De oskyddade naturskogarna längs fjällkedjan huggs ner i allt högre takt, kan Ekot avslöja.
På bara fyra år har över 6 000 hektar av det område som den senaste skogsutredningen ville skydda avverkats, visar vår granskning.
”Det är fruktansvärt kortsiktigt”, säger Ulf von Sydow på Naturskyddsföreningen.
Det finns ett stort sammanhängande fjällskogsbälte från norra Dalarna till Norrbotten, som utgör ett av de fåtal intakta skogslandskapen som fortfarande finns kvar i Europa. Genom sin storlek och att skogarna är sammanhängande innehåller de en unik mångfald av ekosystem.
– Den står emot storm, den står emot brand, den står emot insektsangrepp. Den har alltid sett ut likadant och den lever och den frodas och den mår gott, säger Ulf von Sydow, ordförande för Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen. Han har ägnat flera decennier åt att försöka få till ett skydd för de här skogarna.
Just för att det här området är så viktigt föreslog en statlig skogsutredning 2020 att mer än 500 000 hektar av den här skogen skulle skyddas, ett förslag som varken dåvarande eller nuvarande regering gick vidare med fullt ut. I stället har bara en femtedel av den här skogen fått ett utlovat formellt skydd.
Avverkningen ökar
Genom att jämföra Skogsstyrelsens satellitbilder över alla avverkningar som gjorts med kartor över den skog som föreslogs skyddas har Ekot kunnat ta fram ett unikt material. Det visar att de här värdefulla, ännu oskyddade naturskogarna längs fjällkedjan huggits ner i allt högre takt de senaste åren.
Det är hittills en liten del som avverkats, men det rör sig redan om minst 6 300 hektar sedan underlaget till Skogsutredningens kartor togs fram. Lägger man ihop allt som avverkats skulle det ta upp ett område på sex gånger tio kilometer.
2021, alltså året efter att utredningen kom med sitt förslag, avverkades mer än något annat år.
– Jag tycker det är förfärligt. Jag tycker det är fruktansvärt kortsiktigt det hela. Ett tusenårigt ekosystem hugger man sönder, säger Ulf von Sydow på Naturskyddsföreningen.
Ministern: ”Vill ju bevara skyddsvärda skogar”
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari konstaterar att avverkningarna hänger ihop med virkesbristen som uppstått när vi inte längre köper virke från Ryssland.
– Vi vet att avverkningstakten ökar. Och det av flera skäl. Inte minst då att Ryssland inte exporterar virke på samma sätt och då ökar avverkningstakten i både Sverige och Finland. Och det påverkar ju såklart också de fjällnära skogarna. Men vi arbetar ju väldigt aktivt för att det inte ska avverkas skyddsvärd skog, säger hon.
Hon syftar påden del av skogsutredningens förslag som man valde att gå vidare med, nämligen att staten skulle skydda sin egen skog – en femtedel av det här fjällskogsbältet. Men det som fortfarande är oskyddat ägs till största del av privata skogsägare – och det är där avverkningarna ökar.
– Det är ju någonting som vi i regeringen vill arbeta för att förändra. Vi vill ju bevara skyddsvärda skogar och särskilt de fjällnära skogarna. Så det här är ju väldigt bra att ni har gjort den här granskningen, säger hon.
Raymond – Först med att lansera Solid State batteri i Sverige
En banbrytande nyhet för den svenska marknaden. Raymond Solid State kombinerar hög energitäthet med lång livslängd, hög i- och urladdningskapacitet med enastående säkerhetsfunktioner och ger, inte minst, hög avkastning.
Länk till Pressrelease: SOLID STATE: Bra utveckling för dig med planer på, eller har solceller
OmEv har gjort en intressant sammanställning av utvecklingen i EU. Kraven minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Priserna på laddbara bilar fortsätter sjunka. Trenden är också intressant för eldrivna lätta transportfordon.
Det är inte bara Tesla och Kinaägda varumärken som säljer elbilar i Europa. Nya data om bilförsäljningen 2023 visar att traditionella europeiska och asiatiska tillverkare fortfarande har stark ställning på elbilsmarknaden. Även lätta lastbilar börjar bli elektriska, och laddinfrastruktur byggs för fullt.
Bilarna i Europa blir bara fler. Mellan 2012 och 2021 ökade antalet personbilar från 215 till 250 miljoner. De lätta lastbilarna ökade från 33 till 37 miljoner [1].
Institutet ICCT har nyligen presenterat statistik om försäljningen förra året i EEA (EEA = EU, Island, Lichtenstein och Norge) [2]. År 2023 såldes 10,7 miljoner nya personbilar. Det var en ökning med 13 procent jämfört med året innan.
