Via Dagens ETC: Naturvårdsverkets krympande budget och personalstyrka gör det svårare för myndigheten att bidra till att minska avfallet från hushåll och företag, och därmed nedskräpningen och klimatutsläppen från sopförbränning.
Naturvårdsverket: Avbräck i arbetet mot ökande avfall
– Vår förmåga att ta egna initiativ för att driva på den cirkulära ekonomin blir mer begränsad, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket som nyligen gick ut med ett stort varsel.
I fjol varnade Naturvårdsverket för risken att införandet av bland annat nya EU-regler mot engångsplast och annat avfall ”avstannar eller helt går i stå” om regeringen inte förstärker finansieringen av myndigheten.
Totalt efterfrågades en ökning med nästan 100 miljoner kronor jämfört med 2023, till 718 miljoner 2025. Men regeringens höstbudget aviserade i stället en sänkning till 582 miljoner nästa år, och häromveckan varslade därför Naturvårdsverket 65 anställda, en tiondel av personalen, om uppsägning.
Regeringen har uppmärksammat att nedskärningen mestadels beror på att vissa tidsbegränsade satsningar upphör vid nästa årsskifte. Det gäller satsningar ”som MP beslutade när de satt i regeringen”, skriver Niki Westerberg, pressekreterare för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), på X.
Men de tidsbegränsade satsningarna är inte bara den förra regeringens politik, utan avser just de EU-ramlagar om engångsplast och producentansvar för förpackningar, som Naturvårdsverket begärt ökade anslag för nästa år för att införandet inte ska riskera att gå i stå.
Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, räknar i dag med att kunna upprätthålla en miniminivå på införandet av de nya reglerna, genom att nedskärningarna sprids ut över hela myndigheten.
– Men att vi tappar de tillfälliga medlen är ett avbräck som kommer vara kännbart. Det finns önskemål om att vi ska vara mer generellt stödjande i utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Men där får vi mer begränsade resurser, säger han till Dagens ETC.
”Otillräckliga resurser”
Ett annat område där Naturvårdsverket kommer att sänka sin ambitionsnivå till följd av nedskärningarna är klimat- och luftanalys.
– Det området handlar framför allt om utsläppsdata, scenarier och uppdrag som vi har till regeringen, såsom underlag till regeringens klimatredovisning som vi tar fram varje år, säger Sara Almqvist, chef för klimatanalysenheten på Naturvårdsverket.
Så vi kommer veta mindre om vad som händer med luften och klimatet?
– Vi kommer försöka parera det här så bra vi bara kan, så jag kan inte säga rakt av att vi kommer få mindre kunskap. Men vi får mindre kapacitet att utföra analysuppdrag. Vi undersöker nu vad vi kan skära ner på.
Fackförbundet ST, som har många medlemmar bland Naturvårdsverkets anställda, är kritiskt till den minskade budgeten.
– De otillräckliga resurser som regering och riksdag ger till de statliga myndigheterna får konsekvenser i form av sämre arbetsmiljö, ökad stress och sämre verksamhet. Det gäller generellt och det gäller också Naturvårdsverket. Det är klart att det också kommer att få effekter för alla i sina lokalsamhällen när Naturvårdsverket inte kan bidra på det sätt som man har gjort förut, säger ST:s förbundsordförande Britta Lejon.
Harvey Goldsmith, konsertarrangör som producerade bla. den ikoniska globala Live Aid 1985, har i dagarna avslöjat ett nytt flerårigt konsertprojekt för att gynna åtgärder mot klimatkrisen.
Earth Aid Live kommer att äga rum i sex länder på fem kontinenter under en helg i augusti 2025, inklusive London, Los Angeles och Rio de Janeiro, med band, musiker och event som ännu inte tillkännagetts. Goldsmith planerar även liknande evenemang 2030 och 2035, och kommer att innehålla konserter på plats som virtuellt. Enligt artikel i The Guardian
Med utgångspunkt i vad vi uppnådde med Live Aid 1985, är vårt mål att förena människor från alla samhällsskikt i det gemensamma uppdraget att förbättra vår värld.”
