En del av oss har ju tagit del av den rapportering kring batteritillverkning den senaste tiden men inte alltid har orsakerna tagits upp. Bland konsekvenserna så blir inte bara fordonsindustrin drabbad.
Vi ser det redan i anläggningar för batterilager planerade för både större och mindre energilösningar med förnybar energi och tex solcellsanläggningar för villor.
OmEv skrivit en intressant sammanställning över de orsaker som ligger bakom förseningarna.
Upprampning av batteriproduktion Många batterianläggningar i Europa är försenade. Mängden batterier som produceras motsvarar inte de förväntningar och tillkännagivanden som gjorts. Problem inom produktionen finns inte bara hos nya europeiska företag utan även hos etablerade asiatiska celltillverkare
Exempel på vad du själv skulle kunna göra för klimatmålen:
Energiomställning: Sverige behöver öka sin produktion av förnybar energi, som sol- och vindkraft, samtidigt som vi minskar användningen av fossila bränslen som kol och olja. AGERA SJÄLV: Sätt upp tex solcellsanläggning, cykla, eller om du måste köra bil, skaffa elbil, elmoppe. Byt ut onödig köksutrustning som drar energi. Släng gamla kaffebryggaren och byt den mot en kaffepress. Värm tex upp vattnet med vattenkokare snabbt, häll upp i pressen med kaffet, låt brygga kaffet några minuter, häll upp på termos. – Klart och man slipper varmhållning!
Transporter: Att främja hållbara transportsätt inom kollektivtrafik, elbussar och eldrivna lastbilar för distribution är mycket viktigt: AGERA SJÄLV: Handla inte spontanköp tur och retur bara för att du har bil. Planera! – Kör mindre och undvik rusningstider då det oftast blir bilköer inför helgerna med rejäla utsläpp. Köp mindre via nätet – beställ varor via distributörer som verkligen erbjuder beställningar med förbränningsfri transport hela vägen. Köp hellre den dyrare mössan i 100% ull lokalt. Återanvänd smarta och hållbara varor och undvik framförallt microplaster i dina kläder och varför inte när du tvättar bilen med microfiberdukar. En gammal linnehandduk fungerar lika bra.
Industri: Genom att effektivisera industrins processer och minska användningen av fossila bränslen kan utsläppen minska betydligt. AGERA SJÄLV: Föreslå smarta lösningar på onödigt energislöseri och försök påverka din omgivning på jobbet. Påverka för solcellsanläggning och batterilagring tex och verksamheten kan också erbjuda anställda elbilsladdare på arbetsplatsen då det finns bidrag att få för det. – Än så länge.
Jordbruk och skogsbruk: Att främja hållbara metoder inom jordbruk och skogsbruk kan bidra till att binda in koldioxid och minska CO2. AGERA SJÄLV: Om du har egen mark kan du tex låta den få mer biologisk mångfald genom att röja skogen hållbarare. Exempelvis genom att skapa faunadepåer av död ved och röja undan undervegitation som gör skogen öppnare för fler biotoper. För transporter och mindre arbeten kan du avskaffa alla förbränningsmotor-baserade maskiner. Det finns redan eldrivna fyrhjulingar tex. Placera vertikala solceller på öppna ytor där det är lämpligt. Då kan man utnyttja ytan mellan dem för odling. Eller för ännu mindre ytor kan man börja med egen fiskodling som ger extra näring för egna växtodlingen.
Tips: ENERGIGEMENSKAPER: Seminarium 4 december, 14-16:00. Högskolan Gävle Energigemenskaper har ökat snabbt i popularitet i och idag finns över tio tusen sådana gemenskaper i Europa. Lokalt har över två miljoner invånare gått samman för att investera i elproduktion som delas mellan medlemmarna i närområdet. I Sverige är utvecklingen långsammare på grund av begränsningar i regelverk, trots att undersökningar visar ett starkt intresse för egenproduktion av lokal el.
några av de senaste dagarnas kritik mot våra politikers agerande angående klimatpolitiken.
Det största motståndet till klimatomställning finns i de led som på många sätt kanske skulle kunnat vilja väl, men har inte de egna personliga resurserna att göra det. När egenkostnader oftast tycks skjuta i höjden, eller dennes yrkesval och ställning som individ i samhället uppfattas som hotad så görs förstås inte klimatsmarta val. – Det kan kännas enkelt att använda starka känslor och uttryck för att övertyga, men vi borde inse det är kontraproduktivt då endera motparten genast inte känner sig inkluderad eller ens välkommen.