Teslas försäljning ökade 80 procent. Andra tillverkare som ökade är Volkswagen (17 %), Renault-Nissan-Mitsubishi (16 %), Subaru-Suzuki-Toyota (15 %), BMW Group (14 %), Mercedes (10 %) och Volvo (10 %).
Laddbara personbilar stod för 23 procent
Personbilar med eldrift utgjorde 15 procent av nybilsförsäljningen. Laddhybriderna utgjorde 8 procent och det innebär att 23 procent, en fjärdedel av nybilsförsäljningen är laddbara. Elbilarnas andel ökade med två procentenheter jämfört år 2022 medan laddhybridernas andel minskade med två procentenheter. Andelen laddbara personbilar var alltså oförändrad, 23 procent båda åren.
I Sverige var andelen elbilar 39 procent och laddhybriderna 21 procent.
Med tanke på tidigare pandemiår och skakig ekonomi är det noterbart att den totala andelen laddbara bilar 2023 inte blev högre än 2022. Däremot blev de fullelektriska bilarna vanligare (från 13 till 15 % av nyförsäljningen). Där fortsätter elektrifieringen.
ICCT redovisar också siffror för ett urval av tillverkare. Volvos försäljning år 2023 bestod till 33 procent av elbilar och 32 procent av laddhybrider. Det var en relativt hög andel jämfört med exempelvis BMW (20 och 15 procent), Mercedes (18 och 19 %), Kia (13 och 11 %) och Volkswagen (15 och 5 %).
Alla tillverkare klarade sina målnivåer för utsläpp av koldioxid. Medelvärdet för hela den nysålda flottan hamnade på 107 gram CO2 per km år 2023. Det uppnådda värdet ligger 12 procent under målnivån.
Lätta lastbilar ökade 15 procent
Det registrerades 1,5 miljon lätta lastbilar under 2023. Det var en ökning med 15 procent från året innan. Försäljningen av lätta lastbilar motsvarar 8 procent av personbilarnas antal.
Mest ökade Volkswagen sin försäljning (28 %). Renault-Nissan-Mitsubishi ökade 17 procent medan Ford och Stellantis båda ökade sin försäljning med 14 procent.
Sju procent av lätta lastbilar var eldrivna
Sju procent av de nyregistrerade lätta lastbilarna var eldrivna. Laddhybriderna var så få – om ens några – att de inte syns i statistiken.
Det är relativt små skillnader mellan olika tillverkare. Bland de tillverkare som redovisas i rapporten var 3 procent av Fords lätta lastbilar eldrivna. Övriga hade en elfordonsandel mellan 6 och 9 procent.
Utsläppet av koldioxid från de lätta lastbilarna hamnade på 180 gram per km som medelvärde hos den nysålda flottan. I likhet med personbilarna var det 12 procent under målnivån för 2023.
700 000 nya laddpunkter 2023
Det installerades ungefär 700 000 publika laddpunkter i EEA-området under 2023. Likströmsladdarna (DC) ökade drygt 60 procent jämfört med slutet av 2022 medan växelströmsladdarna (AC) ökade 35 procent. Ungefär 85 procent av laddarna är AC-laddare.
Investeringar i laddinfrastruktur tog ett rejält kliv i Danmark. Där ökade antalet AC-laddare med 109 procent och DC-laddarna med 143 procent 2023 jämfört med året innan. I Belgien ökade antalet DC-laddare ännu mer, hela 154 procent.
4,2 st laddare ”22 kW-ekvivalent” per tusen fordon
I rapporten summerar man ihop den publika laddinfrastruktur som har installerats till ett 22 kW-ekvivalentvärde i i EEA-området. I december 2023 fanns det i medeltal 4,2 st ”22 kW-ekvivalentladdare” per tusen personbilar och lätta lastbilar i trafik (alltså inte bara laddbara fordon). Antalet hade ökat från 3,8 per tusen fordon i september samma år.
Norge leder såklart ligan. Där fanns 31 st 22 kW-ekvivalentladdare per lätta tusen fordon i slutet av 2023. Det förklaras av den höga andelen elbilar i landet. De följs av Island (17), Nederländerna (13), Danmark (13) och Sverige (11). Italien (1,9) och Spanien (1,7) är exempel på länder under medelvärdet.
Fler laddare per elbil i Norge än i Sverige – och färre
I Sverige fanns under det fjärde kvartalet 2023 ungefär 33 000 publika AC-laddare och 5 500 DC-laddare. Motsvarande antal i Norge var 20 000 respektive 10 000.
I Norge finns idag cirka 800 000 elbilar [3] och 200 000 laddhybrider [4]. Totalt finns 2,6 miljoner personbilar i Norge.
Det kan jämföras med 300 000 elbilar och 270 000 laddhybrider i Sverige. Totalt finns fem miljoner personbilar i Sverige [5].
