Jag konstaterar: Framtiden ligger i de förnybara energikällorna, det är viktigt att inte låsa in sig för KK då utvecklingen på batterilagring och smartare elnäts-system redan går snabbare än vad några av politikerna uppenbarligen inte noterat.
Bland andra Mia Bodin och Thomas Kåberger gav utmärkta kommentarer och förklarade de stora riskerna med att lägga 600 miljoner i kärnkraft som tar allt för lång tid att bygga ut.
Intensionerna från nuvarande regering ligger fast kring framtida ny kärnkraft. Nu skall kärnkraftsproducenter få ”extra betalt” för att de bidrar med stabilitet till elsystemet.
DN har 23-02-11 publicerat denna intervju med Elisabet Svantesson (M) där det framgår tydligt vad Tidö-partierna vill:
Ökar styrningen av Vattenfall – vill ha mer kärnkraft:
Regeringen tar nu steg för att öka ägarstyrningen av Vattenfall. Målet är att bereda väg för mer kärnkraft. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en grupp ministrar med uppdraget att styra Vattenfall i en riktning mot att bygga mer kärnkraft.
– Kärnkraften är en viktig del av energimixen framöver, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Initiativet är en del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och SD. Gruppen ska ledas av finansministern och även omfatta energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) samt en representant från Sverigedemokraterna.
– Vi ska genom dialog och ägarstyrning ha en diskussion om hur vi ska få mer kärnkraft, säger Elisabeth Svantesson.
DN: Varför behövs ökad ägarstyrning av Vattenfall?
– Vi ser Vattenfall som ett väldigt viktigt bolag. Eftersom staten och skattebetalarna äger bolaget så har vi också möjlighet att styra.
Regeringen planerar också att förbättra förutsättningarna för att producera kärnkraftsel. Det ska ske genom att kärnkraftsproducenterna får extra betalt för att de bidrar med stabilitet till elsystemet.
– Kärnkraften har inte fått betalt för att den skapar ett stabilt elnät, säger Elisabeth Svantesson.
Tomas Ramberg i DN konstaterar i en nykter analys 23-02-09:
Den praktiska politiken är fortfarande att öka kostnaderna för de bolag som vill bygga vindkraft. De ska betala till kärnkraften, stå för bidrag till skeptiska kommuner och havsparkerna ska betala anslutningsavgifter för att komma in på stamnätet. Och man röstade ner den gamla regeringens försök att förenkla den kommunala vetorätten mot vindkraft.
Naturskyddföreningen: Kärnkraft är ett fossilfritt energislag som inte ger upphov till några koldioxidutsläpp under driften. Det orsakar inte heller radioaktiva utsläpp under drift. – Däremot kräver det brytning av uran och genererar radioaktivt avfall. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm, och radioaktiva sönderfallsprodukter som blir kvar i gruvavfallet riskerar att läcka ut. Brytningen av uran sker ofta på platser med tveksamma arbetsförhållanden. – Förbrukat kärnbränsle måste förvaras säkert under väldigt lång tid. Radioaktiviteten avklingar långsamt under hundratusentals år. Trots att den första forskningsreaktorn startades i Sverige på 1950-talet har det inte funnits någon godkänd metod för att lagra kärnavfallet. Än så länge lagras allt kärnavfall i ett så kallat mellanlager i Oskarshamn. I början av 2022 beslutade den då Socialdemokratiska regeringen att godkänna en metod som kärnkraftsbranschen föreslagit för slutförvaret, trots att metoden har kritiserats av både forskare och miljörörelsen. Kritiken har framför allt handlat om att kopparkapslarna, som avfallet ska förvaras i, inte skulle hålla tillräckligt länge.
Naturvårdsverket: Kärnkraftens miljöpåverkan: Kärnkraftens största miljöpåverkan är strålningsrisker och miljöeffekter när uran utvinns ur marken och när använt kärnbränsle och annat kärnavfall ska slutförvaras i berggrunden. Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) har sökt tillstånd för att slutförvara kärnavfallet på cirka 500 meters djup i svensk berggrund. Kärnkraftverk släpper också ut små mängder radioaktiva ämnen till luften samt påverkar havsmiljön när använt kylvatten höjer temperaturen på havsvattnet. Vissa andra kraftverk spiller också värme i vattendrag men i mycket mindre omfattning. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är den myndighet som granskar och övervakar kärnkraftsanläggningar och slutförvaring av kärnavfall.
Nya hinder för fortsatt kärnkraft i Sverige ger tveksamhet och rädsla för ytterligare prishöjningar. ”Planerbarheten riskerar få ytterligare negativa omdömen och kan ifrågasättas”.
Stoppet på Ringhals 4 förlängs med tre veckor, återstarten av reaktorn, som var planerad till 31 januari 2023, skjuts fram till 23 februari.
Ett omfattande reparationsarbete har pågått sedan en tryckhållare torrkokat i samband med en återstart i slutet av augusti.
”Vi gör något som vi inte har gjort förut, det finns inget facit”, säger vd Björn Linde.
Personligen tror jag det är viktigt förstå helhetsbilden då olika olika energislag kan driva utvecklingen för fossilfri energi, debatten har varit ibland närmast faktalös.
Musks krav på mer kärnkraft i Europa kommer två dagar efter att han även drivit på för en ökning av USA:s olje- och gasproduktion. Allt för att motverka eventuell nedgång i leveranserna av gas och olja från Ryssland
For those who (mistakenly) think this is a radiation risk, pick what you think is the worst location. I will travel there & eat locally grown food on TV.
I did this in Japan many years ago, shortly after Fukushima. Radiation risk is much, much lower than most people believe.
Tweeten – som har retweetats rejält, – fick sin beskärda del av omfattande motreaktioner online
”Hatar att säga det, men vi måste öka olje- och gasproduktionen omedelbart”, sa Musk i en tweet på fredagen. ”Extraordinära tider kräver extraordinära åtgärder.”
”Tills anläggningarna missköts och läcker överallt. Det är risken för mer elände”, svarade på söndagen Jim Osman, grundare av Edge Consulting Group.
Musk hävdade dock att strålningsrisken är ringa, jag kan åka dit och äta på plats!
Hur ser det ut för Sverige?
Ryssland är inte längre en aktiv handelspartner till Sverige eller till EU. Hittills har fyra massiva sanktionspaket mot Ryssland införts från EU och Sveriges samarbetspartners. 500 svenska företag är aktiva i Ryssland, varav ett 20-tal storföretag och 13 400 anställda i svenska koncerner i landet (siffra från 2019).
Enligt Sveriges regering: Handeln med Ryssland har stått för 1,3 procent av den svenska exporten. Även Sveriges beroende av rysk import är låg, där en av förklaringen ligger i att Sveriges energikällor till stor del är inhemska. Sverige har även EU:s lägsta beroende av naturgas och därmed av rysk energiimport. Men svenska företag och konsumenter kan ändå påverkas av ökade energipriser och andra indirekta handelseffekter.