Så enkelt är det…
”Du som nu läser”, rumlar kanske på som vanligt utan att brys över valet av något så enkelt som klimatsmarta kläder. Lite dyrare men de håller minst tre gånger längre. Om fler av oss väljer mössa i 100% ull gentemot en i syntetmaterial, kan den i akryl, allvarligt påverka organismers livsbetingelser i ”din” närmaste omgivning, när syntetmössans micro-plaster bryts ned i naturen. ”Vi” borde försöka se istället på hur vi genom enkla förändringar kan vända klimathot till ett mycket bättre samhälle för allt och alla. Eller?
Det går inte att prata med ”idioter”!
Många reagerar direkt negativt, ser sig som tillrättavisade och gör ofta drastiska påståenden som att ”Tvinga mig inte till att cykla eller ta tåget till jobbet”. Bemöt dessa farhågor respektfullt genom att visa på hur energiomställning kan hanteras på ett smartare sätt som minimerar negativa konsekvenser av vårt tidigare beroende av förbränningsenergi.
Det är inte ”du” som skapat klimatkrisen
Det är ju inte alltid vi privatpersoner som skapar klimathoten. Det är en oftast historiskt omedveten tro på ständig tillväxt med vilka medel som helst; sedan industrialismens början, där maktkonflikter om just oljetillgångar och mineraler lett till otaliga krig genom århundraden. Det finns konkreta exempel på hur energiomställning kan leda till relativt snabba positiva resultat, som ekonomiska fördelar med energibesparingar, nya jobb, smartare och säkra energinät eller förbättrad folkhälsa. Det finns också bra framgångsresultat, här hemma som i andra länder eller regioner där energiomställningen har varit framgångsrik.
Det finns mer än hot, påverkanskampanjer
När någon känner sina livsbetingelser hotade, eller inte vill förändra något minsta av sin vardag, lämnar det dörren öppen för andra krafter att ta över den enskildes perspektiv och kan påverka de privata ställningstagandet. Detta är särskilt påtagligt i politiken. Exemplen är alltför många på senare år där just påståenden med felaktiga lögner och desinformationskampanjer är så vanliga att ingen reagerar på hur allvarliga de än är. ”Den som ljuger gör det ju för att sticka ut och och bli sedd”. – Oftast utmärker sig just konservativa politiker både här hemma, i Europa och enskilda länder för denna taktik som numer har ganska tydliga mönster och nätverk. Det utnyttjas i sin tur av illvilliga stater och diktatorer som ser sin egna högst personliga vinning vara mer lockande.
Hur förstå politikerna om de ljuger då?
Vi har faktiskt valt våra politiker för att de skall visa vägen till rätt beslut. Men de har däremot själva svårt välja hur de vill framföra sin åsikt. Trots att läget kanske redan är försent. (enligt vetenskapliga farhågor). Allt för mycket tid ägnas till pajkastning och i vissa fall till och med hot mot både dem och enskilda som tagit ställning för det ena eller det andra. Politikern har blivit invald föra partiets mål, och att följa den ideologiska riktningen. Några väljer att vara kunnig i flera grenar inom politiken som tex energiminister eller som representant av opinionsparti med sin syn på saken. Men de är nästan alltid tvungna att följa partilinjen i varje fråga. Tyvärr gör det ofta politiken försiktigt luddig och otydlig.
Hinner vi?
Oavsett politisk inriktning svävar allmänhet och industri ännu i osäkerhet kring klimatpolitiken. Det måste bli handling och alla energislag bör behandlas likvärdigt i tex livcykelanalyser. Energiomställningen går ju att genomföra för de uppsatta mål man ju trots allt kommit överens om.
Möjligheterna finns!
Du som vill hålla diskussionen saklig: Fokusera på verifierad fakta och logik. Och använd helst data med lättförståeliga bilder. De är lättare att minnas och det mesta kan länkas.
21 augusti. Energimyndigheten lanserar den nya webbplatsen energiochklimatradgivningen.se. Den är en samlad resurs för hela Sverige, som hjälper hushåll, företag och föreningar att spara energi och minska sin klimatpåverkan. Allt material på webbplatsen är opartiskt och kostnadsfritt.