Europamarknaden 2024
I en analys från början av året spådde Bloomberg att den europeiska elbilsmarknaden kommer vara relativt stabil även i år.
”Försäljningen i Europa kommer att vara relativt oförändrad i år eftersom biltillverkarna håller tillbaka högre volymer innan koldioxidreglerna skärps igen 2025. Subventionerna har också minskat i några viktiga regioner, och den europeiska marknaden för elbilar påverkas av systemen för beskattning av tjänstebilar. Försäljningen av elbilar i Europa bör uppgå till cirka 3,4 miljoner för året, en ökning med 8 procent” [6, 7].
Noter
ICCT:s uppgifter om publik laddning i Sverige avviker något från Powercircle. De senare anger 35 600 publika laddpunkter i februari 2024, varav 3 150 med snabbladdning [8].
I ICCT-rapporten tolkar vi begreppet ”van” som lätt lastbil. Det kan även användas om stora personbilar men av metodtexten framgår att begreppet här avser lätta lastbilar.
Egen kommentar
Det är noterbart att andelen laddbara fordon i Europa inte ökade mer även om andelen elbilar steg. Att tillverkarna överpresterade koldioxidmålet tyder på att de ändå gjorde vad som krävs för att klara trenden mot utsläppskraven 2025.
Kanske blir det en måttlig ökning även i år. Men utvecklingen har knappast vänt. Kraven på tillverkarna att minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps framöver. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Dessutom spås priserna på laddbara bilar och batterier fortsätta sjunka.
Det är ofta ensidigt fokus på personbilar. Men lätta lastbilar är intressanta, även om de bara utgör en knapp tiondel av försäljningen. De används mycket i yrkestrafik och har långa körsträckor. Många används mycket i tätorter där utsläpp och buller är särskilt belastande. Det blir intressant att följa deras omställning mot elektrifiering. Kommer den följa personbilarnas kurva? Eller kan sjunkande priser på drivlinor och batterier göra den omställningen snabbare?
Norge har 2,5 gånger så många elbilar som Sverige, och dubbelt så många snabbladdare. I Sverige finns däremot nästan dubbelt så många publika normalladdare enligt ICCT, trots att antalet laddbara fordon sammantaget är hälften av Norges. Man undrar varför.
Referenser
[1] Size and distribution of the EU vehicle fleet. ACEA 2023. Länk.
[2] European market monitor quarterly. European car and van market and charging infrastructure development: January-December 2023. Market Spotlight. 1 mars 2024. Länk.
[3] Effekterna av att det nästan bara säljs elbilar i Norge. Allt om elbil 18 februari 2024. Länk.
[4] Number of battery-electric cars and plug-in electric hybrids in Norway from 2012 to 2022. Statista. Länk.
[5] Fordon i län och kommuner 2023. Trafa 2024. Länk.
[6] Electric Vehicle Market Looks Headed for 22% Growth This Year. Bloomberg newsletter 9 januari 2024. Länk.
OmEv har tagit fram en sammanfattning kring vilka tuffa utmaningar vi redan möter men också hur stora möjligheterna är att redan nu hantera, nå och ådstakomma en snabbare omställning.
Michael Liebreich har i en artikel summerat fem utmaningar med att uppnå nettonoll av klimatgaser [1], men också kartlagt fem gynnsamma faktorer i en annan artikel [2]. Liebreich är grundare av BloombergNEF. Han är rådgivare till många som bestämmer i världen. Han gör också en utmärkt podd, som heter Cleaning up.
Artiklarna är värda att läsa. Ni kan också lyssna på artiklarna som inspelade poddavsnitt [3,4].
Fem utmaningar
I den första artikeln presenterar han ”De fem ryttarna” dvs de fem utmaningarna som gör övergången till nettonoll exceptionellt svår och de som tror att det kommer gå lätt lurar sig själva. De är
kostnader
behovet av ett betydligt större elnät
det enorma materialbehovet
politisk instabilitet
aktiv fördröjning av de mäktiga etablerade aktörerna.
Fem gynnsamma faktorer kan underlätta
I den andra artikeln diskuterar han fem positiva krafter för att uppnå nettonollutsläpp, i kontrast till tidigare utmaningar som författaren belyst. Dessa faktorer är
exponentiell tillväxt inom förnybar energi
systemlösningar för effektvariabilitet
tävlan mellan stormakter som driver grön teknik
minskand efterfrågan på kritiska mineraler tack vare tekniska framsteg och återvinning
missförstånd kring primärenergiförbrukningen som överdriver svårigheterna med övergången.
Utmaning 1: Kostnader
Det första hindret för övergången till nollutsläpp är kostnaden, av tre skäl:
Att komma från 90 procent till 100 procent ren energi kan vara lika dyrt som att nå upp till 90 procent. De sista tio procenten av ren energi kräver överkapacitet, mycket elledningar, biobränsle, kärnkraft och långvarig lagring, vilket saknar både regelverk och politiskt stöd.
