Man menar i debattartikeln att synergieffekter överväger vilka ger ett stort antal fördelar som kan få ner våra negativa klimateffekter om en tydlig plan finns.
Mål i närtid har mycket större betydelse för näringslivet än mål för en avlägsen framtid. Specifika mål är lättare att omvandla till konkreta affärer än vaga mål för samhället i stort och nationella mål kompletterar och förtydligar europeiska mål. Utifrån detta betonar vi från vikten av att det svenska 2030-målet finns kvar och får en trovärdig handlingsplan.
Regeringen överväger att slopa de nationella klimatmålen, enligt tidigare uppgifter till Altinget. Men även om de nationella målen slopas måste Sverige leva upp till EU:s skärpta krav och därför förbereder regeringen en plan B, skriver Dagens Nyheter.
Regeringens förslag om sänkt skatt på drivmedel och sänkt reduktionsplikt leder till ökade utsläpp inom fordonssektorn. För att kompensera vill regeringen annullera utsläppsrätter för den tunga industrin.
Det innebär att industrin får släppa ut mindre växthusgaser, samtidigt som fordonssektorn får släppa ut mer. DN skriver att det kan komma att kosta flera miljarder då utsläppsrätterna hade sålts om de inte annullerades.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) bekräftar planen för DN och skriver att den blir mer kostnadseffektiv än att behålla reduktionsplikten.
Utsläppsrätter: Stora industrier som orsakar utsläpp måste köpa utsläppsrätter. Därmed sätts ett pris på koldioxid. Mängden utsläppsrätter minskar över tid för att EU ska nå sina klimatmål.
ESR: För de delar av ekonomin som inte täcks av handeln med utsläppsrätter finns istället förordningen om ansvarsfördelning (den engelska förkortningen är ESR). Det berör bland annat transporter, uppvärmning och jordbruk. Ansvaret fördelas mellan länderna efter ekonomisk styrka. Sverige hör till dem som har de hårdaste kraven: 50 procent mindre utsläpp till 2030.
Klimatmål: 2030 ska EU:s samlade utsläpp vara 55 procent mindre än 1990. 2050 ska unionen vara klimatneutral. Sverige har flera nationella mål. Ett gäller transportsektorn där minskningen 2030 ska vara 70 procent jämfört med 2010. Riksdagen har också beslutat att de svenska utsläppen ska vara netto noll 2045.
Nere i München är det årliga firandet Oktoberfest i full gång. De sex miljoner besökarna hinkar då i sig närmre sex miljoner liter öl. För att ingen ska gå törstig använder Paulaner 16-tonsversionen av Volta Zero för ölleveranser till festområdet.
Och intresse finns. Redan förra året lade logistikjätten DB Schenker en beställning på 1 470 Volta Zero. Enligt tidigare uppgifter har Volta Trucks tagit emot 6 500 förbokningar.
Via Allt om elbil/Trafikverket: – De senaste åren har den publika laddningen blivit allt mer frekvent över hela landet. Trots det finns det fortfarande ”vita sträckor” längs de större vägarna som saknar snabbladdare. Ett nät av snabbladdstationer gör det möjligt för fler att köra på el genom hela landet, säger Hanna Eklöf, utredningsledare klimatfrågor vid Trafikverket.
Många har varit skeptiska till att återvinning av elbilars och laddbara fordonsbatterier inte skulle vara relevant och ens förekomma. Men många företag har tidigt visat stort intresse med stora investeringar, och en ny studie bekräftar trenden.
Via ELBILEN I SVERIGE: Tidigare i somras beslutade EU:s ministerråd om att införa den nya batteriförordningen inom unionen. Med det införs bland annat krav för hur stor andel återvunnet bly, litium och kobolt som bland annat batterier till elbilar måste innehålla. Men förordningen gäller för alla typer av batterier, som ska förses med ett ”batteripass”, och innehåller även regler för insamling av förbrukade batterier.
