Vad ska du som driver verksamhet tänka på vid inköp av energilager? Hur kan företag minska energikostnaderna med energilager och ökad flexibilitet? Vilka hinder och utmaningar har vi för flexiblare elanvändning? Det är några av frågorna vi tar upp under konferensen. Vi tittar även på hur energilager kan lösa de stora energiutmaningarna för hållbar och grön omställning där vi använder förnybara energikällor.
Anmäl dig gärna omgående då Elite Stadshotellet planerar för personal och det är begränsat med platser.
SERO är medarrangör tillsammans med Energy Evolution Center – Eskilstuna kommun och Electrification Hub. Kontakta Anders Olsson eller Gunnar Öberg om du önskar ställa ut med ditt företag under minimässan som anordnas.
ABC News gjorde strax innan vintern -24 ett grävande reportage som avslöjar det bisarra hotet under hela USA. Tyvärr drunknade detta av all rapportering kring kommande ny administration i Vita huset med Trump.
Mer än 3,5 miljoner övergivna olje- och gaskällor ligger läckande och delvis okända över hela USA och uppskattningsvis 14 miljoner amerikaner bor mitt bland dem. I Los Angeles ligger de tom i bostadsområden och även längs populära naturstigar.
Klippet börjar vid 14 min där man visar de dolda läckande oljekällorna i Los Angeles
Los Angeles är byggt på ett av landets äldsta och historiskt mest produktiva oljefält. Här ligger tusentals övergivna oljebrunnar begravda under staden, deras närvaro avslöjas ofta bara av historiska fotografier och av de som vet var de ska leta. Studier har visat att läckande övergivna brunnar vanligtvis släpper ut metan – en mycket brännbar och potent växthusgas. Men de kan också läcka cancerframkallande bensen, såväl som vätesulfid eller H2S, en extremt dödlig gas som kan döda människor även under korta exponeringar.
Trump vill öppna upp Nordsjön för olja och gas och avveckla vindkraften !?
Jag blir inte förvånad men av alla utspel från Trump och hans följare i republikanerna… Det här inte bara skrattretande , det är absurt på det sättet också att man vill avveckla vindkraften i Nordsjön. Att det ingår i GOP, republikanernas masterplan ”Project 2025” hänger också ihop med försöken att även trixa till sig rätten över Grönland, och mer.
– Storbritannien gör ett mycket stort misstag. Öppna upp Nordsjön. Bli av med vindkraftverk, skrev Trump sent på torsdagen på sociala medieplattformen Truth Social.
Via Energinyheter: USA:s tillträdande president Donald Trump har krävt att Storbritannien öppnar upp Nordsjön för olje- och gasutvinning och avvecklar vindkraftverk. Uttalandet kommer efter att det Texas-baserade företaget Apache nyligen meddelat att de planerar att avsluta sin olje- och gasproduktion i regionen på grund av den ekonomiskt betungande vinstskatten.
Här är ytterligare inlägg i klimatdebatten där ganska säkert, vissa politiker inte lär lyssna trots att signalerna blir allt tätare kring en i praktiken stillastående klimatpolitik.
Några citat och stycken ur debattartikeln:
I fjol utgjorde elbilar 38 procent av nybilsförsäljningen, men hittills i år har andelen minskat till 34 procent. Minskningen beror bland annat på sänkta skatter på bensin och diesel samt på den avskaffade elbilsbonusen. Volvo aviserade också nyligen att bolaget senarelägger sitt mål om att bara sälja elbilar 2030 på grund av lägre efterfrågan.
Under två år har andelen bilar som har bensin som primärt drivmedel ökat och uppgår hittills i år till 35 procent av de nya bilarna. Inkluderar vi laddhybrider – som oftast har en bensinmotor och dessutom körs på bensin mer än halva körsträckan – blir andelen hela 58 procent.