Det finns användningarna av fossil energi där förnyelsebar elenergi har svårt att konkurrera med avseende på kostnader. En är industrins behov av hög temperatur för vissa processer.
Trots billiga vind-, solenergi- och batterier, är ren energi dyrt i områden med höga kapitalkostnader, och de utvecklande ländernas finansieringsbehov är enorma och till stor del orealiserade.
Utmaning 2: Elnät
För nå nettonoll måste ett elnät dubbelt så stort som idag byggas. Drivkrafter för behovet är den växande elektrifieringen, behovet av att transportera mer energi, ökad användning av vind- och solkraft från avlägsna platser, och en betydande kapacitetskö i anslutningar för vind-, sol- och laddinfrastruktur. Infrastruktur och planeringsprocesser är inte redo för denna expansion, vilket skapar ett stort hinder för övergången. Samt politikerna verkar inte förstå utmaningens storlek.
Utmaning 3: Material
”Clean energy rocks – a lot of rocks.”
För att bygga all förnyelsebar energi, elfordon och batterier behövs mineraler och metaller. Investeringar i gruvor är för liten, samt hur ska vi kunna öppna nya gruvor hållbart i den takt som behövs?
Utmaning 4: Politisk instabilitet
Samhällets engagemang för klimatåtgärder är fortfarande skört. Endast 23% av amerikanerna som röstar republikanskt ser klimatförändringarna som ett allvarligt hot. Även i Europa kom klimathotet först på nionde plats när européerna fick ranka samhällsproblem 2022.
Utmaning 5: Aktiv fördröjning av de mäktiga etablerade aktörerna
Övergången till nettonoll kommer att skapa förlorare – många av dem rika, mäktiga och välorganiserade. Flera av dem kommer aktivt kämpa emot förändringarna.
Gynnsam faktor 1: Exponentiell tillväxt inom förnybar energi
Solenergi och vindkraft har vuxit exponentiellt vilket sänkt kostnaderna drastiskt. Batteriteknik följer samma mönster, med snabb kostnadsminskning. Tidigare skeptiska prognoser har visat sig vara felaktiga. Tillväxten i vind och sol kommer troligen fortsätta i exponentiell takt under en lång tid.
Solceller kostade 106 USD per watt 1975. November 2023 var kostnaden 0,13 USD per watt.
Michael Liebreich tror dock inte på ett energisystem som enbart består av solceller och vindkraft. Kärnkraft, CCS, geotermisk energi och biobränsle kommer alla ha en roll.
Gynnsam faktor 2: Systemlösningar för effektvariabilitet
För att hantera variabiliteten i vind- och solenergi är lösningen inte bara batterier utan ett system av åtgärder inklusive efterfrågehantering, elnät och lagring. Utbyggnaden av elnätet för netto-noll kräver enorma investeringar men kan delvis minskas genom teknik, prissignaler, och förändrade kraftbehov. Elektrifieringen av transporter och uppvärmning, som elbilar och värmepumpar, stödjer detta genom att anpassa efterfrågan till tillgång. Det finns många lösningar och om vi låter prissignaler slå igenom kommer marknaden hitta möjligheter. Det kommer också bli systemlösningar som vi har svårt att se om vi tittar på en teknik i taget.
Gynnsam faktor 3: Tävlan mellan stormakter som driver grön teknik
Konkurrensen mellan stormakterna kan leda till en kapplöpning för att dominera de koldioxidsnåla industrierna, som håller på att växa fram. Satsningarna frigör stora investeringar och snabba regeländringar.
De är inte bara EU, USA, Kina, som kommer kämpa om ledarpositionen utan också länder som Indien, Brasilien, Mexiko och Turkiet kommer satsa.
Gynnsam faktor 4: Minskad efterfrågan på kritiska mineraler tack vare tekniska framsteg och återvinning
Den fjärde gynnsamma faktor för att uppnå nettonoll kommer vara att det kommer krävas mycket mindre mineraler än vi tror, och de kommer att vara billigare än vi fruktar. Tekniska förbättringar, materialsubstitution och återvinning kommer att minska behovet av kritiska mineraler. Återvinningsgraderna för litiumjonbatterier är högre än tidigare antaget, vilket minskar trycket på nyutvinning. Dessutom kommer övergången naturligt att minska efterfrågan på fossila bränslen och deras resurser.
Gynnsam faktor 5: Missförstånd kring primärenergiförbrukningen som överdriver svårigheterna med övergången
Den femte och sista faktorn är insikten att utmaningen med avkarbonisering är mycket mindre än kritikerna påstår.
