En del av oss har ju tagit del av den rapportering kring batteritillverkning den senaste tiden men inte alltid har orsakerna tagits upp. Bland konsekvenserna så blir inte bara fordonsindustrin drabbad.
Vi ser det redan i anläggningar för batterilager planerade för både större och mindre energilösningar med förnybar energi och tex solcellsanläggningar för villor.
OmEv skrivit en intressant sammanställning över de orsaker som ligger bakom förseningarna.
Upprampning av batteriproduktion Många batterianläggningar i Europa är försenade. Mängden batterier som produceras motsvarar inte de förväntningar och tillkännagivanden som gjorts. Problem inom produktionen finns inte bara hos nya europeiska företag utan även hos etablerade asiatiska celltillverkare
Exempel på vad du själv skulle kunna göra för klimatmålen:
Energiomställning: Sverige behöver öka sin produktion av förnybar energi, som sol- och vindkraft, samtidigt som vi minskar användningen av fossila bränslen som kol och olja. AGERA SJÄLV: Sätt upp tex solcellsanläggning, cykla, eller om du måste köra bil, skaffa elbil, elmoppe. Byt ut onödig köksutrustning som drar energi. Släng gamla kaffebryggaren och byt den mot en kaffepress. Värm tex upp vattnet med vattenkokare snabbt, häll upp i pressen med kaffet, låt brygga kaffet några minuter, häll upp på termos. – Klart och man slipper varmhållning!
Transporter: Att främja hållbara transportsätt inom kollektivtrafik, elbussar och eldrivna lastbilar för distribution är mycket viktigt: AGERA SJÄLV: Handla inte spontanköp tur och retur bara för att du har bil. Planera! – Kör mindre och undvik rusningstider då det oftast blir bilköer inför helgerna med rejäla utsläpp. Köp mindre via nätet – beställ varor via distributörer som verkligen erbjuder beställningar med förbränningsfri transport hela vägen. Köp hellre den dyrare mössan i 100% ull lokalt. Återanvänd smarta och hållbara varor och undvik framförallt microplaster i dina kläder och varför inte när du tvättar bilen med microfiberdukar. En gammal linnehandduk fungerar lika bra.
Industri: Genom att effektivisera industrins processer och minska användningen av fossila bränslen kan utsläppen minska betydligt. AGERA SJÄLV: Föreslå smarta lösningar på onödigt energislöseri och försök påverka din omgivning på jobbet. Påverka för solcellsanläggning och batterilagring tex och verksamheten kan också erbjuda anställda elbilsladdare på arbetsplatsen då det finns bidrag att få för det. – Än så länge.
Jordbruk och skogsbruk: Att främja hållbara metoder inom jordbruk och skogsbruk kan bidra till att binda in koldioxid och minska CO2. AGERA SJÄLV: Om du har egen mark kan du tex låta den få mer biologisk mångfald genom att röja skogen hållbarare. Exempelvis genom att skapa faunadepåer av död ved och röja undan undervegitation som gör skogen öppnare för fler biotoper. För transporter och mindre arbeten kan du avskaffa alla förbränningsmotor-baserade maskiner. Det finns redan eldrivna fyrhjulingar tex. Placera vertikala solceller på öppna ytor där det är lämpligt. Då kan man utnyttja ytan mellan dem för odling. Eller för ännu mindre ytor kan man börja med egen fiskodling som ger extra näring för egna växtodlingen.
Tips: ENERGIGEMENSKAPER: Seminarium 4 december, 14-16:00. Högskolan Gävle Energigemenskaper har ökat snabbt i popularitet i och idag finns över tio tusen sådana gemenskaper i Europa. Lokalt har över två miljoner invånare gått samman för att investera i elproduktion som delas mellan medlemmarna i närområdet. I Sverige är utvecklingen långsammare på grund av begränsningar i regelverk, trots att undersökningar visar ett starkt intresse för egenproduktion av lokal el.
några av de senaste dagarnas kritik mot våra politikers agerande angående klimatpolitiken.
Det största motståndet till klimatomställning finns i de led som på många sätt kanske skulle kunnat vilja väl, men har inte de egna personliga resurserna att göra det. När egenkostnader oftast tycks skjuta i höjden, eller dennes yrkesval och ställning som individ i samhället uppfattas som hotad så görs förstås inte klimatsmarta val. – Det kan kännas enkelt att använda starka känslor och uttryck för att övertyga, men vi borde inse det är kontraproduktivt då endera motparten genast inte känner sig inkluderad eller ens välkommen.
