Är vi pessimismens fångar?

Jag ser pessimism som är en följd av alla negativa signaler i vår omvärld. Framförallt gäller detta kring de varningssignaler forskningen lagt fram kring alarmerande klimatförändringar sedan 80-talet och som de senaste åren lyfts fram som ett av de största existentiella hoten mot mänsklighetens fortlevnad och framtid. Vi, borde istället se möjligheterna.

Just varningar har fått allt större betydelse och har fått mer eller mindre uppmärksamhet där även grupper av klimataktivister sedan flera år har tagit varningarna på fysiskt allvar, för att inspirera allmänhet och våra politiker. Ofta med ifrågasatt ”civil olydnad” för att uppmärksamma att vi globalt ligger alltför långt efter nå de klimatmål som är nödvändiga för en förnybar framtid. Detta utnyttjas i sin tur exempelvis av fossila branscher ”under mattan”. Även polariserande krafter är ute efter helt andra mål. Tex att slå sönder våra demokratier.

Solenergi, vindkraft, vattenkraft kan bli del av nya basenergin

Det finns en ny verklighet vi kan ta till oss. Ingenting är omöjligt med dagens möjligheter till en smart, relativt snabb energiomställning.
Många är allmänt tydligt rädda för att den egna ekonomin skall komma i fara. Att se ekomiska hinder för den egna ekonomin och att staten tar mer än den ger. Denna pessimism utnyttjas av krafter i tex oljeindustri och skrupelfri politik som vill dra fördelar av missnöje på just snabba förändringar, ofta för egen personlig vinning. Därav riskerar energiomställningen försenas och ev bromsas upp flera år trots att mycket forskning visar på fördelar för både konsument och samhälle

Du får mer makt över din ekonomi

Vi  har redan verktygen i form av förnybar energi att lösa just klimatmålen, på plats även för den enskilde. Senaste åren har sol och vindenergi utvecklats så effektivt att kostnaderna för både produktion och anläggning gått ned och beräknas gå förbi traditionell baskraft som tex kärnkraft redan 2026.

Och missa inte jobben

Något som länge påpekats är också att arbetsmarknaden bokstavligen skriker efter kompetens. Med andra ord är det verkligen dags söka dessa nya jobb som kommer att ge både utvecklingsmöjligheter och trygghet inom en väldigt spännande framtid för väldigt många grupper.

Fördelar och nackdelar med omställning till förnybar energi: Länk till hela rapporten.

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

Flaskhalsar vid omställning till elbilar och möjliga lösningar – en fransk studie

Via Om Ev: WWF Frankrike har tagit fram en rapport om behovet av omställning till eldrift [1]. Man går igenom flaskhalsar som råvarutillgång, riskabla leveranskedjor och prisökningar. I tre scenarier räknar man på framtida behov av material till franska bilar, och föreslår åtgärder som minskar resursbehoven för att underlätta omställningen. Trenden mot allt större bilar och batterier har särskilt fokus.

Elektrifieringen är nödvändig

En tredjedel av klimatutsläppen i Frankrike kommer från transporter (liksom i Sverige). Rapporten inleder med att det därför av klimatskäl är mycket angeläget att ställa om snabbt till eldrift i transportsektorn.

Vad studien gör

I studien utgår man från att Frankrike i omställningen behöver få tillgång till en proportionerlig andel av de material som behövs till fordon i världen. De analyserar möjliga flaskhalsar som kan försvåra omställningen, och undersöker olika sätt att minska dessa risker.

Samlar många källor

Som källor använder man rapporter och översikter från IEA, Bloomberg och en rad andra analyser för att ställa samman en översiktsbild av kommande materialbehov, etablering av gruvor, råvarutillgångar, återvinningstrender, batteriutveckling och så vidare. I rapporten hänvisar man till källor för sina uppgifter.

De har valt ut metallerna koppar, litium, nickel, kobolt som indikatorer.

Potentiella flaskhalsar

Rapporten går igenom olika typer av flaskhalsar som kan försvåra eller begränsa övergången till eldrift i transporter.

Materialbehovet ökar enormt. För att uppnå Parisavtalet förutspås att behovet av kritiska metaller till batterier ökar 30 gånger till år 2040. Samtidigt ökar behovet av material till andra sektorer.