Harvey Goldsmith, mer om honom finns på Wikipedia Mer om Earth Aid Live kommer att finnas tillgängligt via hemsidan
Earth Aid Live
Earth Aid Live är den senaste storskaliga satsningen från underhållningsindustrin för att uppmärksamma och samla in pengar för klimatkrisen. 2007 stöttade Goldsmith Live Earth, en global evenemangsserie organiserad av Al Gore och entreprenören Kevin Wall, som innehöll artister som Madonna, Kanye West och Red Hot Chili Peppers.
En stor seger för vetenskap, sanning och forskare som ägnar sina liv åt att söka fakta i viktiga frågor som påverkar människors hälsa och vår planets framtid.
Bakgrund
Mann blev berömd för en graf som först publicerades 1998 i tidskriften Nature som kallades ”hockeyklubban” för sin dramatiska illustration av en värmande planet. Den visade att medeltemperaturerna på norra halvklotet förändrades lite under 900 år, tills de började stiga snabbt på 1900-talet. Just detta faktum är nu i skrämmande realitet. Lyssna/se klippet nedan:
Klipp CNN där Michael Mann berättar om rättens utlåtande
OmEV har gjort en analys kring nuvarande läge både här i Sverige och internationellt. Vad händer med elvägar? I två nyhetsbrev granskar omEV elväg. Del 1 beskriver varför elvägar utreds och hur långt man kommit.
Trafikverket har gett ytterligare stöd till bygge av 29 nya snabbladdare för elbilar. De flesta i de nordligaste länen. Förutom de 60 som redan är i drift ska 50 till öppna senast 2025.
Trafikverket ger ekonomiskt stöd för att snabba på utbyggnaden på de platser längs våra större vägar där snabbladdare saknas. Stöd om cirka 100 miljoner kronor delas nu mellan nya snabbladdstationer på 29 sträckor. De nya stationerna ska vara färdigställda och i drift senast 2025.
De ska minst kunna leverera 150 kW under tre timmar vilket innebär att energilager kan användas. En utbyggd laddinfrastruktur är en förutsättning för övergången till elfordon, vilket också bidrar till klimatmålen om minskade utsläpp av växthusgaser. Alla ska kunna köra genom hela landet med elfordon och snabbladdning behövs för att det ska vara möjligt att göra längre resor.
Längre etableringstid och lägre kostnader har ökat attraktiviteten
– Vi är mycket nöjda med att 29 av 30 utlysta sträckor får snabbladdare. Längre etableringstid, lägre driftkostnader och bättre möjligheter till elnätsanslutning, tack vare energilager, har gjort det mer attraktivt att bygga snabbladdstationer den här gången, berättar Hanna Eklöf, Trafikverket.
Jag ser pessimism som är en följd av alla negativa signaler i vår omvärld. Framförallt gäller detta kring de varningssignaler forskningen lagt fram kring alarmerande klimatförändringar sedan 80-talet och som de senaste åren lyfts fram som ett av de största existentiella hoten mot mänsklighetens fortlevnad och framtid. Vi, borde istället se möjligheterna.
Just varningar har fått allt större betydelse och har fått mer eller mindre uppmärksamhet där även grupper av klimataktivister sedan flera år har tagit varningarna på fysiskt allvar, för att inspirera allmänhet och våra politiker. Ofta med ifrågasatt ”civil olydnad” för att uppmärksamma att vi globalt ligger alltför långt efter nå de klimatmål som är nödvändiga för en förnybar framtid. Detta utnyttjas i sin tur exempelvis av fossila branscher ”under mattan”. Även polariserande krafter är ute efter helt andra mål. Tex att slå sönder våra demokratier.
