Tysklands CO2-utsläpp är de lägsta på sju decennier, enligt studie

Via Associated Press, Berlin: Koldioxidutsläppen i Tyskland, Europas största ekonomi, sjönk till sin lägsta nivå på sju decennier när användningen av kol minskade oväntat kraftigt och det ekonomiska läget pressade produktionen av energiintensiv industri, enligt en studie som publicerades under torsdagen.

Tyskland har som mål att minska sina utsläpp till noll till 2045 och arbetar för att öka användningen av sol- och vindkraft och andra förnybara källor.

Tankesmedjan Agora Energiewende sa att dess preliminära beräkningar visar att Tyskland släppte ut 673 miljoner ton CO2 förra året, en minskning med 73 miljoner ton jämfört med 2022 och den lägsta nivån sedan 1950-talet. Siffran låg 46 % under landets utsläpp 1990. Men man ser också att det behövs mer åtgärder för områden som transport och bostäder där man vill se till att alla inkomstgrupper kan ha råd med förnybar energi.

På tisdagen sa Tysklands energimyndighet att förnybara energikällor stod för mer än hälften av landets energiproduktion 2023. Förnybar energi steg till 56 % av energiproduktionen, från 47,4 % 2022. Samtidigt har elproduktion med svart kol fallit till 8,9 % från 12,8 % och brunkolseldad el sjönk till 17,4 % från 21 %.

3 kärnkraftverk stängda 2023

Tyskland stängde av sina tre sista kärnkraftverk i april – ett sedan länge planerat drag, även om vissa argumenterade för en omstart efter att energipriserna ökade på grund av kriget i Ukraina. Kärnkraften stod för 1,5 % av energiproduktionen 2023, en minskning från 6,7 % föregående år.

Mer än hälften av förra årets minskning av utsläpp – cirka 44 miljoner ton – berodde på att koleldad elproduktion föll till sin lägsta nivå sedan 1960-talet, enligt Agora. Det i sin tur berodde på en minskad efterfrågan på el och ökad import från grannländerna, varav ungefär hälften kom från förnybara energikällor.

Dessutom minskade utsläppen från industrin avsevärt eftersom energiintensiva företag minskade produktionen till följd av ekonomisk svaghet och internationella kriser, sa tankesmedjan.

Tyskland, den kanske sämst presterande stora utvecklade ekonomin de senaste månaderna, har tyngts av höga energipriser, global ekonomisk svaghet och räntehöjningar för att bekämpa inflationen. Landet är hem för många energiintensiva företag, bland annat inom kemi- och metallindustrin.

Agora beräknade att endast cirka 15 % av förra årets utsläppsbesparingar utgör ”permanenta utsläppsminskningar till följd av ytterligare förnybar energikapacitet, effektivitetsvinster och övergången till bränslen som producerar mindre CO2 eller andra klimatvänliga alternativ.” Den sa att ”de flesta av utsläppsminskningarna 2023 inte är hållbara ur ett industri- eller klimatpolitiskt perspektiv.”

Ekonomi- och klimatminister Robert Habeck, en medlem av miljöpartiet de gröna som också är vice förbundskansler, sa att Tyskland har lagt grunden för framtida tillväxt inom förnybar energi genom att gå över till att utöka sol- och vindproduktionen.

”Vi gör synliga framsteg på vägen mot klimatneutral elförsörjning”, sa han.

När det gäller industrin, ”är det bra att investeringar görs i klimatproduktion och energieffektivitet”, sade han i ett uttalande. Habeck pekade även på statliga insatser för att sänka elpriserna för industrin.

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

Inte bara elpris att räkna på. Råvaran uran ökar kraftigt i pris

Kärnkraft tänker sig ju Tidö-partierna men det kan vara intressant känna till att uran ökade med 42,15 USD eller hela 86,28% sedan dec 2023. Uran förväntas handlas till 93,16 USD i slutet av detta kvartal, enligt Trading Economics globala makromodeller och analytikers förväntningar.

Volatila priser på fossila bränslen och ambitiösa klimatmål fick USA och 20 andra länder planera för ev. kärnkraftanläggningar vilket då kan tredubbla efterfrågan på uran till 2050. Största satsningarna på kärnenergi görs av Kina, som bygger 22 av 58 globala reaktorer, medan Japan startat om projekt för att öka kärnkraftsproduktionen. I Finland startade Europas första anläggning efter förseningar på 15 år.

Utvecklingen möts också av ökande hot mot utbudet

Västerländska företag fortsatte att frivilligt undvika Rysk uranimport på grund av dess invasion av Ukraina, samt att USA gick till att direkt förbjuda import från Ryssland av kärnbränsle. Dessutom pressades utbudet också av militärkuppen i Niger och problem i kanadensiska gruvor.

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center