Via DN: 2024 är det varmaste året som någonsin uppmätts, enligt EU:s Copernicus. Allt pekar på att det blir första gången som ett kalenderårs medeltemperatur är över 1,5 grader varmare än under förindustriell tid.
Jordens genomsnittliga temperatur under november noterades till 14,1 grader, vilket enligt Copernicus innebär att 16 av de senaste 17 månaderna har varit mer än 1,5 grader varmare än under förindustriell tid. Observationen tyder på att det snart tioårsfirande Parisavtalets mål fortsätter att bli mer avlägsna att nå.
– Detta innebär inte att Parisavtalet har överträtts, men det innebär att ambitiösa klimatåtgärder är mer angelägna än någonsin, säger Samantha Burgess, biträdande direktör för EU:s klimattjänst som spått att årets temperatur blir 1,55 grader varmare än under förindustriell tid.
Burgess, hennes kollegor och ett otal forskare har genom åren ideligen kommit med liknande uttalanden, varningar och krav på akuta åtgärder för att först bromsa och sedan vända utvecklingen. Från Copernicus och liknande institut kommer likväl regelbundet diagram där staplar, kurvor och siffror talar för att trenden är allt varmare temperaturer.
Ett annat dystert rekord, sett med Parisavtalets ambitioner som nödvändiga, är att den globala temperaturen 2024 till och med november varit 0,72 grader varmare än genomsnittet för samma period under åren 1991 till 2020. Det är 0,14 grader varmare än 2023 då jordens medeltemperatur var rekordslående 1,48 grader varmare än under förindustriell tid.
För att kunna sänka den globala temperaturen och därmed bromsa klimatförändringarna krävs, enligt en närmast helt enhällig expertis, åtgärder på både lokal och global nivå. En central roll spelar växthusgasutsläpp från mänskliga aktiviteter, men enligt forskarnätverket Global Carbon Projects senaste rapport syns ännu inga tecken på att den stigande grafen skulle vända.
Globala fossila koldioxidutsläpp
Ännu syns inga tydliga tecken på en topp i de globala utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. Utsläppen förväntas i år öka till 37,4 miljarder ton koldioxid, vilket är 0,8 procent över 2023 års nivå.
Den europeiska elbilsindustrin konkurrerar med en kinesisk industri, som är världens ledande tillverkare.
Via OmEv, av Magnus Karlström: Kina är starka på grund av stora offentliga subventioner, en stor inre marknad, billig arbetskraft, kontroll över stora delar av värdekedjan och en stor produktionskapacitet av avancerad batteriteknik.
Det finns en risk att konkurrensen kan hota den europeiska fordonsvärdekedjan, som är viktig för den europeiska ekonomin.
Den europeiska fordonsindustrin står för ungefär 7% av EU:s BNP 2022 och är därför en strategisk industri för EU [1].
En ny rapport beställd från Europaparlamentet undersöker konsekvenserna av olika scenarier för fordonsindustrin, men analyserar också om de nya tullarna kan räcka för industrin. Dagens nyhetsbrev är en sammanfattning av rapporten [1].
Men innan vi gräver i analyser från rapporten, så en beskrivning av den nuvarande debatten i Bryssel. Det är inte bara fordonsindustrin som hotas, utan hela Europas konkurrenskraft. Igår höll von der Leyen ett tal till Europaparlamentet. Vilka som sitter i den nya kommissionen är bestämda och hon presenterade en programförklaring för sitt team [2]. Om ni vill ha en väldigt kort sammanfattning, så räcker ordet konkurrenskraft.
Von der Leyens programförklaring: Innovation, avkarbonisering och säkerhet
Ordförande i Europeiska kommissionen beskrev vår nuvarande värld som en plats där svaghet kommer utnyttjas. Europas frihet och självständighet bygger på vår ekonomiska styrka. Om vi inte klarar att innovera, konkurrera och producera så har vi ingen säkerhet.
Hon lyfte Draghi rapporten, som en viktig utgångspunkt vad Europa bör göra [3,4].
Hon berättade att kommissionen har tre huvuduppgifter nu:
“Closing the innovation gap” “Joint plan for decarbonisation and competitiveness” “Reinforcing our economic security”
EU är efter USA och Kina i innovation. Von der Leyens metod att stänga luckan är att ännu mer fokusera på forskning och innovation. Men EU måste också bli bättre på att investera och fokusera. Vi måste skapa en mer gemensam finansiell marknad. Det EU är riktigt svagt på är att skapa uppskalningsföretag. Hon lyfte speciellt digitalisering, som ett område vi måste bli starkare på.