Koppar anses vara mer kritiskt än litium eftersom koppar har varit en viktig resurs mycket längre. Det är därför svårare att hitta nya kopparresurser att exploatera till rimlig kostnad. Det är mer sannolikt att de stora och värdefulla kopparfyndigheterna redan har exploaterats. Detta gör koppar till en kritisk resurs. Kopparanvändningen antas öka någorlunda proportionerligt med antalet elbilar eftersom koppar, till skillnad från de flera kritiska råvaror till batterier, inte är lika utbytbart.

Utvinningen skapar miljöskador, särskilt i tidiga led av leveranskedjor. Det finns också geopolitisk konkurrens som kan påverka leveranskedjor. Flera av de undersökta metallerna utvinns eller förädlas i ett fåtal länder och det gör marknaden osäker eller priskänslig.

Utvinning kan ske med otillräckliga social hänsyn. Gruvbranschen är en av de branscher som oftast förknippas med konflikter om mänskliga rättigheter. Gruvnäringen är fjärde viktigaste orsaken till avskogning och påverkar direkt eller indirekt en tredjedel av skogsekosystemen, enligt WWF.

Det tar lång tid att etablera nya gruvor. I medeltal går det mellan fem och tjugo år från prospektering till färdig gruva. Det kan utgöra en besvärlig flaskhals, särskilt i den fas vi nu befinner oss när materialbehoven ökar snabbt. Det kan helt enkelt bli svårt att få fram tillräckliga mängder. Då stiger priserna.

Ledtiderna verkar också öka. I medeltal tar det idag dubbelt så lång tid att utreda möjlighet till nickelutvinning jämfört med på 1990-talet. Det beror bland annat på ökade krav på att kartlägga miljöeffekter och hänsyn.

Samtidigt kan ökade kostnader bli en drivkraft att utveckla nya tekniker som exempelvis natriumjon-batterier. Men även teknikomställning har långa ledtider från utveckling till storskalig produktion, påpekas i studien.

Mineralhalten i de fyndigheter som exploateras sjunker långsamt. Globala trender visar att fyndigheter med högst halter exploateras först. Medelhalten i kopparmalm beräknas kunna sjunka 1,5-3,7 procent per år under kommande decennier och motsvarande prognos för nickel är 1,2 procent. Utvinningen av de utvalda mineralerna kan komma att kräva 25-30 procent mer energi år 2050 än idag.

Tillgången understiger behovet

Rapporten hänvisar till IEA:s som 2023 skrev att tillgången till alla fyra studerade metaller kommer vara lägre än prognostiserat behov år 2030, om man utgår från ambitiösa klimatmål. Med nuvarande trender verkar det vara svårt att uppnå de mål som vi behöver nå.

Tre framtidsscenarier

Alla dessa data sätter man samman till tre scenarier av hur materialtillgång av dessa metaller står sig i förhållande till förväntad utveckling i Frankrike av trafikbehov, storlek på fordon och behov från andra sektorer.

Scenario 1: De utgår från nuvarande utveckling för persontransporter i Frankrike till 2035 och 2050. Detta jämförs med två policyscenarier.

Scenario 2: Ett policyscenario som utgår från politik där man stabiliserar trafikutveckling och resandet på dagens nivå. Man antar att kollektivresandet ökar. Andelen suvar bromsas på dagens nivå.

Scenario 3. Detta policyscenario styr mot ett minskat bilinnehav, lägre andel suvar och en ökad andel kollektivresor och delade bilresor. Det totala resandet 2035 är sex procent än 2022.

Batteribehov med olika scenarier

Rapporten har gjort beräkningar av hur behovet av batterier till vägfordon kan påverkas till år 2035 med olika antaganden i scenarierna ovan. Batteribehovet skulle kunna minska med 9 procent om resandet minskar något (jämfört med referensscenariot). Med en högre andel kollektivresor och bildelning kan behovet minska ytterligare 14 procent.  Om bilarnas storlek hålls nere (färre suvar etc.) kan behovet minska med ytterligare 17 procent.

WWF:s åtgärdsförslag

WWF Frankrike föreslår ett antal åtgärder. Deras argument är att åtgärder behöver minska riskerna för att omställningen till eldriven persontrafik i Frankrike riskerar att bromsas upp eller försvåras av de olika flaskhalsar som beskrivs i rapporten. Här är deras förslag i sammanfattning.