Bensinbilarnas problem är att det saknas förnybara alternativ som kan användas i ren form direkt i bensinmotorer utan konvertering av motor- och bränslesystem. Detta skiljer sig från dieselmotorer, som lika väl kan tankas med förnybar som fossil diesel. Nya beräkningar från IVL visar att bensinbilarna därför kan skapa stora problem för de långsiktiga klimatmålen.
Nuvarande långsamma elektrifieringstakt får stora konsekvenser på sikt. Detta eftersom en bil används i genomsnitt i 19 år innan den skrotas, vilket innebär att de bilar som säljs i dag statistiskt sett kommer vara i bruk ända till 2043.
Dessa åtgärder föreslås regeringen
Föra en politik som ger högre priser på fossil bensin och diesel. Det behövs för att få en effektiv minskning av utsläppen, och det gynnar elektrifiering, användning av biodrivmedel och mer gång, cykel och kollektivtrafik.
Återinföra bonusen för inköp av nya elbilar. Tillsammans med högre fordonsskatt för bilar som har höga utsläpp kan bonusen användas för att gynna elbilar med mindre batterier, och därmed bromsa utvecklingen mot allt större elbilar som kräver mer metaller. Regeringens aviserade elbilsbonus riktad till landsbygden är ett steg på vägen, men inte tillräckligt.
Införa styrmedel som främjar syntetisk biobensin. Med låga priser och låg reduktionsplikt har drivmedelsbolagen i dagsläget inte tillräckliga incitament att investera i nya förnybara alternativ till bensin. Både etanol (E85) och biogas, som efter konvertering kan användas i bensinmotorer, minskar dessutom i användning och kommer sannolikt inte finnas kvar på marknaden 2042.
Med nuvarande politik riskerar vi att fastna i ett långvarigt beroende av fossil bensin. Utan en kraftigt påskyndad elektrifiering redan i närtid och en politik som främjar förnybara alternativ till bensin ser vi en risk att det här blir en allvarlig bromskloss för klimatomställningen, eventuellt ända in på 2040-talet.
Under senaste året har otaliga artiklar och reportage dokumenterat en accelererande kris för den europeiska fordonsindustrin. VW-Gruppen har fått mycket av uppmärksamheten. Här är ett axplock av negativa nyheter: VW-Gruppen planerar att för första gången i sin historia stänga fabriker i Europa [1], det tyska facket IG Metall har inlett en begränsad strejk mot VW-Gruppen med hot om ökad omfattning [2], Stellantis VD avgår/avskedas med omedelbar verkan [3], och det totala aktievärdet för de största europeiska fordonstillverkarna har sjunkit med över 30 procent sedan april i år [4].
Det kan dock finnas anledning att nyansera bilden om hur allvarlig krisen är för den europeiska fordonsindustrin. Exempelvis är likviditeten fortfarande acceptabel och det verkar inte föreligga någon överhängande risk för konkurser bland fordonstillverkarna [5]. Vissa menar till och med att den europeiska fordonsindustrins senfärdighet med att lansera laddbara bilar kan ha varit finansiellt fördelaktig. Givet en inbromsande efterfrågan på främst batterielektriska bilar (BEV) i främst Europa [5].
I stället för att skriva om de redan väl genomlysta problemen väljer vi i detta nyhetsbrev att fokusera på hur VW-Gruppen satsar för framtiden. Dessa investeringar är en god indikator över vart de ser framtida tillväxtmöjligheter. Nyhetsbrevet är på intet sätt heltäckande utan ämnar ge en översikt på några områden som är prioriterade av företaget.
VW-Gruppen investerar i samriskbolag och nytt varumärke i USA
I somras kom nyheten att VW-Gruppen planerar att investera upp till 5,8 miljarder USD i ett nytt samriskbolag tillsammans med BEV-tillverkaren Rivian [6]. Den initiala investeringen för VW-Gruppen är på en miljard USD och resterande kommer att investeras fram till år 2027, baserat på tydligt definierade milstolpar [6]. Syftet med samriskbolaget är att kombinera Rivians kunnande inom mjukvara och hårdvara med VW-Gruppens plattformar och globala skala [6]. Analytiker menar att en stark drivkraft med samriskbolaget för VW-Gruppen är att förbättra sin arkitektur och mjukvara för att kunna erbjuda attraktiva så kallade ”Software Defined Vehicles” i framtiden [7].
