Jag passade på när Grounded Heat visade en av sina projektanläggningar utanför Eskilstuna. Sandbatterier är ett sätt att lagra energi i form av värme över längre tid, vilket kan bidra till att jämna ut energianvändning och minska beroendet av tillfälliga effekttoppar. Det gör tekniken särskilt intressant i sammanhang där energibehovet varierar över dygnet eller mellan säsonger.
Varför tekniken får lovord
Tekniken får uppmärksamhet eftersom den kan lagra stora mängder billig och förnybar el som värme, minska belastningen på elnätet och ge en relativt enkel och billig lagringslösning jämfört med många andra energilager. Det gör den särskilt intressant för fastigheter, fjärrvärme och verksamheter som behöver mycket värme.
Eskilstuna kommun har en aktiv roll
Genom att möjliggöra byggandet av en demonstrationsanläggning i samarbetet med Grounded Heat positionerar sig Eskilstuna kommun som en föregångare inom innovativ energilagring. Här testas en teknik som kan lagra värme över längre tid och bidra till ett mer lokalt, flexibelt och robust energisystem.
Samarbetet är ett tydligt exempel på hur mod, nyfikenhet och långsiktighet kan omsättas i handling. Genom att våga satsa på ny teknik bidrar Eskilstuna kommun till att forma framtidens energilösningar.
Jag försöker undvika polarisering inom energi då just motståndare mot positiva förändringar vill lägga all energi på just konflikt.
Ett exempel är just elfordon eller just industrins motstånd mot ”elbilar” där man för bara några år sedan blev förlöjligad som ”miljömupp”. Nu är fortsatt debatt oerhört viktig om en energiomställning där nuvarande regering står stilla.
– Jag är så trött på den här vindkraftspopulismen; Åkesson, SD.
– Åkesson, ”Vi har jättemycket när det blåser”
Via Svt Nyheter: ”Frågan om energi var första ämne i kvällens partiledardebatt. Bland annat fick partierna votera om regeringens planer på ny kärnkraft bör fullföljas och en majoritet var för. Tidöpartierna och Socialdemokraterna röstade ja, C och MP röstade nej och Vänsterpartiet avstod”.
Att det behövs mer vindkraft är inget som Jimmie Åkesson (SD) håller med om – istället kallar han det ”vindkraftspopulism”.
Se källor och fakta nedan;
Vindkraftspopulism är ett uttryck för den geografiska målkonflikten: Alla vill ha billig, förnybar el i uttaget, men få vill ha de 250 meter höga snurrorna i sin egen skog. När politiker väljer att ensidigt företräda ”nej-sidan” utan att presentera realistiska alternativ för energiförsörjningen på kort sikt, brukar de anklagas för just vindkraftspopulism.
Vindkraftspopulism bygger ofta på en känsla av att landsbygden offras för stadens behov. Det skapas en berättelse om ”eliten” i Stockholm (eller Bryssel) som tvingar på lokalbefolkningen stora industriprojekt som förstör deras livsmiljö. – Vanliga argument (Narrativet) Visuella och akustiska störningar: Att landskapsbilden förstörs och att ljudnivåerna (infraljud) påverkar hälsan. Fastighetsvärden: Oron för att husen i närheten blir osäljbara. Natur- och kulturmiljö: Skydd av biologisk mångfald eller rennäring (särskilt i norra Sverige). Det kommunala vetot: Debatten om huruvida staten ska få köra över kommuners nej till vindkraft. – Varför kallas det ”populism”? Begreppet används ofta pejorativt (nedsättande) av förespråkare för vindkraft. De menar att motståndet: Förenklar komplexa energifrågor. Spelar på känslor och rädsla istället för teknisk fakta. Ignorerar det akuta behovet av billig el för industrins gröna omställning. – Den politiska dimensionen I Sverige har detta blivit en tydlig höger-vänster-fråga. S, MP, V och C trycker ofta på behovet av snabb utbyggnad för att möta klimatmålen och industrins behov. SD och delar av M och KD har i högre grad betonat det lokala självbestämmandet och lyft fram kärnkraft som det enda långsiktigt hållbara alternativet, vilket kritiker menar är ett sätt att kanalisera vindkraftsmotståndet.
EU stryper nu sin finansiering till energiprojekt som använder växelriktare från Kina Ryssland, Iran och Nordkorea.. Experten: Peking kan skapa omfattande strömavbrott via felaktiga programvaruuppdateringar.