23 augusti. Energiforsk. Samverkansbaserad forskning och innovation för transportsystemets energi- och klimatomställning. Energiforsk. (Anmälan senast 20 augusti) Målet med satsningen är att forskningen ska resultera i underlag för beslutsfattare och investerare, samt nya eller uppdaterade regelverk, lagar och incitament som behövs för transportsektorns omställning. Medverkar gör Mattias Goldmann från 2030-sekretariatet, samt Klas Hedvall och Sebnem Yilmaz Balaman från Chalmers industriteknik. Webbinariet leds av Åsa Elmqvist på Energiforsk.
29 augusti 9:00 Nordic Battery Thursday #4: Electrifying heavy-duty transport. Stay tuned for the upcoming Nordic Battery Thursday webinar that will highlight the current situation, barriers, and drivers of heavy duty charging infrastructure in the Nordics; with input from key stakeholders in the value chain. Full agenda and more details to be published shortly.
3-4 september. Sustainable Road Transport Europe 2024. Reuters, The European hub for sustainable heavy-duty transport leaders – where innovation meets action. Amsterdam.
5-7 november. Persontrafik. Svenska mässan. Göteborg
11-12 november. AI4Energy. Energikonferensen AI4Energy som fokuserar på hur AI kan användas för att möta framtidens utmaningar i energisektorn. Energiforsk, Power Circle och AI Sweden.
20 november. 12th Scandinavian Conference on SYSTEM & SOFTWARE SAFETY. Göteborg. The conference on system and software safety is a central meeting place for Scandinavian safety experts from different industries. It is an opportunity to share experiences and make new contacts. This year we collaborate with Swedish Electromobility Centre at Chalmers, and special focus will be on safety in electrification of transport.
26-27 November. 2024 SUSTAINABILITY DAY. Hear from top-level sustainability leaders, including industry representatives, experts and stakeholders, on how the automotive aftermarket industry is evolving. Stockholm. FAAS.
11-12 december. Vätgaskonferensen 2024. Energiforsk, Vätgas Sverige, Energigas Sverige, Rise Research Institutes of Sweden, Energiföretagen och Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden | Luleå tekniska universitet, samt i samarbete med Norskt hydrogen forum, Chalmers TechForH2 och Kungliga tekniska högskolan. Stockholm
Det är ingen nyhet för de flesta att klimathoten är en realitet och att nuvarande regering ådstakommit både förseningar och förvirring.
Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 29 anmälningar från riksdagsledamöterna. I fem granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.
I följande granskningar pekar KU på att det har förekommit brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande; i fråga om klimatarbetet.
Förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör
Klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft
Klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft
Andra resultat i granskningen
Överläggning och samråd om fiskemöjligheter i Östersjön
Utsläppsberäkningar i budgetpropositionen
Finansministerns uttalande om subventioner till vindkraft
Energi- och näringsministerns uttalande om utsläppsberäkningar
Värdefull energi spolas rakt ut i avloppet – forskningsprojekt tar steg mot hållbar omställning
För att utforska potentialen att återanvända av vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt som gav överraskande resultat.
För varje spolning i dusch, handfat och toalett, försvinner värdefull energi rakt ut i avloppet. Vattnet vi spolar ut har värmts upp med dyrbar energi som vi idag inte tar tillvara. Analyser i forskningsarenan HSB Living Lab visar att vi skulle kunna spara 3 000 kronor per lägenhet varje år om vi återvinner värme från avloppsvattnet.
”För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring”, säger Jesper Knutsson, forskare och lektor på Chalmers.
För att värma upp vattnet i duschen används dyrbar energi. Men faktum är att även vattnet i lägenheten indirekt värmts upp av den värme som köps till fastigheten. Så att spola i handfatet, duschen eller toaletten innebär att uppvärmt vatten, och outnyttjad energi, försvinner rakt ut i avloppet. Förutom att försöka minska sin vattenanvändning finns det inte mycket de boende att göra åt saken – det är helt enkelt så vattensystem i våra bostadshus är konstruerade.
I tider av lågkonjunktur, skenande levnadskostnader och en rådande klimatkris, blir vikten att ta vara på energin än mer påtaglig. På HSB Living Lab, forskningsarenan i Göteborg som är lika delar boende och labb, har forskare undersökt energiförlusten i avloppsflöden – och tagit viktiga steg mot storskalig energiåtervinning i VVS-system.