Så enkelt är det…
”Du som nu läser”, rumlar kanske på som vanligt utan att brys över valet av något så enkelt som klimatsmarta kläder. Lite dyrare men de håller minst tre gånger längre. Om fler av oss väljer mössa i 100% ull gentemot en i syntetmaterial, kan den i akryl, allvarligt påverka organismers livsbetingelser i ”din” närmaste omgivning, när syntetmössans micro-plaster bryts ned i naturen. ”Vi” borde försöka se istället på hur vi genom enkla förändringar kan vända klimathot till ett mycket bättre samhälle för allt och alla. Eller?
Det går inte att prata med ”idioter”!
Många reagerar direkt negativt, ser sig som tillrättavisade och gör ofta drastiska påståenden som att ”Tvinga mig inte till att cykla eller ta tåget till jobbet”. Bemöt dessa farhågor respektfullt genom att visa på hur energiomställning kan hanteras på ett smartare sätt som minimerar negativa konsekvenser av vårt tidigare beroende av förbränningsenergi.
Det är inte ”du” som skapat klimatkrisen
Det är ju inte alltid vi privatpersoner som skapar klimathoten. Det är en oftast historiskt omedveten tro på ständig tillväxt med vilka medel som helst; sedan industrialismens början, där maktkonflikter om just oljetillgångar och mineraler lett till otaliga krig genom århundraden. Det finns konkreta exempel på hur energiomställning kan leda till relativt snabba positiva resultat, som ekonomiska fördelar med energibesparingar, nya jobb, smartare och säkra energinät eller förbättrad folkhälsa. Det finns också bra framgångsresultat, här hemma som i andra länder eller regioner där energiomställningen har varit framgångsrik.
Det finns mer än hot, påverkanskampanjer
När någon känner sina livsbetingelser hotade, eller inte vill förändra något minsta av sin vardag, lämnar det dörren öppen för andra krafter att ta över den enskildes perspektiv och kan påverka de privata ställningstagandet. Detta är särskilt påtagligt i politiken. Exemplen är alltför många på senare år där just påståenden med felaktiga lögner och desinformationskampanjer är så vanliga att ingen reagerar på hur allvarliga de än är. ”Den som ljuger gör det ju för att sticka ut och och bli sedd”. – Oftast utmärker sig just konservativa politiker både här hemma, i Europa och enskilda länder för denna taktik som numer har ganska tydliga mönster och nätverk. Det utnyttjas i sin tur av illvilliga stater och diktatorer som ser sin egna högst personliga vinning vara mer lockande.
Hur förstå politikerna om de ljuger då?
Vi har faktiskt valt våra politiker för att de skall visa vägen till rätt beslut. Men de har däremot själva svårt välja hur de vill framföra sin åsikt. Trots att läget kanske redan är försent. (enligt vetenskapliga farhågor). Allt för mycket tid ägnas till pajkastning och i vissa fall till och med hot mot både dem och enskilda som tagit ställning för det ena eller det andra. Politikern har blivit invald föra partiets mål, och att följa den ideologiska riktningen. Några väljer att vara kunnig i flera grenar inom politiken som tex energiminister eller som representant av opinionsparti med sin syn på saken. Men de är nästan alltid tvungna att följa partilinjen i varje fråga. Tyvärr gör det ofta politiken försiktigt luddig och otydlig.
Hinner vi?
Oavsett politisk inriktning svävar allmänhet och industri ännu i osäkerhet kring klimatpolitiken. Det måste bli handling och alla energislag bör behandlas likvärdigt i tex livcykelanalyser. Energiomställningen går ju att genomföra för de uppsatta mål man ju trots allt kommit överens om.
Möjligheterna finns!
Du som vill hålla diskussionen saklig: Fokusera på verifierad fakta och logik. Och använd helst data med lättförståeliga bilder. De är lättare att minnas och det mesta kan länkas.
Via SR Vetenskapsradion: Erik Almlöf, Doktorand KTH har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. (En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen.)
Självkörande bilar framställs ofta som en positiv framtid för den som sitter i bilen, men vad det blir för effekter i själva samhället har det inte forskats lika mycket om. Det insåg Erik Almlöf, som jobbade i femton år som analytiker av kollektivtrafik, med prognoser om framtiden. Ofta fick han frågor om vad förarlösa fordon kunde innebära, när de väl kommer i trafiken.