  • Utforma skatter så att de styr batteristorleken i personbilar mot 50 kWh.
  • Ge inte skatterabatter till elbilar som väger mer än 1.600 kg, utom för stora familjer som kan få bonus vid köp av bil upp till 2.000 kg.
  • Ge inga skatterabatter till laddhybrider. Denna teknik används i alltför hög utsträckning till att ge extra prestanda och det motverkar resurshushållning med batterimaterial.
  • Anpassa skatter och bonusar så de tar hänsyn till låginkomstgrupper. Det motiveras med att underlätta för låginkomsttagare att välja eldrivna fordon.
  • Kräv att biltillverkarna årligen rapporterar medelvikten hos den sålda flottan till myndigheterna. Inför en avgift på 5 euro per kg som överstiger 1.600 kg för varje såld bil per år.
  • Inför nationella kollektivtrafikbiljetter som gör det enklare att resa i tåg och buss i olika regioner.
  • Inför krav på aktivt mobilitetsarbete för arbetsgivare med minst 11 anställa.
  • Öka offentliga anslag till infrastruktur som främjar cykling och bildelning.

OM Ev’s egen kommentar

Fakta i sig är inte nya. Men jag blev intresserad av denna studie för att man har ställt samman de många potentiella riskerna och flaskhalsarna på ett systematiskt sätt. De har sedan illustrerat olika möjligheter att minska risker. Då visar inte bara på möjligheter med teknik och leveranskedjor utan också möjligheten i att styra fordons storlekar och få ett mer resurseffektivt resande. Frankrike är likt många andra västländer i det avseendet.

Några antaganden i deras scenarier och förslag kan nog uppfattas som lite oortodoxt eller orealistiskt. Om man bortser från detta så lyfter rapporten ändå fram att elektrifieringen behöver stödjas med mer än bara själva teknikskiftet.

Källa

[1] WWF Frankrike november 2023. Critical metals: The SUV impasse. What scenario for a successful transision in mobility? Vi har tillgång till en förhandskopia på engelska. Franska upplagan finns här. Den som vill få tillgång till engelska versionen kan skriva till omev@omev.se.

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

Tysklands CO2-utsläpp är de lägsta på sju decennier, enligt studie

Via Associated Press, Berlin: Koldioxidutsläppen i Tyskland, Europas största ekonomi, sjönk till sin lägsta nivå på sju decennier när användningen av kol minskade oväntat kraftigt och det ekonomiska läget pressade produktionen av energiintensiv industri, enligt en studie som publicerades under torsdagen.

Tyskland har som mål att minska sina utsläpp till noll till 2045 och arbetar för att öka användningen av sol- och vindkraft och andra förnybara källor.

Tankesmedjan Agora Energiewende sa att dess preliminära beräkningar visar att Tyskland släppte ut 673 miljoner ton CO2 förra året, en minskning med 73 miljoner ton jämfört med 2022 och den lägsta nivån sedan 1950-talet. Siffran låg 46 % under landets utsläpp 1990. Men man ser också att det behövs mer åtgärder för områden som transport och bostäder där man vill se till att alla inkomstgrupper kan ha råd med förnybar energi.

På tisdagen sa Tysklands energimyndighet att förnybara energikällor stod för mer än hälften av landets energiproduktion 2023. Förnybar energi steg till 56 % av energiproduktionen, från 47,4 % 2022. Samtidigt har elproduktion med svart kol fallit till 8,9 % från 12,8 % och brunkolseldad el sjönk till 17,4 % från 21 %.

3 kärnkraftverk stängda 2023

Tyskland stängde av sina tre sista kärnkraftverk i april – ett sedan länge planerat drag, även om vissa argumenterade för en omstart efter att energipriserna ökade på grund av kriget i Ukraina. Kärnkraften stod för 1,5 % av energiproduktionen 2023, en minskning från 6,7 % föregående år.

Mer än hälften av förra årets minskning av utsläpp – cirka 44 miljoner ton – berodde på att koleldad elproduktion föll till sin lägsta nivå sedan 1960-talet, enligt Agora. Det i sin tur berodde på en minskad efterfrågan på el och ökad import från grannländerna, varav ungefär hälften kom från förnybara energikällor.

Dessutom minskade utsläppen från industrin avsevärt eftersom energiintensiva företag minskade produktionen till följd av ekonomisk svaghet och internationella kriser, sa tankesmedjan.

Tyskland, den kanske sämst presterande stora utvecklade ekonomin de senaste månaderna, har tyngts av höga energipriser, global ekonomisk svaghet och räntehöjningar för att bekämpa inflationen. Landet är hem för många energiintensiva företag, bland annat inom kemi- och metallindustrin.