Över 140 000 mätpunkter möjliggör helt nya data
För att utforska potentialen att återanvända av vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt på HSB Living Lab. Syftet var att utveckla en detaljerad beskrivning av avlopps- och energiflöden, samt hur avloppsvattnets temperatur- och flödesprofil ser ut i förhållande till användningen. Genom att analysera data är det möjligt att utvärdera potentialen för energiutvinning för olika förbrukare – från dusch, handfat och toalett – och hur dessa varierar över tid.
Att genomföra projektet på HSB Living Lab gav unika möjligheter. I en normal fastighet finns vanligtvis bara två mätpunkter för vattenförbrukning – in- och utflöde. HSB Living Lab har totalt 140 000 mätpunkter. Det möjliggör en betydligt mer detaljerad bild av vatten- och energiflödet.
– Vår förhoppning är att insikterna från projektet, tillsammans med vidare forskning, ska bidra till en mer kalibrerad design av framtida lösningar för VVS-system. Istället för att räkna på ett schablonvärde kan man få svart på vitt hur energiflöden varierar, säger Jesper Knutsson.
Och studien bjöd på några insiktsfulla data: Totalt försvann 30 megawattimmar, motsvarande 120 000 kronor, ut med det i genomsnitt 27-gradiga avloppsvattnet. Det är lika mycket energi som 13 elbilar förbrukar på ett år. Insikterna från datan visar att ett flerbostadshus, som tar vara på värmen i avloppsvattnet, skulle kunna minska sin energiförbrukning med ungefär 836 kilowattimmar per lägenhet. I energikrisens Sverige motsvarar det över 3 000 kronor per lägenhet och år.
Föråldrade vattensystem – en bromskloss i klimatomställningen
Den här typen av detaljerade data är kunskap som hittills saknats, men som behövs för att kunna ta viktiga steg mot en hållbar omställning. Även om det egentligen inte är komplicerat att ta tillvara på avloppsvärme saknas idag produkter som återvinner energin från avloppsvattnet.
I framtiden väntas strängare regelverk för VVS och branschen måste minska sin klimatpåverkan. Om vi ska nå målet om nettonoll-energi-byggnader senast 2050 är dagens VVS-system en svag länk. Det går därför att anta att området kommer att få betydligt mer uppmärksamhet framöver. Vi har helt enkelt inte råd att spola ner energi i avloppen, varken ekonomiskt eller hållbarhetsmässigt.
– Att spola ut energi i avloppet är ohållbart – det är en dysfunktionalitet i äldre vatteninstallationer. För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring, säger Jesper Knutsson.
Jag ser pessimism som är en följd av alla negativa signaler i vår omvärld. Framförallt gäller detta kring de varningssignaler forskningen lagt fram kring alarmerande klimatförändringar sedan 80-talet och som de senaste åren lyfts fram som ett av de största existentiella hoten mot mänsklighetens fortlevnad och framtid. Vi, borde istället se möjligheterna.
Just varningar har fått allt större betydelse och har fått mer eller mindre uppmärksamhet där även grupper av klimataktivister sedan flera år har tagit varningarna på fysiskt allvar, för att inspirera allmänhet och våra politiker. Ofta med ifrågasatt ”civil olydnad” för att uppmärksamma att vi globalt ligger alltför långt efter nå de klimatmål som är nödvändiga för en förnybar framtid. Detta utnyttjas i sin tur exempelvis av fossila branscher ”under mattan”. Även polariserande krafter är ute efter helt andra mål. Tex att slå sönder våra demokratier.
Solenergi, vindkraft, vattenkraft kan bli del av nya basenergin
Det finns en ny verklighet vi kan ta till oss. Ingenting är omöjligt med dagens möjligheter till en smart, relativt snabb energiomställning. Många är allmänt tydligt rädda för att den egna ekonomin skall komma i fara. Att se ekomiska hinder för den egna ekonomin och att staten tar mer än den ger. Denna pessimism utnyttjas av krafter i tex oljeindustri och skrupelfri politik som vill dra fördelar av missnöje på just snabba förändringar, ofta för egen personlig vinning. Därav riskerar energiomställningen försenas och ev bromsas upp flera år trots att mycket forskning visar på fördelar för både konsument och samhälle.
