt belastande. Det blir intressant att följa deras omställning mot elektrifiering. Kommer den följa personbilarnas kurva? Eller kan sjunkande priser på drivlinor och batterier göra den omställningen snabbare?
Norge har 2,5 gånger så många elbilar som Sverige, och dubbelt så många snabbladdare. I Sverige finns däremot nästan dubbelt så många publika normalladdare enligt ICCT, trots att antalet laddbara fordon sammantaget är hälften av Norges. Man undrar varför.
Referenser
[1] Size and distribution of the EU vehicle fleet. ACEA 2023. Länk.
[2] European market monitor quarterly. European car and van market and charging infrastructure development: January-December 2023. Market Spotlight. 1 mars 2024. Länk.
[3] Effekterna av att det nästan bara säljs elbilar i Norge. Allt om elbil 18 februari 2024. Länk.
[4] Number of battery-electric cars and plug-in electric hybrids in Norway from 2012 to 2022. Statista. Länk.
[5] Fordon i län och kommuner 2023. Trafa 2024. Länk.
[6] Electric Vehicle Market Looks Headed for 22% Growth This Year. Bloomberg newsletter 9 januari 2024. Länk.
Via Associated Press, Berlin: Koldioxidutsläppen i Tyskland, Europas största ekonomi, sjönk till sin lägsta nivå på sju decennier när användningen av kol minskade oväntat kraftigt och det ekonomiska läget pressade produktionen av energiintensiv industri, enligt en studie som publicerades under torsdagen.
Tyskland har som mål att minska sina utsläpp till noll till 2045 och arbetar för att öka användningen av sol- och vindkraft och andra förnybara källor.
Tankesmedjan Agora Energiewende sa att dess preliminära beräkningar visar att Tyskland släppte ut 673 miljoner ton CO2 förra året, en minskning med 73 miljoner ton jämfört med 2022 och den lägsta nivån sedan 1950-talet. Siffran låg 46 % under landets utsläpp 1990. Men man ser också att det behövs mer åtgärder för områden som transport och bostäder där man vill se till att alla inkomstgrupper kan ha råd med förnybar energi.
På tisdagen sa Tysklands energimyndighet att förnybara energikällor stod för mer än hälften av landets energiproduktion 2023. Förnybar energi steg till 56 % av energiproduktionen, från 47,4 % 2022. Samtidigt har elproduktion med svart kol fallit till 8,9 % från 12,8 % och brunkolseldad el sjönk till 17,4 % från 21 %.
3 kärnkraftverk stängda 2023
Tyskland stängde av sina tre sista kärnkraftverk i april – ett sedan länge planerat drag, även om vissa argumenterade för en omstart efter att energipriserna ökade på grund av kriget i Ukraina. Kärnkraften stod för 1,5 % av energiproduktionen 2023, en minskning från 6,7 % föregående år.
Mer än hälften av förra årets minskning av utsläpp – cirka 44 miljoner ton – berodde på att koleldad elproduktion föll till sin lägsta nivå sedan 1960-talet, enligt Agora. Det i sin tur berodde på en minskad efterfrågan på el och ökad import från grannländerna, varav ungefär hälften kom från förnybara energikällor.
Dessutom minskade utsläppen från industrin avsevärt eftersom energiintensiva företag minskade produktionen till följd av ekonomisk svaghet och internationella kriser, sa tankesmedjan.
Tyskland, den kanske sämst presterande stora utvecklade ekonomin de senaste månaderna, har tyngts av höga energipriser, global ekonomisk svaghet och räntehöjningar för att bekämpa inflationen. Landet är hem för många energiintensiva företag, bland annat inom kemi- och metallindustrin.
Agora beräknade att endast cirka 15 % av förra årets utsläppsbesparingar utgör ”permanenta utsläppsminskningar till följd av ytterligare förnybar energikapacitet, effektivitetsvinster och övergången till bränslen som producerar mindre CO2 eller andra klimatvänliga alternativ.” Den sa att ”de flesta av utsläppsminskningarna 2023 inte är hållbara ur ett industri- eller klimatpolitiskt perspektiv.”
