Kommande klimatval 2026 möts av hot och motstånd hur energiomställning skall hanteras och hur energi skall produceras. Politiska beslut och debatter kring klimatlösningar blir förvirrande för oss alla. En del skeptiker tar till hot och ren desinformation. Här är några aspekter att tänka på:
– Man vill från partipolitiken gärna sätta många med kunskap i frågan i respektive förhatliga fack – som t.ex. vänster eller höger aktivism. Bara för att vi förstår råden från vetenskap och forskning faktiskt är reella fakta som gäller oss alla oavsett ideologiska mål.
– Det handlar om kloka beslut med energimix och förnybara energikällor som, Vattenkraft, Vindkraft, batterilager, Värmelager, Pumpkraft, V2X (dubbelriktad laddning) energigemenskap, Forskning på övriga klimatfrämjande energilösningar och långsiktigt ekonomiskt godtagbara!
De som idag medvetet bromsar en klok energipolitik kommer att själva stå för totalnotan i fickan den dagen felsatsningen skall betalas genom höjda försäkringar (klimatskador) skatter och prishöjningar.
Vi behöver också en snabbare utveckling av de förnybara energikällor som redan existerar än den inbromsning som vissa politiker uppenbarligen envist håller fast vid. Det är kärnan i budskapet utåt
Klimatsmarta lösningar motarbetas i svensk politik, ofta genom:
- Förvanskning
- Överdriven problematisering
- Påståenden att fungerande lösningar “inte finns än”
Och det är särskilt allvarligt eftersom klimatfrågan är tidskritisk. Att fördröja med retorik kan i praktiken vara ett politiskt val.
Exempel: vindkraft och el-systemet
- Regeringen har sagt nej till ett flertal stora vindkraftsprojekt till havs, bland annat parker som kunnat leverera en mycket stor del av Sveriges elbehov.
- En rad havsbaserade parker i Östersjön, motsvarande uppåt 150 TWh el per år (mer än Sveriges nuvarande elanvändning), har stoppats politiskt.
- Kritiken, även inifrån borgerligt håll, är att besluten motiveras med svepande eller felaktiga påståenden om systemrisker snarare än seriösa analyser av faktiska tekniska lösningar som redan finns (nätförstärkning, lagring, flexibilitet).
Exempel: kärnkraft och fossilberoende
- Samtidigt som regeringen säger sig föra en offensiv klimatpolitik, pekar både Klimatpolitiska rådet och flera aktörer på att den konkreta politiken låser fast Sverige i fortsatt fossilberoende (bensinskattesänkningar, avskaffad flygskatt, mm.).
- Kärnkraft kontra vindkraft: Politiskt nämner man ”fri marknad” men samtidigt styrs elmarknaden hårt med subventioner och regleringar, något som industri och allmänhet drabbas av i form av starkt höjda effekttariffer och plötsliga elprishöjningar säsongsvis. Inget talar för att kärnkraft radikalt kommer sänka elpriserna då kostnaderna kommer drabba även de politiker som ser det som bästa lösningen.
Konflikt mellan retorik och statistik
Ett av de främsta kritikområdena rör påståenden om att Sverige ”når sina klimatmål”? Och ändå lyssnar man inte till att en stor del av väljarkåren vill se effektivare klimatpolitik.
- Ökade utsläpp: Under 2024 ökade Sveriges utsläpp med cirka 7 %, främst på grund av sänkt reduktionsplikt (mindre inblandning av biobränsle i bensin och diesel).
- Klimatpolitiska rådet: I sina rapporter (2024 och 2025) har rådet konstaterat att regeringens politik inte är tillräcklig för att nå de nationella målen till 2030 eller EU:s bindande krav.
- Oklarheter kring kärnkraft: Kritiker menar att politiker ibland använder framtida, osäkra lösningar (som ny kärnkraft på 2040-talet) för att rättfärdiga att man monterar ner fungerande lösningar med mindre ekonomiska risker här och nu (som vindkraft eller transportpolitiska styrmedel).