Agora beräknade att endast cirka 15 % av förra årets utsläppsbesparingar utgör ”permanenta utsläppsminskningar till följd av ytterligare förnybar energikapacitet, effektivitetsvinster och övergången till bränslen som producerar mindre CO2 eller andra klimatvänliga alternativ.” Den sa att ”de flesta av utsläppsminskningarna 2023 inte är hållbara ur ett industri- eller klimatpolitiskt perspektiv.”

Ekonomi- och klimatminister Robert Habeck, en medlem av miljöpartiet de gröna som också är vice förbundskansler, sa att Tyskland har lagt grunden för framtida tillväxt inom förnybar energi genom att gå över till att utöka sol- och vindproduktionen.

”Vi gör synliga framsteg på vägen mot klimatneutral elförsörjning”, sa han.

När det gäller industrin, ”är det bra att investeringar görs i klimatproduktion och energieffektivitet”, sade han i ett uttalande. Habeck pekade även på statliga insatser för att sänka elpriserna för industrin.

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

DN erfar: Klimathandlingsplanen presenteras nästa vecka

Klimathandlingsplanen kommer att presenteras veckan före jul, erfar DN. Men det är fortfarande oklart om förslaget om nationell handel med utsläppsrätter kommer med.

– Vi jobbar på att få fram den så snart som möjligt, men jag tänker inte göra det på bekostnad av innehållet och kvaliteten. Exakt när den kommer beror på hur snabbt vi lyckas förhandla klart och komma överens, säger hon.

Regeringen har tidigare uppgett att klimathandlingsplanen ska visa hur utsläppen ska sjunka. Men DN kunde i november avslöja att beräkningar av förslagens effekter plockats bort i ett tidigare utkast av planen. Enligt tjänstemännens anteckningar var orsaken att effekten på utsläppen är ”väldigt liten”.

Sverige har flera nationella klimatmål, bland annat att utsläppen inom den sektor som omfattar transporter bör vara 63 procent lägre år 2030 än utsläppen år 1990.

Läs mer i länken: https://www.dn.se/sverige/dn-erfar-klimathandlingsplanen-presenteras-nasta-vecka/

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

Senaste nytt om förnybart –

Via Peas Industries: Det har börjat komma in rapporter från 2022 och mycket visar på att trots – eller tack vare – kriser i världen ökade de globala investeringarna i förnybart och siffran gick för första gången över 1 biljon dollar. I EU var sol och vind regionens största energikälla någonsin och i Sverige fick över 50 000 nya tak solceller.
– Vindkraften i Sverige levererar på rekordnivå och väntas pressa ned elpriserna under 2023. Länsstyrelsen i Halland har sagt ja till OX2:s gigantiska havsvindpark (1,7 GW), som kan ge ström till mer än en miljon hushåll eller täcka industrins framtida behov. Samtidigt har OX2 fått grönt ljus att bygga en nästan lika stor vindpark i finska delen av Bottniska viken.
– Johan Rockström skriver i sin nya bok att vi måste skaka om ekonomin för att ha en chans till ett drägligt liv på jorden och ser bland annat näringslivet, stora bolag som vill accelerera mot hållbara affärsmodeller, som en av drivkrafterna. En aktör som fattat den galoppen är Danske Bank som nu slutar med all finansiering av fossila bränslen. Sveriges första återvinningsanläggning för textilier ligger i startgroparna och i Kanada tar SMR-tekniken ett steg framåt. 

Svenska nyheter

Över 50 000 nya solcellsanläggningar 2022

Under 2022 anslöts över 50 800 nya solcellsanläggningar till det svenska elnätet. Det pekar statistik från nätbolagen på, som Svensk Solenergi har sammanställt. Det är en ökning med 91 procent från 2021 då 26 541 anläggningar anslöts. Sveriges solcellskapacitet ökade med 1 GW.
Läs artikeln från Svensk Solenergi
Läs även Sweden deployed 1 GW of PV in 2022 från pv magazine [eng]

Vindpark stor som kärnreaktor närmare beslut

En stor mängd havsbaserad vindkraft ligger för beslut på regeringens bord. Nu är en av dessa parker ytterligare ett steg närmare att realiseras när Länsstyrelsen tagit beslut att godkänna ansökan. Vindparken – OX2:s Galatea-Galene om 1,7 GW – planeras några mil utanför Varberg och Falkenberg och skulle producera ca 6–7 TWh, ungefär lika mycket som en kärnkraftsreaktor.
Läs artikeln från Klimatgranskaren
Läs även Tummen upp för gigantisk vindpark utanför Halland från GP