Så han började själv forska om det och har nyligen doktorerat vid KTH med en avhandling om vad just de förarlösa fordonen kan betyda för samhället.
Förutom att påverka trafiken kan det påverka folkhälsan om fler börjar ta bilen, som annars kanske gått till buss och tåg, eller cyklat. Det kan också ställa till oreda i trafiken eftersom förarlösa bilar inte fantasi eller flexibilitet när det kan behövas i krångliga situationer.
Och självkörande bilar skulle också kunna bli ett nytt mål för terrorangrepp.
Jag fann denna insändare i DN som är extra värd att läsa kring klimathot
De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från det. Insikten om förnekelsens kraft löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt, skriver den pensionerade psykologen Kjell Jormfeldt.
Rapporterna om att klimatmålen inte kommer att klaras duggar tätt. Hur kommer det sig att klimatfrågan negligeras i så hög grad trots att det handlar om mänsklighetens fortsatta existens? Det är som att vi närmar oss stupet med expressfart, utan att någon bryr sig.
Klimatet har blivit en separat fråga vid sidan om övriga samhällsintressen som förutsätter tillväxt, ökat resande, mer energianvändning, mer mineralutvinning och ”business as usual”. Vad som behövs för att förebygga olidlig hetta, översvämmade storstäder och en obeboelig jord är ett globalt uppvaknande som överflyglar all annan planering.
De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från att det behövs både storskaliga systemförändringar på global nivå tvärs över alla politiska grupperingar och individuella livsstilsförändringar för att råda bot på problemet.
På 1930-talet beskrev den österrikiska psykoanalytikern Anna Freud jagets försvarsmekanismer. De förklarar hur vi människor undviker att förlora ansiktet inför oss själva och därför uppfinner olika metoder för att slippa erkänna egna brister.
De klassiska försvarsmekanismerna kan ge en bra förklaring till varför klimatfrågan försummas. Förnekelse är den första försvarsmekanismen som kommer till användning. Man vill helt enkelt inte se faran.
Nästa steg är rationalisering, att bortförklara eller söka alternativa lösningar, som obefogad teknikoptimism såsom elbilar och kärnkraft. Sedan följer projektion, till exempel att det är Miljöpartiets fel alltsammans och till slut isolering, att bara se en sak i taget utan att inse sambanden, att krig och kapprustning är det absolut värsta formen av miljöförstöring eftersom de enbart leder till död och destruktivitet utan något som helst positivt utfall.
Jag låg och funderade över detta en natt när jag inte kunde sova och blev glad när jag insåg sammanhanget. Det löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt.
21 augusti. Energimyndigheten lanserar den nya webbplatsen energiochklimatradgivningen.se. Den är en samlad resurs för hela Sverige, som hjälper hushåll, företag och föreningar att spara energi och minska sin klimatpåverkan. Allt material på webbplatsen är opartiskt och kostnadsfritt.
23 augusti. Energiforsk. Samverkansbaserad forskning och innovation för transportsystemets energi- och klimatomställning. Energiforsk. (Anmälan senast 20 augusti) Målet med satsningen är att forskningen ska resultera i underlag för beslutsfattare och investerare, samt nya eller uppdaterade regelverk, lagar och incitament som behövs för transportsektorns omställning. Medverkar gör Mattias Goldmann från 2030-sekretariatet, samt Klas Hedvall och Sebnem Yilmaz Balaman från Chalmers industriteknik. Webbinariet leds av Åsa Elmqvist på Energiforsk.
29 augusti 9:00 Nordic Battery Thursday #4: Electrifying heavy-duty transport. Stay tuned for the upcoming Nordic Battery Thursday webinar that will highlight the current situation, barriers, and drivers of heavy duty charging infrastructure in the Nordics; with input from key stakeholders in the value chain. Full agenda and more details to be published shortly.
3-4 september. Sustainable Road Transport Europe 2024. Reuters, The European hub for sustainable heavy-duty transport leaders – where innovation meets action. Amsterdam.
5-7 november. Persontrafik. Svenska mässan. Göteborg
11-12 november. AI4Energy. Energikonferensen AI4Energy som fokuserar på hur AI kan användas för att möta framtidens utmaningar i energisektorn. Energiforsk, Power Circle och AI Sweden.