Ekonomi- och klimatminister Robert Habeck, en medlem av miljöpartiet de gröna som också är vice förbundskansler, sa att Tyskland har lagt grunden för framtida tillväxt inom förnybar energi genom att gå över till att utöka sol- och vindproduktionen.
”Vi gör synliga framsteg på vägen mot klimatneutral elförsörjning”, sa han.
När det gäller industrin, ”är det bra att investeringar görs i klimatproduktion och energieffektivitet”, sade han i ett uttalande. Habeck pekade även på statliga insatser för att sänka elpriserna för industrin.
Kärnkraft tänker sig ju Tidö-partierna men det kan vara intressant känna till att uran ökade med 42,15 USD eller hela 86,28% sedan dec 2023. Uran förväntas handlas till 93,16 USD i slutet av detta kvartal, enligt Trading Economics globala makromodeller och analytikers förväntningar.
Volatila priser på fossila bränslen och ambitiösa klimatmål fick USA och 20 andra länder planera för ev. kärnkraftanläggningar vilket då kan tredubbla efterfrågan på uran till 2050. Största satsningarna på kärnenergi görs av Kina, som bygger 22 av 58 globala reaktorer, medan Japan startat om projekt för att öka kärnkraftsproduktionen. I Finland startade Europas första anläggning efter förseningar på 15 år.
Utvecklingen möts också av ökande hot mot utbudet
Västerländska företag fortsatte att frivilligt undvika Rysk uranimport på grund av dess invasion av Ukraina, samt att USA gick till att direkt förbjuda import från Ryssland av kärnbränsle. Dessutom pressades utbudet också av militärkuppen i Niger och problem i kanadensiska gruvor.
Rapporten The Energy Transition Readiness Index 2023 (ETRI 2023) har kartlagt 14 europeiska elmarknader. Det visar sig att Sverige, Norge och Finland ligger bäst till, enligt rapporten.
Rapporten (länk här) undersöker hur väl förberedda de är för att skapa mer förnybar energi, minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen som har satts upp för år 2030. Det är analytiker från Association for Renewable Energy and Clean Technology (REA), Storbritanniens största intresseorganisation för förnybar energi och ren teknik, som har genomfört rapporten, tillsammans med energihanteringsföretaget Eaton och investeringsbolaget Foresight Group.
Den största utmaningen, enligt rapporten, är energiflexibiliteten. När fossila bränslen fasas ut behöver nationella elnät kunna balansera den förnybara energiproduktionen som inte är planerbar. Endast Sverige, Norge och Finland ser ut att kunna överbrygga denna flexibilitetslucka med enkelhet tack vare stor tillgång till vattenkraft och etablerade flexibla marknader.
– ”När det inte finns tillräcklig flexibilitet i elsystemet kan problem som strömavbrott eller överbelastning uppstå. Lösningar kan till exempel vara energilagring och solceller som spelar roll för att avlasta och stabilisera elnätet. Detta är nyckeln till att säkerställa överkomliga elpriser och leveranssäkerhet, säger Fredrik Regnell, Sverigechef på Eaton”.
Många har varit skeptiska till att återvinning av elbilars och laddbara fordonsbatterier inte skulle vara relevant och ens förekomma. Men många företag har tidigt visat stort intresse med stora investeringar, och en ny studie bekräftar trenden.
Via ELBILEN I SVERIGE: Tidigare i somras beslutade EU:s ministerråd om att införa den nya batteriförordningen inom unionen. Med det införs bland annat krav för hur stor andel återvunnet bly, litium och kobolt som bland annat batterier till elbilar måste innehålla. Men förordningen gäller för alla typer av batterier, som ska förses med ett ”batteripass”, och innehåller även regler för insamling av förbrukade batterier.
Studien, som genomförts i samarbete med det tekniska universitet i tyska Aachen tillsammans med konsultfirman PwC, förutspår en ny miljardindustri. Slutsatsen är att satsningarna kommer ge resultat, redan innan 2035 kommer återvinning av batterier vara en lönsam affär.