Det beror på begreppet primärenergiförbrukning ofta missuppfattas. Genom att ersätta ineffektiva energikällor med renare alternativ som vind, sol och värmepumpar, kan vi betydligt minska primärenergiförbrukningen utan att nyttan minskas.
Ett exempel är att värma ett amerikanskt hem med gas eller olja kräver cirka 21 MWh primärenergi per år. Om det amerikanska hemmet använder en värmepump som drivs med vindkraft, så behövs bara 4,6 MWh. Att driva en värmepump med ren el kan minska din primärenergiförbrukning med 78% och eliminera CO2-utsläpp (och metanläckor) från uppvärmning – utan att minska komforten.
Summering
Liebreich slutar sin andra artikel med en positiv ton. Han anser att de fem ryttarna är svåra problem i nuet, men att de fem gynnsamma faktorerna är kraftfulla, långsiktiga trender, vilket ger dem fördelen. – Han slutar dock sin serie med frågan om det går tillräckligt fort?
Det är frågan.
Referenser
[1] Liebreich: Net Zero Will Be Harder Than You Think – And Easier. Part I: Harder. 6 sep 2023. länk
[2] Liebreich: Net Zero Will Be Harder Than You Think – And Easier. Part II: Easier 22 feb 2023. länk
[3] Audioblog 11: The Five Horsemen of the Transition, Poddavsnitt 6 mars 2024. länk
[4] Audioblog 12: The Five Superheroes of the Transition. Poddavsnitt 13 mars 2024. länk
Under våren samlas 60 slumpvist utvalda svenskar för att diskutera klimatpolitik. Gruppen speglar samhället och uppdraget är att föreslå åtgärder för att minska utsläppen i linje med Parisavtalet. Medborgarrådet är en del av ett stort forskningsprojekt om rättvis klimatomställning.
Mer om klimatmedborgarrådet: Medborgarråd om klimatet arrangeras på initiativ av det transdisciplinära forskningsprogrammet Fairtrans, som drivs av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle. I programmet ingår även Lunds universitet, Uppsala universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet, samt mer än 20 organisationer, merparten från civilsamhället. Fairtrans finansieras av Mistra och Formas.
Värdefull energi spolas rakt ut i avloppet – forskningsprojekt tar steg mot hållbar omställning
För att utforska potentialen att återanvända av vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt som gav överraskande resultat.
För varje spolning i dusch, handfat och toalett, försvinner värdefull energi rakt ut i avloppet. Vattnet vi spolar ut har värmts upp med dyrbar energi som vi idag inte tar tillvara. Analyser i forskningsarenan HSB Living Lab visar att vi skulle kunna spara 3 000 kronor per lägenhet varje år om vi återvinner värme från avloppsvattnet.
”För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring”, säger Jesper Knutsson, forskare och lektor på Chalmers.
För att värma upp vattnet i duschen används dyrbar energi. Men faktum är att även vattnet i lägenheten indirekt värmts upp av den värme som köps till fastigheten. Så att spola i handfatet, duschen eller toaletten innebär att uppvärmt vatten, och outnyttjad energi, försvinner rakt ut i avloppet. Förutom att försöka minska sin vattenanvändning finns det inte mycket de boende att göra åt saken – det är helt enkelt så vattensystem i våra bostadshus är konstruerade.
I tider av lågkonjunktur, skenande levnadskostnader och en rådande klimatkris, blir vikten att ta vara på energin än mer påtaglig. På HSB Living Lab, forskningsarenan i Göteborg som är lika delar boende och labb, har forskare undersökt energiförlusten i avloppsflöden – och tagit viktiga steg mot storskalig energiåtervinning i VVS-system.
Över 140 000 mätpunkter möjliggör helt nya data
För att utforska potentialen att återanvända av vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt på HSB Living Lab. Syftet var att utveckla en detaljerad beskrivning av avlopps- och energiflöden, samt hur avloppsvattnets temperatur- och flödesprofil ser ut i förhållande till användningen. Genom att analysera data är det möjligt att utvärdera potentialen för energiutvinning för olika förbrukare – från dusch, handfat och toalett – och hur dessa varierar över tid.
Att genomföra projektet på HSB Living Lab gav unika möjligheter. I en normal fastighet finns vanligtvis bara två mätpunkter för vattenförbrukning – in- och utflöde. HSB Living Lab har totalt 140 000 mätpunkter. Det möjliggör en betydligt mer detaljerad bild av vatten- och energiflödet.
– Vår förhoppning är att insikterna från projektet, tillsammans med vidare forskning, ska bidra till en mer kalibrerad design av framtida lösningar för VVS-system. Istället för att räkna på ett schablonvärde kan man få svart på vitt hur energiflöden varierar, säger Jesper Knutsson.