Du får mer makt över din ekonomi
Vi har redan verktygen i form av förnybar energi att lösa just klimatmålen, på plats även för den enskilde. Senaste åren har sol och vindenergi utvecklats så effektivt att kostnaderna för både produktion och anläggning gått ned och beräknas gå förbi traditionell baskraft som tex kärnkraft redan 2026.
Och missa inte jobben
Något som länge påpekats är också att arbetsmarknaden bokstavligen skriker efter kompetens. Med andra ord är det verkligen dags söka dessa nya jobb som kommer att ge både utvecklingsmöjligheter och trygghet inom en väldigt spännande framtid för väldigt många grupper.
Via Om Ev: WWF Frankrike har tagit fram en rapport om behovet av omställning till eldrift [1]. Man går igenom flaskhalsar som råvarutillgång, riskabla leveranskedjor och prisökningar. I tre scenarier räknar man på framtida behov av material till franska bilar, och föreslår åtgärder som minskar resursbehoven för att underlätta omställningen. Trenden mot allt större bilar och batterier har särskilt fokus.
Elektrifieringen är nödvändig
En tredjedel av klimatutsläppen i Frankrike kommer från transporter (liksom i Sverige). Rapporten inleder med att det därför av klimatskäl är mycket angeläget att ställa om snabbt till eldrift i transportsektorn.
Vad studien gör
I studien utgår man från att Frankrike i omställningen behöver få tillgång till en proportionerlig andel av de material som behövs till fordon i världen. De analyserar möjliga flaskhalsar som kan försvåra omställningen, och undersöker olika sätt att minska dessa risker.
Samlar många källor
Som källor använder man rapporter och översikter från IEA, Bloomberg och en rad andra analyser för att ställa samman en översiktsbild av kommande materialbehov, etablering av gruvor, råvarutillgångar, återvinningstrender, batteriutveckling och så vidare. I rapporten hänvisar man till källor för sina uppgifter.
De har valt ut metallerna koppar, litium, nickel, kobolt som indikatorer.
Potentiella flaskhalsar
Rapporten går igenom olika typer av flaskhalsar som kan försvåra eller begränsa övergången till eldrift i transporter.
Materialbehovet ökar enormt. För att uppnå Parisavtalet förutspås att behovet av kritiska metaller till batterier ökar 30 gånger till år 2040. Samtidigt ökar behovet av material till andra sektorer.
Koppar anses vara mer kritiskt än litium eftersom koppar har varit en viktig resurs mycket längre. Det är därför svårare att hitta nya kopparresurser att exploatera till rimlig kostnad. Det är mer sannolikt att de stora och värdefulla kopparfyndigheterna redan har exploaterats. Detta gör koppar till en kritisk resurs. Kopparanvändningen antas öka någorlunda proportionerligt med antalet elbilar eftersom koppar, till skillnad från de flera kritiska råvaror till batterier, inte är lika utbytbart.
Utvinningen skapar miljöskador, särskilt i tidiga led av leveranskedjor. Det finns också geopolitisk konkurrens som kan påverka leveranskedjor. Flera av de undersökta metallerna utvinns eller förädlas i ett fåtal länder och det gör marknaden osäker eller priskänslig.
Utvinning kan ske med otillräckliga social hänsyn. Gruvbranschen är en av de branscher som oftast förknippas med konflikter om mänskliga rättigheter. Gruvnäringen är fjärde viktigaste orsaken till avskogning och påverkar direkt eller indirekt en tredjedel av skogsekosystemen, enligt WWF.
Det tar lång tid att etablera nya gruvor. I medeltal går det mellan fem och tjugo år från prospektering till färdig gruva. Det kan utgöra en besvärlig flaskhals, särskilt i den fas vi nu befinner oss när materialbehoven ökar snabbt. Det kan helt enkelt bli svårt att få fram tillräckliga mängder. Då stiger priserna.
Ledtiderna verkar också öka. I medeltal tar det idag dubbelt så lång tid att utreda möjlighet till nickelutvinning jämfört med på 1990-talet. Det beror bland annat på ökade krav på att kartlägga miljöeffekter och hänsyn.
Samtidigt kan ökade kostnader bli en drivkraft att utveckla nya tekniker som exempelvis natriumjon-batterier. Men även teknikomställning har långa ledtider från utveckling till storskalig produktion, påpekas i studien.