Vindkraften levererar på ny rekordnivå – pressar ned elpriset

Förra veckan, vecka 4, producerade vindkraften rekordmycket el: 1,26 terawattimmar (TWh). Det motsvarar 34 procent av Sveriges totala elproduktion under veckan, 3,71 TWh. Den nya vindkraft som tillkommer år 2022–2025 kommer att pressa årsmedelpriset på el med 33–44 öre per kWh i Sverige, bedömer Sweco i en analys. 
Läs artikeln från Vindkraftsnyheter

Snart ska företag få betalt för att använda mindre el

Inom kort hoppas Svenska Kraftnät kunna börja betala företag som minskar sin elanvändning under de timmar då Sverige använder mest el. Papperskoncernen Holmen är ett av bolagen som deltar och ska minska förbrukningen vid två pappersbruk i södra Sverige mot betalning. Syftet är att minska risken för frånkoppling och sänka elpriset i Sverige. 
Lyssna på inslaget från Sveriges Radio

Textilåtervinning på gång i Sverige

De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier.
Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. 
Lyssna på inslaget från SR Vetenskapsradion

Rockström: Vi måste skaka om ekonomin

»Vinnaren tar allt-kapitalismen« måste bort om mänskligheten ska ha chans till ett drägligt liv på jorden. Det menar klimatforskaren Johan Rockström i en ny bok som beskrivs som »en överlevnadsguide för mänskligheten«. Vi har allvarlig tidsbrist, och då räcker inget mindre än stora transformationer.
Läs artikeln från GP

Nästan halva Klimatklivet till elproduktion från biogas i fjol

Det statliga investeringsstödet Klimatklivet beviljade 4,5 miljarder kronor i stöd under 2022, meddelar Naturvårdsverket. Hela 40 procent – 1,8 miljarder kronor – gick till investeringar i elproduktion från biogas.
Läs artikeln från Ny Teknik

Vertikala vindkraftverk: Sveriges största sol- och vindträd på plats 

Göteborg har fått sitt första sol- och vindträd, och det är det största i Sverige. »Trädet« kan generera el dygnet runt. Samtidigt har svenska SeaTwirl vunnit rätten att få testa sina vertikala, flytande vindkraftverk utanför Norges kust.
Läs artikeln från Vårt Göteborg
Läs även Vertical-axis floating offshore wind developer clears legal hurdle for turbine testing från Renew Economy [eng]

Så spar familjen 30 000 kronor per år med batterier

Med solceller och tre hembatterier lyckades den här familjen tjäna in en rejäl slant på elräkningen under 2022. Här berättar de i detalj hur deras smarta styrning fungerar.
Läs artikeln från Elinstallatören

Utländska nyheter

Globala investeringar i energiomställningen överskred 1 biljon dollar 2022

Globala investeringar i energiomställningen mot låga koldioxidutsläpp (netto-noll) uppgick till 1,1 biljoner dollar 2022 – ett nytt rekord och en enorm acceleration från året innan – eftersom energikrisen och politiska åtgärder drev på snabbare utbyggnad av ren energiteknik. Kina stod för nästan hälften med 546 miljarder dollar i investeringar i vind- och solkraft, vilket kan utmana USA:s ansträngningar att öka inhemsk utveckling av förnybar energi.
Läs artikeln och rapporten från Bloomberg NEF [eng]

Vind och sol var EU:s främsta elkälla 2022 för första gången någonsin

Vind och sol levererade mer av EU:s el än någon annan källa för första gången någonsin 2022. Tillsammans stod de för en rekordstor femtedel av EU:s el 2022 – en större andel än gas eller kärnkraft, enligt en rapport från klimattankesmedjan Ember. Rekordtillskott av ny vind och sol 2022 hjälpte Europa att överleva en »trippelkris« skapad av restriktioner för rysk gastillförsel, ett fall i vattenkraft orsakat av torka och oväntade kärnkraftsavbrott.
Läs artikeln från Carbon Brief [eng]
Läs rapporten från Ember [eng]

OX2 utvecklar 1400 MW havsbaserad vindpark utanför Finland

OX2 har påbörjat arbetet med att utveckla vindparken Tyrsky i Bottniska viken i finsk ekonomisk zon. Projektet som kommer att en total installerad kapacitet om 1400 MW och vindparken beräknas vara i drift kring 2030.
Läs artikeln från Power Technology [eng]