Studien, som genomförts i samarbete med det tekniska universitet i tyska Aachen tillsammans med konsultfirman PwC, förutspår en ny miljardindustri. Slutsatsen är att satsningarna kommer ge resultat, redan innan 2035 kommer återvinning av batterier vara en lönsam affär.
Via CLEANTECHNICA: Här är en innovativ lösning av Zekitek i Australien som passar i stort sett var som helst där det inte finns ens befintliga elnät.
Mobil energi utan elnät
På Vanuatu behöver 15 öar energi för exportindustrin. Vilken tillhandahålls för närvarande av dieselgeneratorer. Det ger utsläpp, med kostnader för bränsle, och underhåll. En helt fristående mobil laddlösning, med 100% förnybar energi som kommer från flera Zekigen-stationer, skulle lösa situationen.
För närvarande finns markbaserad solel installerad på vissa Vanuatuöar. Men eftersom cykloner blir allt intensivare och återkommer 7 gånger om året kan de markbaserade solpanelerna blåsa bort i vindbyar upp till 248 kmh.
Enligt data och forskare den högsta någonsin uppmätta temperaturen och den kan komma att stiga ytterligare.
Dr Samantha Burgess, from Copernicus, said: “The fact that we’ve seen the record now makes me nervous about how much warmer the ocean may get between now and next March.”
Via Dagens näringsliv: Det stora kinesiska rederiet Cosco beställde ett antal eldrivna containerfartyg förra året, som ett led i satsningar på att förbättra miljön i och runt Yangtze, världens tredje längsta flod.
Nu har det första fartyget, i storleken 700 TEU, sjösatts, rapporterar branschtidningen Maritime Executive. TEU är en måttenhet för sjötransporter, och 700 TEU innebär ett större matarfartyg, alltså skepp som transporterar gods till och från de mångdubbelt större oceanfartygen.
Via realtid.se: En kartläggning av Avnet Abakus visar att investeringarna i europeiska solenergistartups har ökat med 414 procent på årsbasis, med företag som fick 6,53 miljarder dollar under de första sex månaderna 2023 jämfört med 1,27 miljarder dollar vid den här tiden förra året.
Nya regler för att säkerställa en betydande utbyggnad av infrastrukturen för vägbaserade fordon har röstats igenom i Europaparlamentet.
I förordningen fastställs särskilda mål för utbyggnaden som måste uppnås under 2025 eller 2030. Det rör sig särskilt om följande:
Från och med 2025 måste snabbladdningsstationer på minst 150 kW för personbilar och lätta lastbilar installeras var 60:e kilometer längs EU:s viktigaste transportkorridorer, det så kallade transeuropeiska transportnätet (TEN-T)
Laddningsstationer för tunga fordon med en uteffekt på minst 350 kW måste byggas var 60:e kilometer längs TEN-T:s stomnät och var 100:e kilometer i det större TEN-T:s övergripande nät från och med 2025, med fullständig täckning av nätet senast 2030
Tankstationer för vätgas som betjänar både bilar – (?) och lastbilar måste byggas från och med 2030 i alla urbana knutpunkter och var 200:e kilometer längs TEN-T:s stomnät
Kusthamnar som tar emot ett minsta antal stora passagerarfartyg eller containerfartyg måste tillhandahållalandström för sådana fartyg senast 2030.
Flygplatser måste tillhandahålla el till stillastående luftfartyg vid varje gate senast 2025 och vid alla fjärruppställningsplatser senast 2030
Användare av el- eller vätgasdrivna fordon måste enkelt kunna betala vid laddnings- eller tankstationer med betalkort eller kontaktlösa enheter och utan abonnemang och med full insyn i priserna.
Ansvariga för laddnings- eller tankstationer måste på elektronisk väg ge konsumenterna fullständig information om tillgänglighet, väntetid och pris vid olika stationer