Solenergi, vindkraft, vattenkraft kan bli del av nya basenergin
Det finns en ny verklighet vi kan ta till oss. Ingenting är omöjligt med dagens möjligheter till en smart, relativt snabb energiomställning. Många är allmänt tydligt rädda för att den egna ekonomin skall komma i fara. Att se ekomiska hinder för den egna ekonomin och att staten tar mer än den ger. Denna pessimism utnyttjas av krafter i tex oljeindustri och skrupelfri politik som vill dra fördelar av missnöje på just snabba förändringar, ofta för egen personlig vinning. Därav riskerar energiomställningen försenas och ev bromsas upp flera år trots att mycket forskning visar på fördelar för både konsument och samhälle.
Du får mer makt över din ekonomi
Vi har redan verktygen i form av förnybar energi att lösa just klimatmålen, på plats även för den enskilde. Senaste åren har sol och vindenergi utvecklats så effektivt att kostnaderna för både produktion och anläggning gått ned och beräknas gå förbi traditionell baskraft som tex kärnkraft redan 2026.
Och missa inte jobben
Något som länge påpekats är också att arbetsmarknaden bokstavligen skriker efter kompetens. Med andra ord är det verkligen dags söka dessa nya jobb som kommer att ge både utvecklingsmöjligheter och trygghet inom en väldigt spännande framtid för väldigt många grupper.
Via energinyheter.se – Minesto, en ledande aktör inom havsenergiutveckling, fortsätter sina ansträngningar för att slutföra förberedelserna inför driftsättningen av Dragon 12 i Vestmanna, Färöarna. VD:n för Minesto kommenterar pågående aktiviteter.
Dragon 12 representerar världens första tidvattendrake i megawattskala och har framgångsrikt genomgått installation och avinstallation. Trots utmanande väderförhållanden med kraftig snö och starka vindar har Minestos team fortsatt arbetet med att genomföra de nödvändiga åtgärderna. Slutliga förberedelser görs nu inför installation och start av produktionsfasen. Driftsättningen av denna banbrytande enhet kräver precision och noggrannhet.
”Vi får betydande uppmärksamhet både lokalt på Färöarna och från intressenter i Sverige och globalt för vår framsteg. Vårt tydliga mål är att snabbt sätta igång produktionen av D12. Vi har en fungerande plats med bekräftad infrastruktur. Kommunikationen med den installerade draken och alla delsystem har varit tillfredsställande under installationsprocessen. Ändå kräver varje steg noga engagemang och precision innan produktionen påbörjas”, säger Martin Edlund, VD för Minesto.
”Vi bryter ny mark – ingen har tidigare installerat eller flugit en undervattensdrake i megawattskala. Många processer och procedurer genomförs för första gången, som hantering av den långa förankringslinan, kommunikation med styrsystemet eller öppning av en rodermodul för att inspektera en sensor. Dessa måste följa specifika steg och utföras av rätt experter för att garantera ett säkert och kontrollerat genomförande”, tillägger Martin Edlund.
”Vi är naturligtvis angelägna om att påbörja elproduktionen, och förväntningarna på oss som företag är helt befogade”, avslutar Martin Edlund.
Dragon 4 har samtidigt producerat elektricitet under vintern och visat teknikens förmåga att generera basenergi från denna förnybara källa. Med planerbar produktion som en central komponent i energimixen kan både kapital- och driftskostnader minskas samtidigt som tillförlitligheten bibehålls. Dragon 4 är för närvarande på kaj för planerat underhållsarbete, enligt Martin Edlund.
Via Om Ev: WWF Frankrike har tagit fram en rapport om behovet av omställning till eldrift [1]. Man går igenom flaskhalsar som råvarutillgång, riskabla leveranskedjor och prisökningar. I tre scenarier räknar man på framtida behov av material till franska bilar, och föreslår åtgärder som minskar resursbehoven för att underlätta omställningen. Trenden mot allt större bilar och batterier har särskilt fokus.
Elektrifieringen är nödvändig
En tredjedel av klimatutsläppen i Frankrike kommer från transporter (liksom i Sverige). Rapporten inleder med att det därför av klimatskäl är mycket angeläget att ställa om snabbt till eldrift i transportsektorn.
