De samlade in 1,5 miljoner för att dela solenergi till sina grannar.
”Om du kan skapa ett erbjudande där du faktiskt säger: ’Titta, låt oss bara kringgå ett trasigt politiskt system och låt oss göra något direkt själva tillsammans’, så är det ett ganska attraktivt erbjudande att ge folk”, säger Dan Edelstyn. Tillsammans med Hilary Powell ägnade han ett år åt att övertyga grannar att gå med i projektet.
Hur kommer samhällets solenergiprojekt att hjälpa till att bekämpa energifattigdom?
I Waltham Forest, Londons stadsdel där konstnärsparet bor, är energifattigdom – när hushållen inte har råd att hålla sina hem vid en adekvat temperatur – på den tredje högsta nivån i huvudstaden.
Det gör projektet särskilt värdefullt för dess invånare , av vilka många bor i viktorianska bostäder som kan vara dåligt isolerade och använda mer energi.
Ejaz Hussein, som har bott på gatan i 45 år, säger att han är ”ganska glad” över projektet som han uppskattar kommer att minska hans elräkning med 70 procent.
”För det första är det bra för miljön. Och för det andra, jag har inte råd med el längre”, säger tvåbarnspappan. ”Så det kommer verkligen att hjälpa när jag kämpar.”
Hushåll som drivs av el från solpaneler drar mindre ström från det nationella nätet, vilket minskar energiräkningen och de kan också sälja tillbaka all överskottsenergi.
Branschanalytiker säger att samhällsprojekt tenderar att vara effektivare än enskilda solcellsinstallationer eftersom kostnaderna minskar med skalan.
Med megawattladdning ska kommande modeller kunna ladda med upp till hela 1 000 kW.
Teslas Semi och Mercedes kommande ”Long Haul”-version av eActros är exempel på lastbilar där det utlovas megawattladdning. ABB har i samarbete med Scania genomfört lyckade tester. Redan i år vill Scania erbjuda kunder vad som kallas ”förhandsversioner” av lastbilar med tekniken. Scania planerar börja använda detta fullt ut nästa år.
Den nya MCS-standarden är i första hand inriktad mot klass 6, 7 och 8 kommersiella transportfordon, men kan lätt anpassas för flygplan eller andra elfordon som mindre fartyg med stora batteripaket och laddningshastigheter upp till 1MW. Det är också tänkt att kunna anpassas med befintliga CCS-moduler och dess relaterade standarder. Kompatibilitet kommer att vara en viktig framgångsfaktor enligt CharIn som är en icke vinstdrivande organisation för laddinfrastruktur över hela världen.
EVBox nya 400 kW laddare kan ge upp till 10 mil räckvidd på 3 minuter
EVBox har lanserat den första fristående 400 kW EV-laddstationen. Det Amsterdam-baserade företagets nya DC-snabbladdare kallas EVBox Troniq High Power, och EVBox uppger att den klarar att ge laddning upp till 100 km räckvidd på bara tre minuter – det vill säga om det stöds av fordonet.
EVBox genomförde ett Early Adopter Program för att testa under fem månader. Företaget säger att de loggat mer än 4 000 laddningssessioner och mer än 1 700 timmars aktiv laddning. Totalt mer än 91 MWh energi levererades.
Det kan göra EVBox Troniq High Power till en av de snabbaste DC-laddsystemen för elbilar som finns på marknaden idag. För närvarande är det Allego, -300 kW – Fastned, 350 kW och IONITY, – 350 kW, som har de kraftfullaste stationerna i Europa.
Deras första V4 Supercharger lanserades i Nederländerna i mars -23, och det ser ut som dessa har en total maxeffekt på 600 kW. (Teoretiskt). för närvarande är de begränsade till 250 kW. De lär dyka upp på fler orter i EU.
Två bilar visades upp den 21 maj på Charade Super Show i Frankrike och kommer sedan att användas av Special One Racing, under åtminstone de kommande tre säsongerna av den nu sedan 2022 hel-elektriska WRX.
Bilen drivs av två 331 hk-motorer på varje axel, vilket ger en total effekt på 662 hk för en 0-100 på 1,8 sek – som kan påstås vara 0,7 sek snabbare än en Formel 1-bil.
Det kan vara hög tid att helt sluta med mikrofiber i allt från bilvård till hushåll.
Mikroplaster är små plastpartiklar som återfinns i olika typer av produkter i ditt hem. Vissa av mikroplasterna är synbara för ögat, andra är så minimala som en miljondels millimeter. Din tandkräm, ansiktscreme eller till och med duschtvål kan vara några av miljöbovarna.