Danske Bank slutar med ny finansiering av fossila bränslen

Danmarks största bank har förklarat ett slut på finansiering av fossila bränslen, efter att ha kommit fram till att 99,9 procent av deras koldioxidavtryck kommer från finansierade utsläpp. 
Läs artikeln från The Energy Mix

Första SMR-kontraktet i väst påskrivet – reaktorn ska stå klar 2028

I Kanada, vid Darlingtons kärnkraftverk, ska energibolaget Ontario Power Generation bygga en SMR om 300 MW elektrisk effekt. Minireaktorn heter BWRX-300 och är en kokvattenreaktor som har utvecklats av GE Hitachi. Den väntas vara klar i slutet av 2028. (I Sverige arbetar Vattenfall med en förstudie med målet att minst två SMR ska byggas vid Ringhals. Där är BWRX-300 ett av koncepten som granskas. Enligt Vattenfalls uppgifter kostar reaktorn ungefär en miljard dollar, drygt tio miljarder kronor). Läs artikeln från Ny Teknik

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

Detta händer under 2023 – !!

Vad kan du förvänta dig för aktiviteter under 2023 inom den Gröna omställningen?

Mer än någonsin att ta del av som besökare eller deltagare. Allt från myndigheter till internationella, publika mässor och event. Vissa aktiviteter kan kräva anmälan och ev avgifter, men här kan man verkligen planera året, om man så vill.

12 januari. 10:00-11:45. Transportforum 2023 – en digital mellanakt. Tomas Svensson, generaldirektör VTI. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Björn Sandén, professor, Chalmers. Huvudlärdomarna i regeringsuppdraget ”Uppdrag att bidra till ökad kunskap om elektrifieringen av Transporter” som VTI ska redovisa till regeringen den 13 januari.

13 januari 09:00-12:00 Webbinarium om fossilfritt flyg. Energimyndigheten

18-21 januari. Automässan 2023. Nordens största mötesplats för motorbranschens service- och eftermarknad. Svenska Mässan Göteborg. Bl a tema om elektrifiering.

24 januari 13-16 Hur ökar vi takten för att bli ett energieffektivt samhälle inom transport och mobilitetsaktörer?  Digitalt. Energimyndigheten.

24-25 januari. Building the Nordic hydrogen economy. Luleå University of Technology.

25-27 januari 13th International Conference on Power, Energy and Electrical Engineering (CPEEE 2023). Tokyo.

26 januari. 9:00-12:00. Försörjningstrygghet i en föränderlig värld. Drivkraft Sverige. Kungl Ingenjörsvetenskapsakademin, Stockholm

26 januari. Frukostseminarium: Finansiering och andra möjligheter inom elektroniska komponenter och system 2023. Vinnova. Lindholmen och digitalt.

26 januari. Review of Strategic Research and Innovation Agenda for 2Zero Partnership. Bryssel.

27 januari. 09:30-11:00. Safe Recycling & Second Use of EV Batteries: Skills and Competencies Needed, Albatts.

27 januari. 10:00-14:00. Disputation. Electrocatalyst materials for low-temperature hydrogen fuel cells. Chalmers.

31 januari. 14:00-15:00. BUILDING A SECURE FUTURE FOR EV PRODUCTION IN EUROPE. Financial Times. Online.

1 februari. CORONA CONTROL AB bjuder in till vätgasseminarium. Stockholm.

1 februari. 12:00-13:00. Alvier Mechatronics: System Optimization of Drivetrains for Electrical Vehicles. Swedish Electromobility Centre. Lunch meeting. Digitalt.

2 februari 12:00-13:00. Material recycling – possibilities, shortcomings and policy instruments. ChalmersWELCOME TO to listen to Christer Forsgren, Consultant in Industrial Recycling and Christian Ekberg, Prof. Energy and Material, Industrial Materials Recycling and Nuclear Chemistry. Focus on the webinar is: Metal recycling. Online

3-5 februari. eCarExpo Stockholm.

5-7 februari. CERV. (Electric Roads) Utah, USA. x

7 februari Workshop: Charging infrastructure and EMC. Swedish E-mobility Centre. Lindholmen and hybrid meeting.

7-9 februari. Hydrogen & Fuel Cell seminar. Long Beach. California.

8 februari. EU Framework Programme for R&I – Innovation Fund Synergies. Bryssel.