Hon var tydlig att besluten och målen med den gröna given ligger fast. Men hon vill att den nya kommissionen ska arbeta tillsammans med industrin så transitionen blir framgångsrik. Deras viktigaste policy i det området är Clean Industrial Deal, som kommer läggas fram inom hundra dagar. En prioriterad fråga är att sänka energipriserna i Europa. Det behövs en gemensam plan för konkurrenskraft och avkarbonisering av ekonomin.
Det tredje huvuduppgiften är att förstärka vår ekonomiska säkerhet. Det innebär Europa behöver ha mer säkra värdekedjor. Ett prioriterat område är tillgång på kritiska material.
Rapporten “The future of European Electric vehicles”
Rapporten är indelad i tre delar. Den första är en sammanfattning av vad olika aktörer anser om de nya tullarna för kinesiska elbilar, den andra delen är framtagningen av fyra möjliga scenarios om vad som kan hända med den europeiska elbilsindustrin och slutligen rekommendationer av vad Europa bör göra.
Bakgrunden till tullarna är att kommissionen startade en utredning om att Kina subventionerar sina elbilar på olämpligt sätt oktober 2023. Slutsatsen kom i somras och var att Kina har använt subventioner på ett tveksamt sätt. Kommissionen föreslog då att införa tullar på kinesiska elbilar. I oktober så fick kommissionen tillräckligt stöd från medlemsländerna så de kunde gå vidare [5].
I rapporten har författarna sammanfattat analyser från mer än tjugo olika organisationer som analyserat tullarna och dess konsekvenser. De flesta anser att tullarna inte räcker för att skydda Europas konkurrenskraft utan det behövs mer investeringar och styrmedel. Konsensus är dock att Europas tillverkare får lite mer tid för att gå över till elfordon och det är troligt att Kina kommer öka sina investeringar i Europa.
Under framtagning av rapporten diskuterade författarna och tio policyexperter fram fyra möjliga scenarios vad som kan hända med Europas bilindustri och dess kapacitet att producera och sälja elfordon.
De är:
Cutting-edge Europe: Europas bilindustri utvecklar egen världsledande teknologi och tar en ledande roll i den globala elfordonsmarknaden.
Slow electrification: Kinesiska biltillverkare tar den största delen av den europeiska elfordonsmarknaden och de startar lokal produktion i Europa och Europas fordonstillverkare kommer efter.
Overdependence: Europa måste köpa mycket elfordonsteknologi från Kina och det innebär att i princip alla europeiska elfordonstillverkare försvinner på sikt.
Sanctions spiral: Det blir bråk kring Taiwan och en spiral av sanktioner startar och det blir en massiv påverkan på värdekedjan för elfordon.
Vilken av de fyra scenarierna som händer beror på hur offentliga och privata europeiska aktörer lyckas skydda och utveckla konkurrenskraften i Europa.
I rapporten förslås några typer av åtgärder som kan öka konkurrenskraften som de kategoriserar med begreppen promote, protect och partner.
För promote föreslår de att det kan vara lämpligt att stödja inhemsk produktion. Det planerar kommissionen att göra med det nya policypaket Clean Industrial Deal. Ett annat förslag är enbart ge inköpsstöd till elbilar som producerats i EU. De anser också att det är viktigt att bygga upp egna värdekedjor för kritiska material.
I kategorin protect lyfter de att EU bör använda anti-subventionstullar, samt de bör också använda regler som undersöker vilka investeringar i Europa som bör godkännas. En speciell fråga är också cybersäkerhetsrisker som kinesiska elbilsvarumärken kan innebära, eftersom elbilar samlar in betydande mängder data. De rekommenderar att beslutsfattare inför regleringar för att säkerställa datatransparens, förhindra potentiell övervakning av den kinesiska regeringen och hitta en balans mellan att minska säkerhetsrisker och upprätthålla en öppen marknad.
Slutligen i kategorin partnerskap bör Europa få till avtal med länder som USA, Sydkorea, Japan och Indien för att öka sin konkurrenskraft. Det kan göras på olika sätt beroende på vilket land, men det är viktigt att ha en strategi om att hitta samarbeten.
Magnus Karlström’s kommentar
Konkurrenskraft och innovationsförmåga är ord ni kommer höra många gånger de närmsta åren.
Det är otrevligt att läsa om scenariot “Overdependence” och konsekvensen “as almost all domestic European EV industry and brands vanish.”
Om någon behöver åka eller är beroende av Bryssel bör ni nog ha en insyn vad Draghi kom fram till och föreslår.
Kopplingen cybersäkerhet och kinesiska elbilar har jag inte sett så tydligt tidigare i några dokument av den här typen.