Förutom samriskbolaget med Rivian investerar VW-Gruppen i nylansering av varumärket Scout i USA. Scout har i vissa kretsar en legendariskt status, förknippat med karakteristiks designade SUV:ar från 1960 och 1970-talen. VW-Gruppen erhöll varumärket Scout år 2021 i samband med köpet av lastbilstillverkaren Navistar International [8]. VW-Gruppens ambitioner med Scout är ambitiösa och elektriska. I höstas visades två produktionsfärdiga modeller upp för allmänheten. Likt samarbetspartners Rivian utgörs det initiala modellutbudet av en större SUV och en Pickup (reds. anm., med ett designspråk med tydliga kopplingar till ursprungsmodellen från 1960-talet) [8]. Scout tros vara ett sätt för VW-Gruppen att etablera sig i det lönsamma segmentet för större SUV:ar och Pickuper i USA [8]. De första Scoutmodellerna är batterielektriska, men versioner med räckviddsförlängare (EREV) är planerade [9]. Scout ska till skillnad från övriga märken i VW-Gruppen säljas direkt till kund (likt Tesla), vilket har mötts med missnöje från befintliga VW- och Audiåterförsäljare i USA [9]. En fabrik byggs i delstaten South Carolina med en produktionskapacitet på 200 000 fordon årligen [10], till en kostnad av cirka 2 miljarder USD [11]. Fabriken ska i första skedet endast producera Scoutmodeller, men därefter är planen att den även ska kunna användas för kontraktstillverkning för andra märken inom VW-Gruppen [11]. Det har ryktats om att VW-Gruppens investeringar med Rivian kommer minska satsningarna på Scout [12]. Detta är dock inte bekräftat av VW, publikt verkar lanseringen av det nygamla varumärket fortskrida enligt plan.
Fortsatta investeringar i Kina
VW-Gruppen har sedan minst år 2008 varit den största biltillverkare i Kina. VW-Gruppen ökade sin försäljning (+ 1,6 procent) i Kina förra året [13]. Men BYD växte ännu snabbare och gick om som den största biltillverkaren i Kina [14]. Det finns även geopolitiska risker om/hur Kina svarar på EU:s tullar på kinesiska tullar på batterielektriska bilar. VW-Gruppen fortsätter dock att investera i Kina. I den nya strategin ”In China, for China” som kommunicerades i april i år tydliggör företaget sina fortsätta ambitioner i Kina [15]. VW-Gruppen vill öka sin lokala närvaro genom både interna satsningar på lokal FoU som speglar lokala kundpreferenser för elektrifierade och uppkopplade bilar. Vidare är nya partnerskap med kinesiska företag en viktig del av strategin [15]. Förutom befintliga samriskbolag i Kina investerade VW-Gruppen 700 miljoner USD i BEV-tillverkare XPENG år 2023 [16]. China Main Platform (CMP) är en ny plattform för batterielektriska bilar under utveckling [15]. Enligt VW-Gruppen ska plattformen sänka kostnaderna med 40 procent jämfört med tidigare generationer, tillräckligt för att nå kostnadsparitet med lokala konkurrenter [15]. Delar av arkitekturen utvecklas i samarbete med XPENG [15]. China Electrical Architecture (CEA) kommer att finnas i allt fler framtida modeller från VW-Gruppen i Kina [17]. CEA kommer ersätta den elektriska arkitekturen från Modular Electric Drive Matrix (MEB) [17, 18]. Mycket av VW-Gruppens satsningar i Kina kommer att riktas mot företagets fabrik och innovationscenter i Anhui provinsen. I april i år kom nyheten att närmare 2,7 miljarder USD ska investeras för att utöka produktionen och FoU aktiviteter i Anhui [19].