Lösningen:
Använd istället något så enkelt som linneduk för både hushållet och bilvård. Linne låter kanske för de flesta lite främmande i bilvård men en begagnad linneduk är faktiskt lika effektiv som mikrofiber då man använt den några gånger. 100% linne är helt tillverkat av växtfibrer och gör ingen som helst skada för klimatet. Ett tips när linneduken är ny ge den en tvättomgång eller två så suger den genast upp mycket bättre då fibrerna öppnar upp sig. – Ett annat alternativ efter tips jag fick är duk av hampa men än så länge svårt att få tag på och relativt dyr.
Även jag gick på plasttillverkarnas marknadsföring och skaffade mikrofiberduk för att tvätta och polera bilen. Visst, resultatet är fantastiskt när man är klar men då har jag redan förstört vår vattemiljö i och med jag köpt materialet och rivit den ur påsen. – Törs jag påstå. Det kan finnas redan då små partiklar man inte ser, men som riskerar sätta sig i våra lungor och hav.
Mikroplaster i mina sandaler80% polyester, 20% polyamidBillig mikrofiber
By Martin Wagner et al. – Wagner et al.: Microplastics in freshwater ecosystems: what we know and what we need to know. In: Environmental Sciences Europe. 26, 2014, doi:10.1186/s12302-014-0012-7, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=39507778
100% linneduk, väl använd mycket effektiv vattenupptagning och perfekt dammtorka med
Vattenbaserad, så kallad hydroponisk, teknik för inomhusodling gör att allt fler butiker, restauranger och hushåll väljer att själva odla färska grönsaker.
– En utveckling av inomhusodling av mat är nödvändig inte minst med tanke på klimatförändringarna, säger Michael Martin, KTH-professor i hållbar produktion och forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
I fönsterlösa utrymmen kan växter odlas hydroponiskt, det vill säga i vatten, helt utan solljus. Grödorna får växtkraft av LED-belysning istället för sol, och av vatten som tillförts extra växtnäring. Dessutom ryms fler växter på en mindre yta när grödor som bladgrönsaker och örter kan odlas på höjden.
– Intresset för stadsodlingar på outnyttjade inomhus-ytor, som i bergrum och övergivna parkeringsgarage, ökar i samhället. I våra pågående forskningsprojekt samarbetar vi bland annat med odlingsföretag, matbutiker och restauranger, säger professor Michael Martin.
Det var under coronapandemin som allmänheten på allvar fick upp ögonen för inomhusodling, påpekar han. – Många köpte hem hydroponiska odlings-kit för att kunna odla bladgrönsaker och örter i köket. Det är positivt att fler numera vet hur tekniken fungerar i grunden, det ökar värdet på närodlade produkter.
Svenska hushåll kan ha betalat ett för högt elpris vid flera tillfällen.
2022 inkom 22 anmälningar om otillbörlig marknadspåverkan till Energimarknadsinspektionen. Under 2023 har det hittills inkommit tre.
Trots att misstankar funnits om att flera stora bolag ska ha manipulerat priset har ingen åtalats. Orsaken är att anmälningarna har blivit liggande hos myndigheten i upp till fem år.
– När jag fick in en anmälan var det dagar till preskription. Då går det inte att utreda, säger kammaråklagare Jan Leopoldsson till SVT Nyheter.
I Tyskland upphör det statliga bidraget för företagskunder den 31 augusti 2023. Därefter kommer Tesla att bevilja – vad de kallar, ”Tesla Innovation Bonus” på ett belopp av 2250 euro (25 428 kr) utöver tillverkarens andel av den tyska elbilsköpsbonusen ”Environmental Bonus” .
”Tesla ökar därmed den befintliga finansieringen av elektromobilitet för företagskunder för Model 3 och Y till totalt upp till 9 750 €”, meddelade företaget. Detta gäller endast beställningar från och med den 15 maj för leverans före den 31 augusti 2023. Från och med den 1 september 2023 kan endast privatpersoner lämna in ansökningar om miljöbonus till det ansvariga förbundskontoret för ekonomi och exportkontroll (BAFA). Det var 2016 Tyskland införde subventionerna och därefter gradvis begränsat nivåerna.
Enligt Tesla är elektrifieringen av europeiska kommersiella flottor ett viktigt steg mot en hållbar energiframtid.
Via KTH: Scibreak, ett litet startup-företag från KTH, har utvecklat teknik som kan bygga ett robust och tillförlitligt kraftnät till havs, har fått industrigiganten Mitsubishi Electric intresserade.