20 november. 12th Scandinavian Conference on SYSTEM & SOFTWARE SAFETY. Göteborg. The conference on system and software safety is a central meeting place for Scandinavian safety experts from different industries. It is an opportunity to share experiences and make new contacts. This year we collaborate with Swedish Electromobility Centre at Chalmers, and special focus will be on safety in electrification of transport.
26-27 November. 2024 SUSTAINABILITY DAY. Hear from top-level sustainability leaders, including industry representatives, experts and stakeholders, on how the automotive aftermarket industry is evolving. Stockholm. FAAS.
11-12 december. Vätgaskonferensen 2024. Energiforsk, Vätgas Sverige, Energigas Sverige, Rise Research Institutes of Sweden, Energiföretagen och Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden | Luleå tekniska universitet, samt i samarbete med Norskt hydrogen forum, Chalmers TechForH2 och Kungliga tekniska högskolan. Stockholm
Via DAGENS NYHETER: Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
Storå, Finland.
Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
– Pappa! utbrister femårige Peeti.
Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
Allt är på väg att förändras.
Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor. Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid. Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
– Vi har bara börjat, säger han.
Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
Hammarstrand, Sverige.
Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
– Kan ni se igenom?
Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
Läckor lagas när de uppstår.
Mikael Westin ritar upp två trendlinjer på en whiteboardtavla för att visa hur ekonomin trots allt har förbättrats över tid, men konstaterar att det till stor del beror på ett uppskjutet underhåll. ”Nu har vi inget annat val än att lösa problemen”.
I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vindenpresenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
Incitamentsutredningen
• I mars 2023 presenterades den så kallade incitamentsutredningen Värdet av vinden.
• Närboende föreslås få ersättning utifrån bland annat avstånd och höjd på verken.
• För att öka kommunernas tillstyrkan behöver vindkraften även ge intäkter till kommunerna där de står, enligt utredningen.
• Direktiven gör att skatteintäkter till kommunerna inte kunde föreslås, vilket kritiserats av flera remissinstanser.
• Kommuners incitament bör skyndsamt beredas vidare inom Regeringskansliet, anser utredningen. Något förslag har ännu inte lagts fram.
• Fastighetsskatten från alla elproduktionsenheter (inklusive vindkraft) ger cirka en miljard kronor till staten varje år.
Det är ingen nyhet för de flesta att klimathoten är en realitet och att nuvarande regering ådstakommit både förseningar och förvirring.
Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 29 anmälningar från riksdagsledamöterna. I fem granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.
I följande granskningar pekar KU på att det har förekommit brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande; i fråga om klimatarbetet.
Förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör
Klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft
Klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft
Andra resultat i granskningen
Överläggning och samråd om fiskemöjligheter i Östersjön
Utsläppsberäkningar i budgetpropositionen
Finansministerns uttalande om subventioner till vindkraft
Energi- och näringsministerns uttalande om utsläppsberäkningar
Via DAGENS NYHETER: Heart Aerospace, ett företag grundat 2018 i Göteborg av Anders Forslund och Klara Forslund med ambitionen att utveckla eldrivna passagerarflygplan för reguljärtrafik, överväger att flytta delar av sin verksamhet till USA av flera orsaker vilket jag analyserat här:
Tillgång till finansiering: Bättre möjligheter för att attrahera investeringar och finansiering för stora teknologiska projekt som eldrivna flygplan.
Marknadspotential: Den amerikanska marknaden för luftfart är enorm, både vad gäller inrikesflygningar och utvecklingen av elektriska flygplan.
Regulatoriska fördelar: USA:s luftfartsmyndigheter, som FAA (Federal Aviation Administration), har ibland snabbare och mer flexibla processer för certifiering.
Teknologiska och industriella ekosystem: USA har ett omfattande ekosystem för flyg- och rymdteknik, inklusive tillgång till avancerad forskning, utveckling och produktionstekniker. Detta inkluderar även samarbeten med ledande teknologiföretag och universitet.
Statligt stöd: Amerikanska statliga och federala myndigheter erbjuder ofta stöd och incitament för företag som utvecklar innovativa och miljövänliga teknologier, vilket kan ge ytterligare ekonomiska fördelar.
Genom att flytta till USA kan Heart Aerospace dra nytta av dessa fördelar, vilket kan påskynda deras utvecklingsprogram och hjälpa dem att nå sina mål snabbare och effektivare.