Utdrag via Ny Teknik: Inga EU-pengar får gå till sol-, vind- och batteriprojekt som installerar växelriktare från fyra utpekade högriskländer: Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea. Det beslutade EU-kommissionen i mitten av april.
I praktiken handlar det om att stoppa växelriktare från kinesiska tillverkare, som de senaste åren dominerat stort på den europeiska marknaden.
– Det här är enligt min mening av de viktigaste energisäkerhetsnyheterna på länge, säger Johan Lindahl, konsult på Becquerel Sweden och tidigare generalsekreterare i ESMC, en branschorganisation för den europeiska solcellsindustrin.
Moderna växelriktare spelar en nyckelroll i anläggningar som behövs för energiomställningen: solcellsparker såväl som solpaneler på villatak, vindkraftverk, hemmabatterier och batteriparker. Förutom att omvandla likström till växelström kan de exempelvis styra hur mycket effekt som matas ut på elnätet och hjälpa nätet att stabilisera frekvensen.
Utrustningen är oftast uppkopplad mot tillverkarens molnplattformar, vilket innebär en sårbarhet för de enskilda systemen och för hela elnätet.
– Det behövs inga hackare, tillverkarna kan via felaktiga mjukvaruuppdateringar stänga ner systemen eller få dem att motarbeta nätbalansen, förklarar Johan Lindahl.
Han uppger att över 80 procent av alla nyinstallerade växelriktare i Europa numera kommer från kinesiska tillverkare som Huawei, Sungrow och Growatt. Sammanlagt har kinesiska tillverkare enbart inom solcellssektorn fjärråtkomst till uppskattningsvis 168 gigawatt installerad kapacitet i Europa .
Skulle man satsa på en hel solcellspark – innebar valet av europeiska växelriktare att totalpriset blir mer blygsamma 2,0–2,5 procent. Sett till hel livstid beräknas produktionskostnaden bli ungefär 3 procent högre med europeiska växelriktare.
Produktionskapaciteten räcker
Europas produktionskapacitet för växelriktare räcker med råge för att ersätta de kinesiska konkurrenterna.
Beslutet från EU-kommissionen gäller enbart de energiprojekt som finansieras med offentliga EU-medel. Johan Lindahl påpekar att Sverige kan införa liknande regler, till exempel genom att koppla ett krav på europeiska växelriktare till det gröna avdraget för privatpersoner.
Det viktigaste med det nya CATL Shenxing-batteriet är laddningshastigheten.
Enligt CATL kan det nya batteriet laddas från 10 % till 35 % på bara en minut. En laddning från 10 % till 80 % tar blixtsnabba 3 minuter och 44 sekunder, medan det bara tar 6,5 minuter att nå 90 % laddning.
Köldeffektivt
Inte bara det: I kyla, ner till -30 °C, hävdar CATL att det nya Shenxing-batteriet kan laddas från 20 % till 98 % på 9 minuter. Dessutom har det låg vikt med mera se klippet nedan, länk via bilden.
I år är klimat och ekonomi aktuellt då felsatsningar och fördröjningar av klimatåtgärder redan kan sägas påverka både samhället och den enskildes kostnader långt in i framtiden.
”Vilken tycker du är den viktigaste frågan just nu?” var frågan och nedan syns svarsalternativen med andel som angav dem i procent. Inom parantes är förändringen sedan mätningen i november där * markerar att förändringen är statistiskt säkerställd.
Sjukvård: 21 procent Lag och ordning: 14 procent (-2) Invandring och integration: 13 procent (+1) Sveriges ekonomi: 13 procent (+1) Skola och utbildning: 9 procent (-2*) Miljö och klimat: 8 procent (-3*) Försvarspolitik: 6 procent (+2*) Energipolitik: 5 procent (+3*) Arbetsmarknadsfrågor: 4 procent (-1) Inflationen: 2 procent Annan fråga: 3 procent
I Indikator Opinions februarimätning minskar andelen som nämner miljö och klimat som den viktigaste frågan mer än något annat alternativ.
Sjukvården fortsätter vara väljarnas klart viktigaste fråga, följt av lag och ordning, invandring och integration och Sveriges ekonomi.
Att klimatet minskar i betydelse för väljarna tror Alice Lundgren i Västerås kan bero på besvikelse: ”Man tappar gnistan, när man inte ser något resultat”.
Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO, verkar för förnybar energi och energieffektivisering. En av våra hjärtefrågor är solenergi, men vi ser med stor oro konsekvenserna av regeringens beslut att ta bort skattereduktionen för inmatad solel från privatpersoner på elnätet
Många villaägare som har investerat i solelanläggningar har kalkylerat med skattereduktionen under återbetalningstiden. Konsekvensen är att dessa människor nu får en sämre avkastning och i vissa fall en förlust.
SERO menar att den bästa solelanläggningen är den som genererar högst andel av sin producerade el till den egna fastigheten där solelanläggningen finns. Det är också den mest lönsamma solelproduktionen. Men vi ska inte behöva straffa dem som faktiskt anlagt egna solelanläggningar och levererar överskottsel ut på elnätet. Det bästa vore om det kan bli en övergångsperiod där befintliga ägare av solelanläggningar kan göra skatteavdrag och de som anlägger nya får nya villkor.
SERO föreslår att villaägare som investerar i nya solelanläggningar ska få incitament till att bidra till ökad flexibilitet i sina leveranser av el. Det kan göras med energilager av olika slag där solel balanseras av batterilager i form av batterilager, bergvärme och ackumulatortankar. Solel i kombination med energilager bidrar även till att kapa effekttoppar när effektavgifter införs. Flexibilitet fungerar också som en balans gentemot solel och vindkraft. Både som balans av solelproduktion i den egna fastigheten och ur ett samhällsperspektiv, där energilager balanserar det förnybara på ett hållbart sätt.
SERO håller med om att solelanläggningar inte ska överdimensioneras, utan i första hand användas för el inom den egna fastigheten eller inom närbelägna fastigheter, som tillsammans skulle kunna ingå i energigemenskaper. Men el som säljs bidrar också till hela elsystemet. Det skulle kunna finnas incitament med skatteavdrag för solel som säljs under höglasttimmar. Men här behövs utredningar och demokratisk förankring. Till dess uppmanar vi regeringen att återinföra 60-öringen som skattereduktion för privata hushåll som investerat i solelanläggningar.
Eric Söderberg, Ordförande SERO. Sven Bernesson, Forskare
Jag följer sedan en tid utvecklingen med intresse då det ger oanade möjligheter för flera verksamheter, energigemenskaper och förstås privatpersoner som i första hand är den egentliga målgruppen. Här har vi lite nyheter via OmEv.se
”Tekniken står inför ett skifte. Från forskningsdemonstrationer till större och kommersiellt drivna projekt. I detta nyhetsbrev gör vi ett nerslag i två nyligen presenterade/lanserade kommersiella initiativ från Tesla i USA och Ford i Europa. Nyhetsbrevet innehåller även en kort notis om regeländringar i Tyskland som kan vara en viktig motivator för dubbelriktad laddning på den tyska marknaden”.
Förra året var det sämsta hittills för investeringarna i ny vindkraft i Sverige. Det visar ny branschstatistik som TT har tagit del av. Noll beställningar av vindturbiner lades under fjärde kvartalet i fjol.
Kommande klimatval 2026 möts av hot och motstånd hur energiomställning skall hanteras och hur energi skall produceras. Politiska beslut och debatter kring klimatlösningar blir förvirrande för oss alla. En del skeptiker tar till hot och ren desinformation. Här är några aspekter att tänka på:
– Man vill från partipolitiken gärna sätta många med kunskap i frågan i respektive förhatliga fack – som t.ex. vänster eller höger aktivism. Bara för att vi förstår råden från vetenskap och forskning faktiskt är reella fakta som gäller oss alla oavsett ideologiska mål.
– Det handlar om kloka beslut med energimix och förnybara energikällor som, Vattenkraft, Vindkraft, batterilager, Värmelager, Pumpkraft, V2X (dubbelriktad laddning) energigemenskap, Forskning på övriga klimatfrämjande energilösningar och långsiktigt ekonomiskt godtagbara!
De som idag medvetet bromsar en klok energipolitik kommer att själva stå för totalnotan i fickan den dagen felsatsningen skall betalas genom höjda försäkringar (klimatskador) skatter och prishöjningar.
Vi behöver också en snabbare utveckling av de förnybara energikällor som redan existerar än den inbromsning som vissa politiker uppenbarligen envist håller fast vid. Det är kärnan i budskapet utåt
Klimatsmarta lösningar motarbetas i svensk politik, ofta genom:
Förvanskning
Överdriven problematisering
Påståenden att fungerande lösningar “inte finns än”
Och det är särskilt allvarligt eftersom klimatfrågan är tidskritisk. Att fördröja med retorik kan i praktiken vara ett politiskt val.