8 februari. Nordic Collaboration in Green Boating: We invite green boating enthusiasts and politicians to discuss nordic collaboration within green boating and infrastructure for zero emission leisure boating/tourism/urban ferries.  https://toolspawn.com/events/list/637b74d40bd9e5dc02fda08c

9 februari. 09:00-15:00 Chalmers. Initiativseminarium styrkeområde Transport 2023. Electromobility is here – are we ready? Heldag om e-mobility. RunAn, Chalmersplatsen 1.

14-16 februari. Conference on Results from Road Transport Research (RTR conference). Bryssel. Resultkonferens om EU-projekt.

22-23 februari. 8th Energy Storage Summit. London.

1 mars. 12:00-13:00. Meng Lu from LTH: Electric powertrain optimization for vehicles and fleet. Swedish E-mobility Centre.

15-17 mars. Battery Japan. Tokyo.

15-17 mars. FC Expo. Tokyo.

16 mars. Drive Sweden Forum. Online.

20-23 mars. International Battery Seminar. Florida.

21-23 mars Sweden Innovation Days.

17-21 april. Hannover Messe.

18-20 april. WCX World Congress Experience. Detroit.

20 April. Triple F vårkonferens. Stockholm.

26-28 april. BATTERY CONFERENCE 2023. Aachen.

27 april. Automotive Strategy Seminar. FKG. Stockholm

27-28 april. Vehicle-2-Grid. Aachen.

4-5 maj. NORDIC EV SUMMIT. Oslo.

9-11 maj. Financial Times. Future of the Car. Digitalt och London.

9-12 maj. Elfack. Svenska Mässan Göteborg./

9 maj. Power Electrification Summit. Göteborg.

11 maj. Kollektivtrafikdagen Stockholm

15-18 maj. 2023 International Electric Machines and Drives Conference (IEMDC 2023). San Francisco.

15-17 maj. Raw Material Summit. Bryssel.

16-17 maj. Automotive Europe 2023. Reuters.

22-24 maj. 15th ITS European Congress. Portugal.

24-25 maj. Gasdagarna. Båstad.

23-25 maj The Battery Show Europe 2023. Stuttgart.

23-24 maj. VECS 2023. Svenska Mässan Göteborg./

28 maj-2 juni 243rd ECS Meeting. Boston.

11-14 juni. EVS36. Sacramento, USA.

14-16 juni. Power2Drive Europe. Munchen.

14-15 juni. Hydrogen & P2X 2023. Köpenhamn.

15 juni. Hydrogen Summit. Financial Times. Online och London

19-22 juni. Advanced Automotive Battery Conference Europe. Mainz.

21-23 juni. 2023 IEEE TRANSPORTATION ELECTRIFICATION CONFERENCE AND EXPO. Detroit.

21-22 juni. MOVE. London.

28 juni-2 juli. Almedalsveckan.

27-28 september. eComExpo. ArlandaStad.

5-6 oktober. Mining Summit. Financial Times. London och Online.

6-10 november. The 17th International Symposium on Heavy Vehicle Transport & Technology (HVTT17).

Gif-bild från Wikimedia: Daily mean precipitation based on global high resolution climate data (CHELSA)

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

Analys: Solceller höjer värdet på fastigheten

Att installera solceller höjer värdet på huset med 135 000 kronor. Det visar en ny analys som SBAB och Booli har gjort.

Vinterns och vårens elräkningar har fått många husägare att sova dåligt. Med stor sannolikhet kommer de höga elkostnaderna att bestå över lång tid. Det finns lyckligtvis flera alternativ för hur man som husägare kan minska sin elkostnad, och samtidigt bidra till en mer hållbar planet. Ett av dessa alternativ är att installera solceller.

Undersökningen visar att värdeökningen motsvarar investeringskostnaden, vilken i genomsnitt låg på 137 000 kronor, efter bidrag.

Christopher Madsen, analytiker på Booli.

Under våren 2022 har SBAB och Booli analyserat hur en installation av solceller påverkar värdet på ett hus. Statistik över bostadsförsäljningar, där en stor mängd av husens egenskaper har beaktats, visar att marknadsvärdet skiljer sig åt mellan hus med solceller och hus utan solceller.

#gruppsol #fiskarhedenvillan #smartsolarroof #energipriser
Ett exempel med helintegrerade solceller från GruppSol AB – Fiskarhedenvillan

Läs hela artikeln (olåst) i SVENSK BYGGTIDNING.