Och studien bjöd på några insiktsfulla data: Totalt försvann 30 megawattimmar, motsvarande 120 000 kronor, ut med det i genomsnitt 27-gradiga avloppsvattnet. Det är lika mycket energi som 13 elbilar förbrukar på ett år. Insikterna från datan visar att ett flerbostadshus, som tar vara på värmen i avloppsvattnet, skulle kunna minska sin energiförbrukning med ungefär 836 kilowattimmar per lägenhet. I energikrisens Sverige motsvarar det över 3 000 kronor per lägenhet och år.
Föråldrade vattensystem – en bromskloss i klimatomställningen
Den här typen av detaljerade data är kunskap som hittills saknats, men som behövs för att kunna ta viktiga steg mot en hållbar omställning. Även om det egentligen inte är komplicerat att ta tillvara på avloppsvärme saknas idag produkter som återvinner energin från avloppsvattnet.
I framtiden väntas strängare regelverk för VVS och branschen måste minska sin klimatpåverkan. Om vi ska nå målet om nettonoll-energi-byggnader senast 2050 är dagens VVS-system en svag länk. Det går därför att anta att området kommer att få betydligt mer uppmärksamhet framöver. Vi har helt enkelt inte råd att spola ner energi i avloppen, varken ekonomiskt eller hållbarhetsmässigt.
– Att spola ut energi i avloppet är ohållbart – det är en dysfunktionalitet i äldre vatteninstallationer. För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring, säger Jesper Knutsson.
Ett viktigt fokus på mässan ”Allt för Sjön 2024” är hur vi transporterar oss på våra vackra vattenvägar i hela landet utan förbränningsmotorernas fossila utsläpp.
För ”VUEF.SE” och ”FOSSILFRITT MÄLAREN” är detta särskilt intressant eftersom (vi) aktivt arbetar för att främja teknologier och initiativ som leder till renare och mer hållbara fritidsbåtar och vattenburna transporter.
Eldrivna båtar, vätgas för sjötransporter och andra alternativa drivsystem är viktiga för att minska miljöpåverkan från sjötrafik. Genom att fokusera på dessa lösningar kan man minska utsläppen av växthusgaser och förbättra luftkvaliteten i kustsamhällen och inre vattenvägar som i sin tur ger klart bättre livsförhållanden för våra vattenväxter och fiskar. I mässans program finns flera intressanta programpunkter. Programmet hittar man här:
Övergången till fossilfria alternativ kan alltså ge betydande positiva effekter på miljön och lokalsamhället.
7-10 mars parallellt med Antikmässan 14-17 mars parallellt med Stockholm Husvagn Husbil (ny mässa) Obs! Fri entré till dessa när du besöker Allt för sjön samma dag!
Sverige bryter mot en EU-lag genom att sakna grundläggande elberedskap vid kriser och krig. Det saknas fullständiga och godkända åtgärdsplaner för elnätskollapser – trots att dessa skulle vara på plats redan 2019. Nu kan snart ett andra tillsynsärende startas mot Svenska kraftnät.
Sveriges elberedskap är i fokus efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Men redan 2017 skapade EU en bindande lag. Den bestämmer förenklat hur tillförlitligt och säkert ett lands elsystem ska vara i kriser.
EU-lagen behandlar hur svenska städer och geografiska regioner ska kunna få el genom lokal elproduktion trots att elsystemet utanför städerna är utslaget. Det kallas ö-drift. Dessutom ska elsystemet, enligt EU:s lagstiftning, kunna återstartas vid större haverier, något som kallas dödnätsstart.
När det svenska elsystemet befinner sig i pressade lägen anger EU-förordningen att Sverige måste ha tre planer: systemskyddsplan, återuppbyggnadsplan och provningsplan (se faktaruta). De två första skulle ha varit klara 2018 och den sista – provningsplanen – skulle vara klar och godkänd av tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) 2019.
Fakta – de olika krisplanerna i EU-direktivet
Systemskyddsplan – åtgärder för att hantera nöddrift-tillstånd, bland annat förfarande vid manuell avstängning av elen (så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling)
Återuppbyggnadsplan – förberedd samverkan mellan olika kontrollrum i Sverige för att snabbt och effektivt bygga upp elsystemet efter nätsammanbrott.
Provningsplan – ska säkerställa att utrustning och resurser som anges i de andra planerna provas så att de fungerar.
DN kan nu avslöja att ingen av de tre planerna är klar. Det pågår därför ett tillsynsärende mot den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät (Svk). Ännu ett är aviserat.
– Självklart hade det varit bra om planerna varit klara och godkända i tid, säger Jorunn Cardell, tillförordnad chef på Svk:s enhet som heter Systemåtgärder.
Situationen kompliceras av att nästan samtliga av Sveriges reservkraftverk – åtta stycken – stängdes åren efter elmarknadens avreglering 1994. Därmed försvann hela 10 procent av Sveriges hela elproduktionskapacitet.
På tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen är Anna Carlén expert.
Hur allvarligt är det att Sverige inte har godkända planer för om elen skulle slås ut?
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte någon av planerna är på plats efter så många år. Sverige är nu ett av få länder utan godkänd komplett provningsplan. Det är ett underbetyg. Det är väldigt angeläget att få ordning på planerna.
Hon fortsätter:
– Jag förstår inte varför det verkar krävas tillsynsinsatser för att planerna ska tas fram, det ligger i allas intresse att stå rustade inför oväntade störningar.
Svk presenterade ofullständiga systemskydds- och återuppbyggnadsplaner 2018. Där saknades bland annat åtgärder för att manuellt stänga av elen, enligt interna Svk-dokument som DN tagit del av. Svenska kraftnät började åtgärda det – men tappade styrfarten.
I en skrivelse till regeringen den 30 mars 2022 skrev Svk:s generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att planerna var ”försenade och inte kompletta”. ”Målsättningen är att de ska vara färdiga under 2023.” Planerna är ännu i februari 2024 varken kompletta eller färdiga.
Jorunn Cardell på Svenska kraftnät igen:
– Vi håller på att uppdatera dem. Det som är kvar är att få alla åtgärder är på plats, säger hon.
Hur kan det komma sig att kravet på planerna funnits sedan 2018 men att ni ännu inte uppfyllt det?
– Jag är ny på chefsjobbet här och har inte varit med tidigare turer, men fokus hos Svenska kraftnät har varit att klara normaldrift – alltså klara vardagen. Det vi pratar om här är krav för nöddrift, men klarar vi inte normaldriften är vi illa ute.
Anna Carlén, expert på Ei kräver nu färdiga planer senast i mars.
– Om planerna inte är kompletterade så startar vi ett tillsynsärende – Sverige behöver ha kompletta planer så att vi har förberett åtgärder för störningar, säger hon.
Det blir i så fall alltså det andra tillsynsärendet i de här frågorna.
För det finns en tredje plan – provningsplanen. Den ska säkerställa att de andra planernas utrustning och resurser är utprovade. Svk skulle ha lämnat en godkänd sådan till Ei redan 2019, men än i dag finns ingen färdig plan. Ei startade därför ett tillsynsärende hösten 2022.
Svk lämnade in en ny version av provningsplanen i december. Ei ska inom kort lämna besked om den kan godkännas eller inte.
Strax innan jul offentliggjorde regeringen huvudpunkterna i sin energipolitiska propostion – där de betonar Svenska kraftnäts ansvar för att det ska finnas såväl ö-drift, dödnätsstart som återbyggnadsplan.
Jorunn Cardell på Svk säger att det pågår arbete med att säkerställa ö-drift och dödnätsstart av elnäten i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Hur är det i resten av Sverige?
– Det finns vissa prioriterade områden. Jag kan av sekretesskäl inte gå in på mer.
Finns ö-drift och dödnätsstart där det ska finnas i Sverige?
– Utifrån det ansvar som vi har, så finns förmågor där de behövs. Men andra intressenter som sjukhus och Försvarsmakten kan nog tycka att det ska finnas på fler ställen.
Svenska elsystemets nivåer (systemdrifttillstånd)
Det svenska elsystemet är indelat i fem driftlägen. Från ”normalläge” ner till tre krisliknande lägen. EU-förordningen handlar i huvudsak om de lägen när hela eller delar av elsystemet slås ut.
Normaldrift – allt är normalt.
Skärpt drift – marginalerna för att hamna i ett allvarligt läge har krymt.
Nöddrift – en eller flera gränser för driftsäkerhet. överträds. Systemskyddsplanen ska aktiveras.
Nätsammanbrott – driften i hela eller delar av överföringssystemet avbryts.
Återuppbyggnad – återupprätta systemdriften och bibehålla driftsäkerheten efter ett nätsammanbrott eller ett nöddrifttillstånd. Återuppbyggnadsplanen ska aktiveras
Tillbaka till Anna Carlén på Energimarknadsinspektionen.
Varför är det viktigt med de här planerna?
– Planerna har viktiga syften. Vi ska kunna hantera extraordinära händelser i elnätet under kriser. Något som skrämmer medborgare i vardagen och kan påverka samhället i stort är långa och omfattande strömavbrott. Planernas syfte är att minska risken för sådana avbrott.
EU-förordningen – fakta
Kommissionens förordning (EU) 2017/2196 av den 24 november 2017 om fastställande av nätföreskrifter för nödsituationer och återuppbyggnad avseende elektricitet (ER). ER beskriver minimikrav och principer för hur transmissionsnätföretagen ska hantera nöddrifttillstånd, nätsammanbrott och återuppbyggnadstillstånd.