Referenser
[1] The future of European Electric vehicles. Länk (pdf)
[2] Speech by President von der Leyen at the European Parliament Plenary on the new College of Commissioners and its programme. länk
[3] Framtiden för EU:s konkurrenskraft – en sammanfattning av Mario Draghis rapport. Omev. 24 september 2024. Länk
[4] Kommentarer av Mario Draghi’s rapport om EU:s konkurrenskraft. Omev. 7 oktober 2024. Länk
[5] Uppdatering – EU:s importtullar mot kinesiska batterielektriska bilar. Länk
Projekt som exempelvis Örebrobostäders ”Tamarinden” kan nu till sist bekräftas att bli skattefri. Detta öppnar upp för lokala energigemenskaper som så länge har efterfrågats.
Den tidigare ellagen hindrade fastigheter från att dela el mellan byggnader, men lagändringen har nu möjliggjort för fler aktörer att skapa energismarta stadsdelar. – Eftersom varje anläggning i kvarteret är under 500 kW (gränsen för skattepliktig elproduktion) kan flera lokala energianläggningar producera och dela el mellan byggnader, skattefritt.
Jag konstaterar: Framtiden ligger i de förnybara energikällorna, det är viktigt att inte låsa in sig för KK då utvecklingen på batterilagring och smartare elnäts-system redan går snabbare än vad några av politikerna uppenbarligen inte noterat.
Bland andra Mia Bodin och Thomas Kåberger gav utmärkta kommentarer och förklarade de stora riskerna med att lägga 600 miljoner i kärnkraft som tar allt för lång tid att bygga ut.
Till skillnad från vårt lands politiker har Australiens regering just meddelat man öppnar för elbilar med ”V2G”/dubbelriktad laddning redan vid jul i år, just vid början av en australisk sommar som lovar att bli en av de hetaste någonsin.
I helgen på EV AutoShow i Sydney tillkännagav Chris Bowen, australiensisk minister för klimatförändringar och energi, att regeringen nu är redo att lansera nya standarder för fordon till nätet och fordon till hem-anslutningar (V2G) för elbilar till jul! Labour-regeringen arbetade med standarder för dessa lösningar tidigare i år, och de är alltså nu klara.
Reservkraft dubbelt upp
Detta skulle göra det möjligt för elbilsägare att använda sina egna elfordon som hem/batterilager när de är anslutna hemma och anslutna till en lämplig V2G-aktiverad laddare.
Elbilars batteripaket är generellt sett mycket större än hembatterier, ca 45 – 90 kW så de kan erbjuda ännu större fördelar för bostad och elnät. En elbil kan alltså fungera som en resurs för energilagring eller överföring av energi. Den kan också verka som reservkraft för byggnader, effektresurs för att tillhandahålla stödtjänster till elnätet.
Alla elbilar är ännu inte dubbelriktade, och i själva verket är de flesta elbilar för närvarande inte det. För Sveriges del har vi ändå rykten och tester om att Tesla redan har förberett för V2G, en kommande uppdatering lär borga för det.
Men fler tillverkare kommer med lösningen, och tack vare Australiens snabba agerande nu tillåter V2G, kan också en kalifornisk lag komma som kan kräva dubbelriktad kapacitet på framtida elbilar, då kan vi ta en V2G-framtid på större allvar nu när regeringar engagerar sig.
Red anmärkning – Gå med i SERO eller agera själv för att våra politiker snabbt ser till att öppna upp för V2G!
Laddbranschen under lupp: kundnöjdheten halkar efter i takt med ökande krav på enkelhet och transparens
”Svenskt Kvalitetsindex (SKI) har mätt kundnöjdheten kring publika laddoperatörer sedan 2022. Datainsamlingen för årets studie pågick under september och oktober 2024 och totalt samlades det in 1 575 intervjuer”.
Mikael Odenberg riktar skarp kritik mot regeringen:
När regeringen avvisar tretton ansökningar om etablering av havsbaserad vindkraft innebär det närmast en energipolitisk och näringspolitisk katastrof. Det skriver Mikael Odenberg, f.d. energipolitisk talesman (M), försvarsminister och styresman i Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Regeringen borde tvinga Försvarsmakten att bli proaktiv i stället för reaktiv, menar han. Läs mer i länken nedan:
En del av oss har ju tagit del av den rapportering kring batteritillverkning den senaste tiden men inte alltid har orsakerna tagits upp. Bland konsekvenserna så blir inte bara fordonsindustrin drabbad.
Vi ser det redan i anläggningar för batterilager planerade för både större och mindre energilösningar med förnybar energi och tex solcellsanläggningar för villor.