OmEv’s kommentar
VW-Gruppen är världens största fordonstillverkare med en global räckvidd. Endast i Kina har företaget 39 fabriker [20]. Det är därmed svårt att ge en rättvisande helhetsbild över alla utmaningar och möjligheter som företaget har på sina olika globala marknader. Mycket fokus har varit på utmaningarna i Europa. Men det görs betydande investeringar i både USA och Kina, vilket har exemplifierats i detta nyhetsbrev. VW-Gruppen försöker genom investeringar i eller genom samriskbolag dra nytta av den snabbhet och det teknikkunnande (främst mjukvara) som finns hos mindre mer specialiserade BEV-tillverkare. Partner i väst är Rivian och i Kina är det XPENG. Investeringarna i Rivian, Scout och expansion i Kina (tillsammans med XPENG) är alla enskilt större än de totala investeringarna som VW Gruppen gjorde i Northvolt, vilket kan ge en indikation på deras betydelse. De investeringar som VW-Gruppen gör i Kina är intressanta. Företaget verkar välja stanna och slåss för marknadsandelar i stället för att göra som många andra västerländska fordonstillverkare – lämna eller minska sin verksamhet. Via OmEv: Av Jens Hagman.
Via DN: 2024 är det varmaste året som någonsin uppmätts, enligt EU:s Copernicus. Allt pekar på att det blir första gången som ett kalenderårs medeltemperatur är över 1,5 grader varmare än under förindustriell tid.
Jordens genomsnittliga temperatur under november noterades till 14,1 grader, vilket enligt Copernicus innebär att 16 av de senaste 17 månaderna har varit mer än 1,5 grader varmare än under förindustriell tid. Observationen tyder på att det snart tioårsfirande Parisavtalets mål fortsätter att bli mer avlägsna att nå.
– Detta innebär inte att Parisavtalet har överträtts, men det innebär att ambitiösa klimatåtgärder är mer angelägna än någonsin, säger Samantha Burgess, biträdande direktör för EU:s klimattjänst som spått att årets temperatur blir 1,55 grader varmare än under förindustriell tid.
Burgess, hennes kollegor och ett otal forskare har genom åren ideligen kommit med liknande uttalanden, varningar och krav på akuta åtgärder för att först bromsa och sedan vända utvecklingen. Från Copernicus och liknande institut kommer likväl regelbundet diagram där staplar, kurvor och siffror talar för att trenden är allt varmare temperaturer.
Ett annat dystert rekord, sett med Parisavtalets ambitioner som nödvändiga, är att den globala temperaturen 2024 till och med november varit 0,72 grader varmare än genomsnittet för samma period under åren 1991 till 2020. Det är 0,14 grader varmare än 2023 då jordens medeltemperatur var rekordslående 1,48 grader varmare än under förindustriell tid.
För att kunna sänka den globala temperaturen och därmed bromsa klimatförändringarna krävs, enligt en närmast helt enhällig expertis, åtgärder på både lokal och global nivå. En central roll spelar växthusgasutsläpp från mänskliga aktiviteter, men enligt forskarnätverket Global Carbon Projects senaste rapport syns ännu inga tecken på att den stigande grafen skulle vända.
Globala fossila koldioxidutsläpp
Ännu syns inga tydliga tecken på en topp i de globala utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. Utsläppen förväntas i år öka till 37,4 miljarder ton koldioxid, vilket är 0,8 procent över 2023 års nivå.
Den europeiska elbilsindustrin konkurrerar med en kinesisk industri, som är världens ledande tillverkare.
Via OmEv, av Magnus Karlström: Kina är starka på grund av stora offentliga subventioner, en stor inre marknad, billig arbetskraft, kontroll över stora delar av värdekedjan och en stor produktionskapacitet av avancerad batteriteknik.
Det finns en risk att konkurrensen kan hota den europeiska fordonsvärdekedjan, som är viktig för den europeiska ekonomin.
Den europeiska fordonsindustrin står för ungefär 7% av EU:s BNP 2022 och är därför en strategisk industri för EU [1].