Mineralhalten i de fyndigheter som exploateras sjunker långsamt. Globala trender visar att fyndigheter med högst halter exploateras först. Medelhalten i kopparmalm beräknas kunna sjunka 1,5-3,7 procent per år under kommande decennier och motsvarande prognos för nickel är 1,2 procent. Utvinningen av de utvalda mineralerna kan komma att kräva 25-30 procent mer energi år 2050 än idag.
Tillgången understiger behovet
Rapporten hänvisar till IEA:s som 2023 skrev att tillgången till alla fyra studerade metaller kommer vara lägre än prognostiserat behov år 2030, om man utgår från ambitiösa klimatmål. Med nuvarande trender verkar det vara svårt att uppnå de mål som vi behöver nå.
Tre framtidsscenarier
Alla dessa data sätter man samman till tre scenarier av hur materialtillgång av dessa metaller står sig i förhållande till förväntad utveckling i Frankrike av trafikbehov, storlek på fordon och behov från andra sektorer.
Scenario 1: De utgår från nuvarande utveckling för persontransporter i Frankrike till 2035 och 2050. Detta jämförs med två policyscenarier.
Scenario 2: Ett policyscenario som utgår från politik där man stabiliserar trafikutveckling och resandet på dagens nivå. Man antar att kollektivresandet ökar. Andelen suvar bromsas på dagens nivå.
Scenario 3. Detta policyscenario styr mot ett minskat bilinnehav, lägre andel suvar och en ökad andel kollektivresor och delade bilresor. Det totala resandet 2035 är sex procent än 2022.
Batteribehov med olika scenarier
Rapporten har gjort beräkningar av hur behovet av batterier till vägfordon kan påverkas till år 2035 med olika antaganden i scenarierna ovan. Batteribehovet skulle kunna minska med 9 procent om resandet minskar något (jämfört med referensscenariot). Med en högre andel kollektivresor och bildelning kan behovet minska ytterligare 14 procent. Om bilarnas storlek hålls nere (färre suvar etc.) kan behovet minska med ytterligare 17 procent.
WWF:s åtgärdsförslag
WWF Frankrike föreslår ett antal åtgärder. Deras argument är att åtgärder behöver minska riskerna för att omställningen till eldriven persontrafik i Frankrike riskerar att bromsas upp eller försvåras av de olika flaskhalsar som beskrivs i rapporten. Här är deras förslag i sammanfattning.
Utforma skatter så att de styr batteristorleken i personbilar mot 50 kWh.
Ge inte skatterabatter till elbilar som väger mer än 1.600 kg, utom för stora familjer som kan få bonus vid köp av bil upp till 2.000 kg.
Ge inga skatterabatter till laddhybrider. Denna teknik används i alltför hög utsträckning till att ge extra prestanda och det motverkar resurshushållning med batterimaterial.
Anpassa skatter och bonusar så de tar hänsyn till låginkomstgrupper. Det motiveras med att underlätta för låginkomsttagare att välja eldrivna fordon.
Kräv att biltillverkarna årligen rapporterar medelvikten hos den sålda flottan till myndigheterna. Inför en avgift på 5 euro per kg som överstiger 1.600 kg för varje såld bil per år.
Inför nationella kollektivtrafikbiljetter som gör det enklare att resa i tåg och buss i olika regioner.
Inför krav på aktivt mobilitetsarbete för arbetsgivare med minst 11 anställa.
Öka offentliga anslag till infrastruktur som främjar cykling och bildelning.
OM Ev’s egen kommentar
Fakta i sig är inte nya. Men jag blev intresserad av denna studie för att man har ställt samman de många potentiella riskerna och flaskhalsarna på ett systematiskt sätt. De har sedan illustrerat olika möjligheter att minska risker. Då visar inte bara på möjligheter med teknik och leveranskedjor utan också möjligheten i att styra fordons storlekar och få ett mer resurseffektivt resande. Frankrike är likt många andra västländer i det avseendet.
Några antaganden i deras scenarier och förslag kan nog uppfattas som lite oortodoxt eller orealistiskt. Om man bortser från detta så lyfter rapporten ändå fram att elektrifieringen behöver stödjas med mer än bara själva teknikskiftet.