Hur klimatsmarta lösningar motarbetas i praktiken
- förminskar fungerande lösningar
- överdriver problem
- flyttar milstolpar och fördröjer klamathandlingsplan
PÅSTÅENDEN OM VIND- OCH SOLKRAFT
- ”Det fungerar inte i Sverige”
- ”Det ger nästan ingen el”
- ”Det kräver enorma mängder fossil backup”
Man bortser från faktisk produktion, statistik över leveranssäkerhet och hur elsystem fungerar som helhet. Sverige har redan över 30 TWh vindkraft per år och växande lagring, flexibilitet och handel.
PÅSTÅENDEN OM KÄRNKRAFT
- ”Kärnkraft är billigast”
- ”Ny kärnkraft löser klimatet”
- ”Förnybart räcker inte”
Här nämner man inte att projekt och byggtider handlar om tidsperioder på 10 till 20 års sikt. Våra klimatmål är satta till 2030 – 40. Det kan skjuta upp åtgärder snarare än att minska utsläpp här och nu.
Att säkerhetskrav för ny kärnkraft (SMR, Små Modulära reaktorer) är exakt desamma som för befintlig kärnkraft. Denna i praktiken oprövade nya teknik finns ännu inte färdigutvecklad och kan kräva än mer radioaktivt avfall.
Så vilka partier står för bästa energipolitik?
Genom att leta igenom uttalanden i frågan och genom att se över partiernas senaste vallöften får vi fram följande resultat:
- Miljöpartiet (MP): Vill se en mycket ambitiös klimatpolitik med fokus på snabba utsläppsminskningar. Till att börja med kraftigt höjda bränslepriser. De betonar ekologism, solidaritet med djur och natur samt en grön samhällsomställning.
- Vänsterpartiet (V): Förespråkar en rättvis klimatomställning där staten tar ett stort investeringsansvar.Vi kommer att underhålla och investera i järnvägen, kollektivtrafiken samt annan infrastruktur för ett fossilfritt Sverige. Vi måste fokusera på utbyggnad av förnybar elproduktion.
- Socialdemokraterna (S): Ser klimatomställningen som en möjlighet att skapa nya jobb och stärka svensk konkurrenskraft. Mer investeringar i forskning och utveckling. Söker en bred överenskommelse om Sveriges energi. De betonar att omställningen måste kombineras med social rättvisa.
- Moderaterna (M): Fokuserar på teknikutveckling, kärnkraft och tillväxtvänlig klimatpolitik. De betonar att Sverige är ett (föregångsland)? Vill att EU:s klimatpolitik ska kompletteras med ett tillväxtmål.
- Kristdemokraterna (KD) & Liberalerna (L): Stödjer regeringens linje med fokus på elektrifiering och teknikneutralitet. – läs kärnkraft. Liberalerna har dock i väljarundersökningar förknippats med en mindre ambitiös klimatpolitik jämfört med andra partier och har i början av 2026 mycket svagt väljarstöd.
- Centerpartiet (C): Utbyggnad av utsläppsfri och förnybar energi i Sverige och ta vara på Sveriges gröna industriboom, med en utsläppsfri infrastruktur och utbyggda elnät. Snabba på tillståndsprocesser för elnät, grön industri och klimatsmarta investeringar. https://www.centerpartiet.se/centerpartiets-politik/centerpartiets-politik-a-o/klimat
- Sverigedemokraterna (SD): Är synbart mer skeptiska till nationella särregler och vill se över delar av EU:s klimatpaket för att (skydda) svensk konkurrenskraft och hushållsekonomi. De betonar internationella insatser snarare än klimatåtgärder inom landet. https://www.sd.se/vad-vi-vill/svensk-energi/
Aktuell Hållbarhet sammanfattade första Riksdagdebatten kring klimatmålen 2026
TESLA OWNERS SWEDEN – Nestor AB – VUEF.se – Energy Evolution Center – Sero.se