Exempel: vindkraft och el-systemet
Regeringen har sagt nej till ett flertal stora vindkraftsprojekt till havs, bland annat parker som kunnat leverera en mycket stor del av Sveriges elbehov.
En rad havsbaserade parker i Östersjön, motsvarande uppåt 150 TWh el per år (mer än Sveriges nuvarande elanvändning), har stoppats politiskt.
Kritiken, även inifrån borgerligt håll, är att besluten motiveras med svepande eller felaktiga påståenden om systemrisker snarare än seriösa analyser av faktiska tekniska lösningar som redan finns (nätförstärkning, lagring, flexibilitet).
Exempel: kärnkraft och fossilberoende
Samtidigt som regeringen säger sig föra en offensiv klimatpolitik, pekar både Klimatpolitiska rådet och flera aktörer på att den konkreta politiken låser fast Sverige i fortsatt fossilberoende (bensinskattesänkningar, avskaffad flygskatt, mm.).
Kärnkraft kontra vindkraft: Politiskt nämner man ”fri marknad” men samtidigt styrs elmarknaden hårt med subventioner och regleringar, något som industri och allmänhet drabbas av i form av starkt höjda effekttariffer och plötsliga elprishöjningar säsongsvis. Inget talar för att kärnkraft radikalt kommer sänka elpriserna då kostnaderna kommer drabba även de politiker som ser det som bästa lösningen.
Konflikt mellan retorik och statistik
Ett av de främsta kritikområdena rör påståenden om att Sverige ”når sina klimatmål”? Och ändå lyssnar man inte till att en stor del av väljarkåren vill se effektivare klimatpolitik.
Ökade utsläpp: Under 2024 ökade Sveriges utsläpp med cirka 7 %, främst på grund av sänkt reduktionsplikt (mindre inblandning av biobränsle i bensin och diesel).
Klimatpolitiska rådet: I sina rapporter (2024 och 2025) har rådet konstaterat att regeringens politik inte är tillräcklig för att nå de nationella målen till 2030 eller EU:s bindande krav.
Oklarheter kring kärnkraft: Kritiker menar att politiker ibland använder framtida, osäkra lösningar (som ny kärnkraft på 2040-talet) för att rättfärdiga att man monterar ner fungerande lösningar med mindre ekonomiska risker här och nu (som vindkraft eller transportpolitiska styrmedel).
Hur klimatsmarta lösningar motarbetas i praktiken
förminskar fungerande lösningar
överdriver problem
flyttar milstolpar och fördröjer klamathandlingsplan
PÅSTÅENDEN OM VIND- OCH SOLKRAFT
”Det fungerar inte i Sverige”
”Det ger nästan ingen el”
”Det kräver enorma mängder fossil backup”
Man bortser från faktisk produktion, statistik över leveranssäkerhet och hur elsystem fungerar som helhet. Sverige har redan över 30 TWh vindkraft per år och växande lagring, flexibilitet och handel.
PÅSTÅENDEN OM KÄRNKRAFT
”Kärnkraft är billigast”
”Ny kärnkraft löser klimatet”
”Förnybart räcker inte”
Här nämner man inte att projekt och byggtider handlar om tidsperioder på 10 till 20 års sikt. Våra klimatmål är satta till 2030 – 40. Det kan skjuta upp åtgärder snarare än att minska utsläpp här och nu. Att säkerhetskrav för ny kärnkraft (SMR, Små Modulära reaktorer) är exakt desamma som för befintlig kärnkraft. Denna i praktiken oprövade nya teknik finns ännu inte färdigutvecklad och kan kräva än mer radioaktivt avfall.
Så vilka partier står för bästa energipolitik?
Genom att leta igenom uttalanden i frågan och genom att se över partiernas senaste vallöften får vi fram följande resultat:
Miljöpartiet (MP): Vill se en mycket ambitiös klimatpolitik med fokus på snabba utsläppsminskningar. Till att börja med kraftigt höjda bränslepriser. De betonar ekologism, solidaritet med djur och natur samt en grön samhällsomställning.
Vänsterpartiet (V): Förespråkar en rättvis klimatomställning där staten tar ett stort investeringsansvar.Vi kommer att underhålla och investera i järnvägen, kollektivtrafiken samt annan infrastruktur för ett fossilfritt Sverige. Vi måste fokusera på utbyggnad av förnybar elproduktion.