Källa
[1] WWF Frankrike november 2023. Critical metals: The SUV impasse. What scenario for a successful transision in mobility? Vi har tillgång till en förhandskopia på engelska. Franska upplagan finns här. Den som vill få tillgång till engelska versionen kan skriva till omev@omev.se.
Via Associated Press, Berlin: Koldioxidutsläppen i Tyskland, Europas största ekonomi, sjönk till sin lägsta nivå på sju decennier när användningen av kol minskade oväntat kraftigt och det ekonomiska läget pressade produktionen av energiintensiv industri, enligt en studie som publicerades under torsdagen.
Tyskland har som mål att minska sina utsläpp till noll till 2045 och arbetar för att öka användningen av sol- och vindkraft och andra förnybara källor.
Tankesmedjan Agora Energiewende sa att dess preliminära beräkningar visar att Tyskland släppte ut 673 miljoner ton CO2 förra året, en minskning med 73 miljoner ton jämfört med 2022 och den lägsta nivån sedan 1950-talet. Siffran låg 46 % under landets utsläpp 1990. Men man ser också att det behövs mer åtgärder för områden som transport och bostäder där man vill se till att alla inkomstgrupper kan ha råd med förnybar energi.
På tisdagen sa Tysklands energimyndighet att förnybara energikällor stod för mer än hälften av landets energiproduktion 2023. Förnybar energi steg till 56 % av energiproduktionen, från 47,4 % 2022. Samtidigt har elproduktion med svart kol fallit till 8,9 % från 12,8 % och brunkolseldad el sjönk till 17,4 % från 21 %.
3 kärnkraftverk stängda 2023
Tyskland stängde av sina tre sista kärnkraftverk i april – ett sedan länge planerat drag, även om vissa argumenterade för en omstart efter att energipriserna ökade på grund av kriget i Ukraina. Kärnkraften stod för 1,5 % av energiproduktionen 2023, en minskning från 6,7 % föregående år.
Mer än hälften av förra årets minskning av utsläpp – cirka 44 miljoner ton – berodde på att koleldad elproduktion föll till sin lägsta nivå sedan 1960-talet, enligt Agora. Det i sin tur berodde på en minskad efterfrågan på el och ökad import från grannländerna, varav ungefär hälften kom från förnybara energikällor.
Dessutom minskade utsläppen från industrin avsevärt eftersom energiintensiva företag minskade produktionen till följd av ekonomisk svaghet och internationella kriser, sa tankesmedjan.
Tyskland, den kanske sämst presterande stora utvecklade ekonomin de senaste månaderna, har tyngts av höga energipriser, global ekonomisk svaghet och räntehöjningar för att bekämpa inflationen. Landet är hem för många energiintensiva företag, bland annat inom kemi- och metallindustrin.
Agora beräknade att endast cirka 15 % av förra årets utsläppsbesparingar utgör ”permanenta utsläppsminskningar till följd av ytterligare förnybar energikapacitet, effektivitetsvinster och övergången till bränslen som producerar mindre CO2 eller andra klimatvänliga alternativ.” Den sa att ”de flesta av utsläppsminskningarna 2023 inte är hållbara ur ett industri- eller klimatpolitiskt perspektiv.”
Ekonomi- och klimatminister Robert Habeck, en medlem av miljöpartiet de gröna som också är vice förbundskansler, sa att Tyskland har lagt grunden för framtida tillväxt inom förnybar energi genom att gå över till att utöka sol- och vindproduktionen.
”Vi gör synliga framsteg på vägen mot klimatneutral elförsörjning”, sa han.
När det gäller industrin, ”är det bra att investeringar görs i klimatproduktion och energieffektivitet”, sade han i ett uttalande. Habeck pekade även på statliga insatser för att sänka elpriserna för industrin.
Klimathandlingsplanen kommer att presenteras veckan före jul, erfar DN. Men det är fortfarande oklart om förslaget om nationell handel med utsläppsrätter kommer med.
– Vi jobbar på att få fram den så snart som möjligt, men jag tänker inte göra det på bekostnad av innehållet och kvaliteten. Exakt när den kommer beror på hur snabbt vi lyckas förhandla klart och komma överens, säger hon.
Sverige har flera nationella klimatmål, bland annat att utsläppen inom den sektor som omfattar transporter bör vara 63 procent lägre år 2030 än utsläppen år 1990.