Vad studien gör
I studien utgår man från att Frankrike i omställningen behöver få tillgång till en proportionerlig andel av de material som behövs till fordon i världen. De analyserar möjliga flaskhalsar som kan försvåra omställningen, och undersöker olika sätt att minska dessa risker.
Samlar många källor
Som källor använder man rapporter och översikter från IEA, Bloomberg och en rad andra analyser för att ställa samman en översiktsbild av kommande materialbehov, etablering av gruvor, råvarutillgångar, återvinningstrender, batteriutveckling och så vidare. I rapporten hänvisar man till källor för sina uppgifter.
De har valt ut metallerna koppar, litium, nickel, kobolt som indikatorer.
Potentiella flaskhalsar
Rapporten går igenom olika typer av flaskhalsar som kan försvåra eller begränsa övergången till eldrift i transporter.
Materialbehovet ökar enormt. För att uppnå Parisavtalet förutspås att behovet av kritiska metaller till batterier ökar 30 gånger till år 2040. Samtidigt ökar behovet av material till andra sektorer.
Koppar anses vara mer kritiskt än litium eftersom koppar har varit en viktig resurs mycket längre. Det är därför svårare att hitta nya kopparresurser att exploatera till rimlig kostnad. Det är mer sannolikt att de stora och värdefulla kopparfyndigheterna redan har exploaterats. Detta gör koppar till en kritisk resurs. Kopparanvändningen antas öka någorlunda proportionerligt med antalet elbilar eftersom koppar, till skillnad från de flera kritiska råvaror till batterier, inte är lika utbytbart.
Utvinningen skapar miljöskador, särskilt i tidiga led av leveranskedjor. Det finns också geopolitisk konkurrens som kan påverka leveranskedjor. Flera av de undersökta metallerna utvinns eller förädlas i ett fåtal länder och det gör marknaden osäker eller priskänslig.
Utvinning kan ske med otillräckliga social hänsyn. Gruvbranschen är en av de branscher som oftast förknippas med konflikter om mänskliga rättigheter. Gruvnäringen är fjärde viktigaste orsaken till avskogning och påverkar direkt eller indirekt en tredjedel av skogsekosystemen, enligt WWF.
Det tar lång tid att etablera nya gruvor. I medeltal går det mellan fem och tjugo år från prospektering till färdig gruva. Det kan utgöra en besvärlig flaskhals, särskilt i den fas vi nu befinner oss när materialbehoven ökar snabbt. Det kan helt enkelt bli svårt att få fram tillräckliga mängder. Då stiger priserna.
Ledtiderna verkar också öka. I medeltal tar det idag dubbelt så lång tid att utreda möjlighet till nickelutvinning jämfört med på 1990-talet. Det beror bland annat på ökade krav på att kartlägga miljöeffekter och hänsyn.
Samtidigt kan ökade kostnader bli en drivkraft att utveckla nya tekniker som exempelvis natriumjon-batterier. Men även teknikomställning har långa ledtider från utveckling till storskalig produktion, påpekas i studien.
Mineralhalten i de fyndigheter som exploateras sjunker långsamt. Globala trender visar att fyndigheter med högst halter exploateras först. Medelhalten i kopparmalm beräknas kunna sjunka 1,5-3,7 procent per år under kommande decennier och motsvarande prognos för nickel är 1,2 procent. Utvinningen av de utvalda mineralerna kan komma att kräva 25-30 procent mer energi år 2050 än idag.
Tillgången understiger behovet
Rapporten hänvisar till IEA:s som 2023 skrev att tillgången till alla fyra studerade metaller kommer vara lägre än prognostiserat behov år 2030, om man utgår från ambitiösa klimatmål. Med nuvarande trender verkar det vara svårt att uppnå de mål som vi behöver nå.
Tre framtidsscenarier
Alla dessa data sätter man samman till tre scenarier av hur materialtillgång av dessa metaller står sig i förhållande till förväntad utveckling i Frankrike av trafikbehov, storlek på fordon och behov från andra sektorer.
Scenario 1: De utgår från nuvarande utveckling för persontransporter i Frankrike till 2035 och 2050. Detta jämförs med två policyscenarier.