En ny rapport beställd från Europaparlamentet undersöker konsekvenserna av olika scenarier för fordonsindustrin, men analyserar också om de nya tullarna kan räcka för industrin. Dagens nyhetsbrev är en sammanfattning av rapporten [1].
Men innan vi gräver i analyser från rapporten, så en beskrivning av den nuvarande debatten i Bryssel. Det är inte bara fordonsindustrin som hotas, utan hela Europas konkurrenskraft. Igår höll von der Leyen ett tal till Europaparlamentet. Vilka som sitter i den nya kommissionen är bestämda och hon presenterade en programförklaring för sitt team [2]. Om ni vill ha en väldigt kort sammanfattning, så räcker ordet konkurrenskraft.
Von der Leyens programförklaring: Innovation, avkarbonisering och säkerhet
Ordförande i Europeiska kommissionen beskrev vår nuvarande värld som en plats där svaghet kommer utnyttjas. Europas frihet och självständighet bygger på vår ekonomiska styrka. Om vi inte klarar att innovera, konkurrera och producera så har vi ingen säkerhet.
Hon lyfte Draghi rapporten, som en viktig utgångspunkt vad Europa bör göra [3,4].
Hon berättade att kommissionen har tre huvuduppgifter nu:
“Closing the innovation gap” “Joint plan for decarbonisation and competitiveness” “Reinforcing our economic security”
EU är efter USA och Kina i innovation. Von der Leyens metod att stänga luckan är att ännu mer fokusera på forskning och innovation. Men EU måste också bli bättre på att investera och fokusera. Vi måste skapa en mer gemensam finansiell marknad. Det EU är riktigt svagt på är att skapa uppskalningsföretag. Hon lyfte speciellt digitalisering, som ett område vi måste bli starkare på.
Hon var tydlig att besluten och målen med den gröna given ligger fast. Men hon vill att den nya kommissionen ska arbeta tillsammans med industrin så transitionen blir framgångsrik. Deras viktigaste policy i det området är Clean Industrial Deal, som kommer läggas fram inom hundra dagar. En prioriterad fråga är att sänka energipriserna i Europa. Det behövs en gemensam plan för konkurrenskraft och avkarbonisering av ekonomin.
Det tredje huvuduppgiften är att förstärka vår ekonomiska säkerhet. Det innebär Europa behöver ha mer säkra värdekedjor. Ett prioriterat område är tillgång på kritiska material.
Rapporten “The future of European Electric vehicles”
Rapporten är indelad i tre delar. Den första är en sammanfattning av vad olika aktörer anser om de nya tullarna för kinesiska elbilar, den andra delen är framtagningen av fyra möjliga scenarios om vad som kan hända med den europeiska elbilsindustrin och slutligen rekommendationer av vad Europa bör göra.
Bakgrunden till tullarna är att kommissionen startade en utredning om att Kina subventionerar sina elbilar på olämpligt sätt oktober 2023. Slutsatsen kom i somras och var att Kina har använt subventioner på ett tveksamt sätt. Kommissionen föreslog då att införa tullar på kinesiska elbilar. I oktober så fick kommissionen tillräckligt stöd från medlemsländerna så de kunde gå vidare [5].
I rapporten har författarna sammanfattat analyser från mer än tjugo olika organisationer som analyserat tullarna och dess konsekvenser. De flesta anser att tullarna inte räcker för att skydda Europas konkurrenskraft utan det behövs mer investeringar och styrmedel. Konsensus är dock att Europas tillverkare får lite mer tid för att gå över till elfordon och det är troligt att Kina kommer öka sina investeringar i Europa.
Under framtagning av rapporten diskuterade författarna och tio policyexperter fram fyra möjliga scenarios vad som kan hända med Europas bilindustri och dess kapacitet att producera och sälja elfordon.
De är:
Cutting-edge Europe: Europas bilindustri utvecklar egen världsledande teknologi och tar en ledande roll i den globala elfordonsmarknaden.