Om Solcellsanalysen: Booli har tittat på 348 hus med solceller där försäljning har skett.

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

Chalmers: Storskaliga lösningar för solenergi lyser med sin frånvaro

Via Chalmers: Det krävs justeringar i regelverken för att främja byggande av större solcellsanläggningar i energigemenskaper, vilket kan bidra till målet om hundra procent förnybar elproduktion till år 2040.

– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor och som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, som är doktorand på avdelningen för Innovation and R&D Management vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

Den nya studien av Amanda Bankel och Ingrid Mignon, docent vid samma avdelning, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. Den visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom solenergi. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. En energigemenskap innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt.

Men sådana affärsmodeller finns knappt bland företagen på den svenska marknaden. Det betyder inte att det saknas energigemenskaper i Sverige – bara att företag inte ser behovet av att utforma sina affärsmodeller mot dessa kunder. Om svenska beslutsfattare vill öka mängden solenergi genom energigemenskaper så måste de också förstå hur företag som erbjuder solcellsanläggningar resonerar och vad som motiverar dem att rikta in sig mot just energigemenskaper, menar Amanda Bankel.

Andra lösningar som gör det möjligt för kunder att köpa solenergi som en tjänst genom exempelvis leasing är också ovanliga i Sverige, trots att detta fått stort genomslag i andra länder, bland annat USA.

– Svenska styrmedel har gynnat småskaliga anläggningar där den som förbrukar solenergin också är den som köper och äger anläggningen. Därför är det inte förvånande att vi ser många företag som erbjuder dessa lösningar och bara ett fåtal som riktar sig till dem som inte vill eller har möjlighet att investera i en egen anläggning.
– Om Sverige ska nå sitt mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 borde beslutsfattare se till att fler får tillgång till solceller genom att främja olika typer av lösningar, säger Amanda Bankel.

Länk till Chalmers artikel: https://news.cision.com/se/chalmers/r/storskaliga-losningar-for-solenergi-lyser-med-sin-franvaro,c3587652

Om energigemenskaper

Energigemenskaper innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. Enligt Energimyndigheten beskrivs de som ett effektivt sätt att möta energiomställningens utmaningar.

Energigemenskap

Om leasing

Leasing av solceller innebär att man som bostadsägare hyr en solcellsanläggning. Företaget som man leasar av äger alltså anläggningens på ens tak. I stället för att göra en stor investering själv betalar man månadsvis till företaget som äger, driver och underhåller anläggningen.

Om studien

Studien “Solar business models from a firm perspective – an empirical study of the Swedish market” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy, volym 166, juli 2022:

Forskningen har fått finansiering från Energimyndigheten.

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

”Det är inte bra vara i beroenderelation till Kina” FOI

Kinesiskt bolag enskilt största ägare av svensk vindkraft – utvecklingen oroar

  • Andelen utländska ägare av svensk vindkraft har nära på fördubblats på bara några få år, och den enskilt största ägaren är idag ett statligt kinesiskt bolag, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi.
  • Den tekniska utvecklingen har gjort vindkraftverken betydligt större. Det krävs miljardinvesteringar för att bygga moderna vindparker, och den typen av kapital finns ofta hos internationella bolag.
  • ”Kina använder ofta sitt ekonomiska inflytande för att få politiska fördelar. Det är inte bra att komma i en beroendeställning”, säger Kina-analytikern Oscar Almén, på Försvarets Forskningsinstitut FOI.

https://sverigesradio.se/artikel/kinesisk-agare-av-vindkraft-oroar

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center

Norrlandskommuner öppnar för vindkraft i havet: Grön omställning viktigare än utsikten

  • Piteå, Nordmaling, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik öppnar upp för havsbaserad vindkraft i deras vatten, visar Sveriges Radios enkät till kommunalråden i norr.
  • När det gäller utbyggnaden av vindkraft tittar många etablerare på haven där verken både blir effektivare och längre bort från bebyggelse.
  • ”Jag tycker också att det finns en viss skönhet i vindkraftsparkerna ute till havs”, säger Stefan Dalin (S) kommunstyrelsens ordförande i Timrå.

https://sverigesradio.se/artikel/norrlandskommuner-oppnar-for-vindkraft-i-havet-gron-omstallning-viktigare-an-utsikten

Foto från North Hoyle Windfarm – Wales, Wikipedia

TeslaOwnersWestSweden.seNestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.seEnergy Evolution Center