Socialdemokraterna (S): Ser klimatomställningen som en möjlighet att skapa nya jobb och stärka svensk konkurrenskraft. Mer investeringar i forskning och utveckling. Söker en bred överenskommelse om Sveriges energi. De betonar att omställningen måste kombineras med social rättvisa.
Moderaterna (M): Fokuserar på teknikutveckling, kärnkraft och tillväxtvänlig klimatpolitik. De betonar att Sverige är ett (föregångsland)? Vill att EU:s klimatpolitik ska kompletteras med ett tillväxtmål.
Kristdemokraterna (KD) & Liberalerna (L): Stödjer regeringens linje med fokus på elektrifiering och teknikneutralitet. – läs kärnkraft. Liberalerna har dock i väljarundersökningar förknippats med en mindre ambitiös klimatpolitik jämfört med andra partier och har i början av 2026 mycket svagt väljarstöd.
Centerpartiet (C): Utbyggnad av utsläppsfri och förnybar energi i Sverige och ta vara på Sveriges gröna industriboom, med en utsläppsfri infrastruktur och utbyggda elnät. Snabba på tillståndsprocesser för elnät, grön industri och klimatsmarta investeringar. https://www.centerpartiet.se/centerpartiets-politik/centerpartiets-politik-a-o/klimat
Sverigedemokraterna (SD): Är synbart mer skeptiska till nationella särregler och vill se över delar av EU:s klimatpaket för att (skydda) svensk konkurrenskraft och hushållsekonomi. De betonar internationella insatser snarare än klimatåtgärder inom landet. https://www.sd.se/vad-vi-vill/svensk-energi/
Aktuell Hållbarhet sammanfattade första Riksdagdebatten kring klimatmålen 2026
Via Energinyheter.se – Utbyggnaden av batterilager i Europas elnät tog kraftig fart under 2025. Totalt installerades 27,1 gigawattimmar ny lagringskapacitet i EU och närliggande marknader, vilket är den högsta nivån hittills.
Kommentar: Men i vårt land har utvecklingen inte nått samma takt. För att det skall ske krävs att politiken ser möjligheter istället för att sätta upp nya hinder och släppa ensidig syn på betydligt kostsammare kraftslag som kärnkraft.
Ackumulerad årlig kapacitet i Europa (MW). LCP Delta/Ease
Utvecklingen drivs av en snabbt ökande andel väderberoende elproduktion, samtidigt som elnäten i allt högre grad behöver kortsiktig flexibilitet för att hantera svängningar i produktion och efterfrågan.
Den totala utbyggnaden under 2025 motsvarar en ökning på omkring 400 procent jämfört med installationsnivåerna 2022. Därmed har tekniken gått från att främst vara demonstrationsprojekt till att bli en etablerad del av elnätsinfrastrukturen i flera länder.
FAKTA:
LCP Delta och EASE (European Association for Storage of Energy) är partnerskap mellan konsult- och forskningsföretag som samarbetar för att publicera rapporter och tillhandahålla data om energilagringsmarknaden i Europa. ”LCP Delta/Ease” refererar vanligtvis till deras gemensamma publikationer, såsom rapportserien European Market Monitor on Energy Storage (EMMES).
LCP Delta är ett konsult- och forskningsföretag specialiserat på energiomställningsmarknader, som erbjuder insikter, prognoser och rådgivning.
EASE är den samlande rösten för energilagring i Europa och förespråkar policyer som stöder tillväxten av energilagring.
European Market Monitor on Energy Storage (EMMES)
EMMES är en årlig rapportserie som är resultatet av samarbetet och en central källa till information om energilagring i Europa.
Databas: Rapporten bygger på StoreTrack, en omfattande och interaktiv databas som spårar över 3 000 energilagringsprojekt i över 29 europeiska länder.
Analys: Den tillhandahåller djupgående marknads- och policyanalyser för olika marknadssegment: bostäder (residential), kommersiellt och industriellt (C&I) samt storskaligt (front-of-meter).
Insikter: Rapporterna belyser bland annat tillväxttakt, installerad kapacitet (t.ex. 89 GW installerad kapacitet i slutet av 2024), teknikutveckling (batterilagring, termisk lagring, pumpkraft) och framtidsutsikter till 2030.
Målgrupp: Insikterna riktar sig till yrkesverksamma inom energilagringssektorn, inklusive investerare, utvecklare och beslutsfattare, för att hjälpa dem att navigera i marknadsförändringar och policyfrågor.