Slow electrification: Kinesiska biltillverkare tar den största delen av den europeiska elfordonsmarknaden och de startar lokal produktion i Europa och Europas fordonstillverkare kommer efter.
Overdependence: Europa måste köpa mycket elfordonsteknologi från Kina och det innebär att i princip alla europeiska elfordonstillverkare försvinner på sikt.
Sanctions spiral: Det blir bråk kring Taiwan och en spiral av sanktioner startar och det blir en massiv påverkan på värdekedjan för elfordon.
Vilken av de fyra scenarierna som händer beror på hur offentliga och privata europeiska aktörer lyckas skydda och utveckla konkurrenskraften i Europa.
I rapporten förslås några typer av åtgärder som kan öka konkurrenskraften som de kategoriserar med begreppen promote, protect och partner.
För promote föreslår de att det kan vara lämpligt att stödja inhemsk produktion. Det planerar kommissionen att göra med det nya policypaket Clean Industrial Deal. Ett annat förslag är enbart ge inköpsstöd till elbilar som producerats i EU. De anser också att det är viktigt att bygga upp egna värdekedjor för kritiska material.
I kategorin protect lyfter de att EU bör använda anti-subventionstullar, samt de bör också använda regler som undersöker vilka investeringar i Europa som bör godkännas. En speciell fråga är också cybersäkerhetsrisker som kinesiska elbilsvarumärken kan innebära, eftersom elbilar samlar in betydande mängder data. De rekommenderar att beslutsfattare inför regleringar för att säkerställa datatransparens, förhindra potentiell övervakning av den kinesiska regeringen och hitta en balans mellan att minska säkerhetsrisker och upprätthålla en öppen marknad.
Slutligen i kategorin partnerskap bör Europa få till avtal med länder som USA, Sydkorea, Japan och Indien för att öka sin konkurrenskraft. Det kan göras på olika sätt beroende på vilket land, men det är viktigt att ha en strategi om att hitta samarbeten.
Magnus Karlström’s kommentar
Konkurrenskraft och innovationsförmåga är ord ni kommer höra många gånger de närmsta åren.
Det är otrevligt att läsa om scenariot “Overdependence” och konsekvensen “as almost all domestic European EV industry and brands vanish.”
Om någon behöver åka eller är beroende av Bryssel bör ni nog ha en insyn vad Draghi kom fram till och föreslår.
Kopplingen cybersäkerhet och kinesiska elbilar har jag inte sett så tydligt tidigare i några dokument av den här typen.
Referenser
[1] The future of European Electric vehicles. Länk (pdf)
[2] Speech by President von der Leyen at the European Parliament Plenary on the new College of Commissioners and its programme. länk
[3] Framtiden för EU:s konkurrenskraft – en sammanfattning av Mario Draghis rapport. Omev. 24 september 2024. Länk
[4] Kommentarer av Mario Draghi’s rapport om EU:s konkurrenskraft. Omev. 7 oktober 2024. Länk
[5] Uppdatering – EU:s importtullar mot kinesiska batterielektriska bilar. Länk
Projekt som exempelvis Örebrobostäders ”Tamarinden” kan nu till sist bekräftas att bli skattefri. Detta öppnar upp för lokala energigemenskaper som så länge har efterfrågats.
Den tidigare ellagen hindrade fastigheter från att dela el mellan byggnader, men lagändringen har nu möjliggjort för fler aktörer att skapa energismarta stadsdelar. – Eftersom varje anläggning i kvarteret är under 500 kW (gränsen för skattepliktig elproduktion) kan flera lokala energianläggningar producera och dela el mellan byggnader, skattefritt.
Jag konstaterar: Framtiden ligger i de förnybara energikällorna, det är viktigt att inte låsa in sig för KK då utvecklingen på batterilagring och smartare elnäts-system redan går snabbare än vad några av politikerna uppenbarligen inte noterat.
Bland andra Mia Bodin och Thomas Kåberger gav utmärkta kommentarer och förklarade de stora riskerna med att lägga 600 miljoner i kärnkraft som tar allt för lång tid att bygga ut.