Scenario 2: Ett policyscenario som utgår från politik där man stabiliserar trafikutveckling och resandet på dagens nivå. Man antar att kollektivresandet ökar. Andelen suvar bromsas på dagens nivå.
Scenario 3. Detta policyscenario styr mot ett minskat bilinnehav, lägre andel suvar och en ökad andel kollektivresor och delade bilresor. Det totala resandet 2035 är sex procent än 2022.
Batteribehov med olika scenarier
Rapporten har gjort beräkningar av hur behovet av batterier till vägfordon kan påverkas till år 2035 med olika antaganden i scenarierna ovan. Batteribehovet skulle kunna minska med 9 procent om resandet minskar något (jämfört med referensscenariot). Med en högre andel kollektivresor och bildelning kan behovet minska ytterligare 14 procent. Om bilarnas storlek hålls nere (färre suvar etc.) kan behovet minska med ytterligare 17 procent.
WWF:s åtgärdsförslag
WWF Frankrike föreslår ett antal åtgärder. Deras argument är att åtgärder behöver minska riskerna för att omställningen till eldriven persontrafik i Frankrike riskerar att bromsas upp eller försvåras av de olika flaskhalsar som beskrivs i rapporten. Här är deras förslag i sammanfattning.
Utforma skatter så att de styr batteristorleken i personbilar mot 50 kWh.
Ge inte skatterabatter till elbilar som väger mer än 1.600 kg, utom för stora familjer som kan få bonus vid köp av bil upp till 2.000 kg.
Ge inga skatterabatter till laddhybrider. Denna teknik används i alltför hög utsträckning till att ge extra prestanda och det motverkar resurshushållning med batterimaterial.
Anpassa skatter och bonusar så de tar hänsyn till låginkomstgrupper. Det motiveras med att underlätta för låginkomsttagare att välja eldrivna fordon.
Kräv att biltillverkarna årligen rapporterar medelvikten hos den sålda flottan till myndigheterna. Inför en avgift på 5 euro per kg som överstiger 1.600 kg för varje såld bil per år.
Inför nationella kollektivtrafikbiljetter som gör det enklare att resa i tåg och buss i olika regioner.
Inför krav på aktivt mobilitetsarbete för arbetsgivare med minst 11 anställa.
Öka offentliga anslag till infrastruktur som främjar cykling och bildelning.
OM Ev’s egen kommentar
Fakta i sig är inte nya. Men jag blev intresserad av denna studie för att man har ställt samman de många potentiella riskerna och flaskhalsarna på ett systematiskt sätt. De har sedan illustrerat olika möjligheter att minska risker. Då visar inte bara på möjligheter med teknik och leveranskedjor utan också möjligheten i att styra fordons storlekar och få ett mer resurseffektivt resande. Frankrike är likt många andra västländer i det avseendet.
Några antaganden i deras scenarier och förslag kan nog uppfattas som lite oortodoxt eller orealistiskt. Om man bortser från detta så lyfter rapporten ändå fram att elektrifieringen behöver stödjas med mer än bara själva teknikskiftet.
Källa
[1] WWF Frankrike november 2023. Critical metals: The SUV impasse. What scenario for a successful transision in mobility? Vi har tillgång till en förhandskopia på engelska. Franska upplagan finns här. Den som vill få tillgång till engelska versionen kan skriva till omev@omev.se.
Med pilotprojektet ”VÄXELBRUK” ville IKEA testa och lära sig hur man kan återvinna textilavfall till nya produkter. Resultatet, en kollektion som är framställd av återvunna personalkläder som samlats in från IKEA varuhus över hela Europa.
VÄXELBRUK innehåller 16 textilprodukter som gardiner, kuddfodral, plädar och väskor.
Genom detta pilotprojekt har IKEA undersökt hur man kan ge begagnade kläder ett andra liv och hantera återvinningsprocesser inom IKEAs värdekedja. VÄXELBRUK börjar säljas i Retuna, Eskilstuna den 2 februari 2024. Länk till evenemanget på på Facebook.