I takt med att man behöver utveckla mer förnyelsebara energikällor som vindenergi och solenergi, blir det allt viktigare att bygga ett pålitligt och säkert kraftnät. På EU-nivå finns det omfattande planer på utbyggnad av havsbaserad vindkraft i till exempel Nordsjön och Östersjön. Då uppstår också ett behov av att uppgradera infrastrukturen för att kunna transportera energin in till land.
En konventionell AC (växelstöms-) kabel kan inte rent tekniskt göras längre än ungefär 100 kilometer. I många fall måste man använda DC (likströms-) kabel från början. I nuläget är det inte likström i stamnätet, utan bara i enstaka förbindelser mellan två punkter i det befintliga AC-nätet. Likströmstekniken har utvecklats parallellt och har varit mycket av en nischteknik. Men den blir allt viktigare nu i en utbyggnad av kapaciteten i vårt kraftnät.
– För havsbaserad vindkraft måste man använda kablar, det går inte att använda luftledningar som man ofta gör på land, säger Staffan Norrga, lektor på avdelningen för elkraftteknik på KTH.
Det som har saknats är kostnadseffektiva tekniska lösningar i utvecklingen av ett robust och tillförlitligt kraftnät. För att bygga ett nät måste man ha skyddsfunktioner, till exempel brytare som snabbt kan isolera delar av nätet där det uppstår ett fel.
– Likström har tidigare varit svårt att bryta, men nu har vi tekniken att göra det på ett kostnadseffektivt sätt. Det är här Scibreak AB:s teknik kommer in, säger Norrga.
2014 började Staffan Norrga, lektor på KTH och hans kompanjon Lennart Ängqvist, som var adjungerad professor, med en grundidé som de testade i ett labb på KTHs campus.
– Som en liten startup, är det är ganska svårt att utveckla den här typen av infrastruktur, och även att hävda sig mot de stora aktörer som finns i de här branscherna, säger Norrga och fortsätter, – Det var en stor fördel att befinna sig på KTH i början.
Men när man startar ett företag och blir kommersiell får man inte längre stanna kvar på KTH. Sedan slutet av 2015 har de befunnit sig i egna lokaler i Kallhäll utanför Stockholm, för att utveckla en mer tillförlitlig och kostnadseffektiv teknik och kunna bygga ihop det till ett nät i stället för ett stort antal separata länkar. En teknik som ger väsentliga kostnadsfördelar, sparar på utrustning och ger en bättre tillförlitlighet.
Det senaste året har intresset för den här typen av teknik ökat kraftigt. Scibreak har en marknadsledande DC-brytarteknik när det gäller drifttid och fotavtryck. Det gör Scibreak attraktivt för de stora aktörerna på den globala energimarknaden. Genom att förvärva aktier kommer Mitsubishi Electric att använda Scibreaks teknologi och kunnande för att leda kommersialiseringen av DC-strömbrytare på marknaden och bidra till koldioxidneutralitet genom spridning av förnybar energi.
– Vi i Sverige har mycket grön energi som många är intresserade av. Vi hoppas att det här samarbetet med Mitsubishi Electric kommer att stimulera vidare utveckling inom detta område, avslutar Norrga.
Via KTH. Som en del av innovationshubben ShiftLabs ska KTH Leancentrum och Södertälje Science Park ge företag stöd och kunskap för att möta utmaningar och nya kompetensbehov som kommer med digitaliseringen.
KTH Leancentrum har tillsammans med Södertälje Science Park etablerats som en nod inom den svenska innovationshubben Shift Labs, som en del av ett EU-finansierat initiativ. Syftet är att vägleda små och medelstora företag kring hållbarhet och digitalisering, såväl som att koppla ihop dem med svenska universitet och forskningsinstitutioner.
ShiftLabs har en treårsplan och är en del av Digital Europe-programmet. Det är en av fyra svenska innovationshubbar inom ett större EU-nätverk av Europeiska Digitala Innovations Hubbar (EDIH) som har uppdraget att fokusera på AI, digital kompetens, cybersäkerhet och HPC (superdatorer).
Om ShiftLabs
ShiftLabs drivs med stöd av EU-kommissionen, Vinnova, Tillväxtverket, Region Västmanland och Region Sörmland.
Samverkanspartner är KTH Leancentrum, Södertälje Science Park, MITC (Mälardalen Industrial Technology Center), Mälardalens universitet, KTH, EIT, RISE, Högskolan i Skövde, Chalmers, Industrial Innovation Arena och Stena Industry Innovation Lab.
Södertälje-noden och de andra tre noderna i Västmanland, Sörmland och Västra Götaland samarbetar samtidigt som de behåller sitt lokala fokus.