ER ska:
förebygga omfattande störning och nätsammanbrott
förhindra och förebygga att en incident sprids eller förvärras
möjliggöra en effektiv och snabb återuppbyggnad av elsystemet efter nätsammanbrott.
Infrastrukturen är redo för eldrivna fordon även i de tyngre segmenten och via OmEV får vi en intervju med Volvo lastvagnar man tror kommer krävas
Tunga batterilastbilar börjar synas i försäljningen. Förra året var fyra procent av nyregistrerade lastbilar över 16 ton eldrivna. Det ställer krav på laddinfrastruktur för distributionstrafik.
omEV #77: Om ellastbilars laddbehov
Medverkar gör: Staffan Rödjedal, Nils Odebo Länk och Anders Berger från Volvo
Så hur kommer laddbehovet i Sverige fördelas geografiskt och effektmässigt när de laddbara lastbilarna slår igenom? Var och när behöver man börja planera för en kraftigt ökad efterfrågan?
Ur innehållet
Vilken typ av data om fordonsrörelser och energibehov har använts
Vilka övriga antaganden är gjorda
Vad visar scenarierna
Hur representativa är data för Volvolastbilar för övrig trafik
Kan körmönster komma att ändras när åkarna använder batterielektriska lastbilar
Hur kan denna typ av prognoser stödja elnätsbolagen och vad tror Volvo att de behöver göra för att möta den ökande efterfrågan
Vad kan denna utveckling innebära för åkerier och transportföretag
Vilken roll kan transportköpare ha och hur kan science based targets i företag komma in
Via Dagens ETC: Naturvårdsverkets krympande budget och personalstyrka gör det svårare för myndigheten att bidra till att minska avfallet från hushåll och företag, och därmed nedskräpningen och klimatutsläppen från sopförbränning.
Naturvårdsverket: Avbräck i arbetet mot ökande avfall
– Vår förmåga att ta egna initiativ för att driva på den cirkulära ekonomin blir mer begränsad, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket som nyligen gick ut med ett stort varsel.
I fjol varnade Naturvårdsverket för risken att införandet av bland annat nya EU-regler mot engångsplast och annat avfall ”avstannar eller helt går i stå” om regeringen inte förstärker finansieringen av myndigheten.
Totalt efterfrågades en ökning med nästan 100 miljoner kronor jämfört med 2023, till 718 miljoner 2025. Men regeringens höstbudget aviserade i stället en sänkning till 582 miljoner nästa år, och häromveckan varslade därför Naturvårdsverket 65 anställda, en tiondel av personalen, om uppsägning.
Regeringen har uppmärksammat att nedskärningen mestadels beror på att vissa tidsbegränsade satsningar upphör vid nästa årsskifte. Det gäller satsningar ”som MP beslutade när de satt i regeringen”, skriver Niki Westerberg, pressekreterare för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), på X.
Men de tidsbegränsade satsningarna är inte bara den förra regeringens politik, utan avser just de EU-ramlagar om engångsplast och producentansvar för förpackningar, som Naturvårdsverket begärt ökade anslag för nästa år för att införandet inte ska riskera att gå i stå.
Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, räknar i dag med att kunna upprätthålla en miniminivå på införandet av de nya reglerna, genom att nedskärningarna sprids ut över hela myndigheten.
– Men att vi tappar de tillfälliga medlen är ett avbräck som kommer vara kännbart. Det finns önskemål om att vi ska vara mer generellt stödjande i utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Men där får vi mer begränsade resurser, säger han till Dagens ETC.
”Otillräckliga resurser”
Ett annat område där Naturvårdsverket kommer att sänka sin ambitionsnivå till följd av nedskärningarna är klimat- och luftanalys.
– Det området handlar framför allt om utsläppsdata, scenarier och uppdrag som vi har till regeringen, såsom underlag till regeringens klimatredovisning som vi tar fram varje år, säger Sara Almqvist, chef för klimatanalysenheten på Naturvårdsverket.
Så vi kommer veta mindre om vad som händer med luften och klimatet?
– Vi kommer försöka parera det här så bra vi bara kan, så jag kan inte säga rakt av att vi kommer få mindre kunskap. Men vi får mindre kapacitet att utföra analysuppdrag. Vi undersöker nu vad vi kan skära ner på.
Fackförbundet ST, som har många medlemmar bland Naturvårdsverkets anställda, är kritiskt till den minskade budgeten.
– De otillräckliga resurser som regering och riksdag ger till de statliga myndigheterna får konsekvenser i form av sämre arbetsmiljö, ökad stress och sämre verksamhet. Det gäller generellt och det gäller också Naturvårdsverket. Det är klart att det också kommer att få effekter för alla i sina lokalsamhällen när Naturvårdsverket inte kan bidra på det sätt som man har gjort förut, säger ST:s förbundsordförande Britta Lejon.