OmEv skrivit en intressant sammanställning över de orsaker som ligger bakom förseningarna.
Upprampning av batteriproduktion Många batterianläggningar i Europa är försenade. Mängden batterier som produceras motsvarar inte de förväntningar och tillkännagivanden som gjorts. Problem inom produktionen finns inte bara hos nya europeiska företag utan även hos etablerade asiatiska celltillverkare
Exempel på vad du själv skulle kunna göra för klimatmålen:
Energiomställning: Sverige behöver öka sin produktion av förnybar energi, som sol- och vindkraft, samtidigt som vi minskar användningen av fossila bränslen som kol och olja. AGERA SJÄLV: Sätt upp tex solcellsanläggning, cykla, eller om du måste köra bil, skaffa elbil, elmoppe. Byt ut onödig köksutrustning som drar energi. Släng gamla kaffebryggaren och byt den mot en kaffepress. Värm tex upp vattnet med vattenkokare snabbt, häll upp i pressen med kaffet, låt brygga kaffet några minuter, häll upp på termos. – Klart och man slipper varmhållning!
Transporter: Att främja hållbara transportsätt inom kollektivtrafik, elbussar och eldrivna lastbilar för distribution är mycket viktigt: AGERA SJÄLV: Handla inte spontanköp tur och retur bara för att du har bil. Planera! – Kör mindre och undvik rusningstider då det oftast blir bilköer inför helgerna med rejäla utsläpp. Köp mindre via nätet – beställ varor via distributörer som verkligen erbjuder beställningar med förbränningsfri transport hela vägen. Köp hellre den dyrare mössan i 100% ull lokalt. Återanvänd smarta och hållbara varor och undvik framförallt microplaster i dina kläder och varför inte när du tvättar bilen med microfiberdukar. En gammal linnehandduk fungerar lika bra.
Industri: Genom att effektivisera industrins processer och minska användningen av fossila bränslen kan utsläppen minska betydligt. AGERA SJÄLV: Föreslå smarta lösningar på onödigt energislöseri och försök påverka din omgivning på jobbet. Påverka för solcellsanläggning och batterilagring tex och verksamheten kan också erbjuda anställda elbilsladdare på arbetsplatsen då det finns bidrag att få för det. – Än så länge.
Jordbruk och skogsbruk: Att främja hållbara metoder inom jordbruk och skogsbruk kan bidra till att binda in koldioxid och minska CO2. AGERA SJÄLV: Om du har egen mark kan du tex låta den få mer biologisk mångfald genom att röja skogen hållbarare. Exempelvis genom att skapa faunadepåer av död ved och röja undan undervegitation som gör skogen öppnare för fler biotoper. För transporter och mindre arbeten kan du avskaffa alla förbränningsmotor-baserade maskiner. Det finns redan eldrivna fyrhjulingar tex. Placera vertikala solceller på öppna ytor där det är lämpligt. Då kan man utnyttja ytan mellan dem för odling. Eller för ännu mindre ytor kan man börja med egen fiskodling som ger extra näring för egna växtodlingen.
Tips: ENERGIGEMENSKAPER: Seminarium 4 december, 14-16:00. Högskolan Gävle Energigemenskaper har ökat snabbt i popularitet i och idag finns över tio tusen sådana gemenskaper i Europa. Lokalt har över två miljoner invånare gått samman för att investera i elproduktion som delas mellan medlemmarna i närområdet. I Sverige är utvecklingen långsammare på grund av begränsningar i regelverk, trots att undersökningar visar ett starkt intresse för egenproduktion av lokal el.
några av de senaste dagarnas kritik mot våra politikers agerande angående klimatpolitiken.
Det största motståndet till klimatomställning finns i de led som på många sätt kanske skulle kunnat vilja väl, men har inte de egna personliga resurserna att göra det. När egenkostnader oftast tycks skjuta i höjden, eller dennes yrkesval och ställning som individ i samhället uppfattas som hotad så görs förstås inte klimatsmarta val. – Det kan kännas enkelt att använda starka känslor och uttryck för att övertyga, men vi borde inse det är kontraproduktivt då endera motparten genast inte känner sig inkluderad eller ens välkommen.
Så enkelt är det…
”Du som nu läser”, rumlar kanske på som vanligt utan att brys över valet av något så enkelt som klimatsmarta kläder. Lite dyrare men de håller minst tre gånger längre. Om fler av oss väljer mössa i 100% ull gentemot en i syntetmaterial, kan den i akryl, allvarligt påverka organismers livsbetingelser i ”din” närmaste omgivning, när syntetmössans micro-plaster bryts ned i naturen. ”Vi” borde försöka se istället på hur vi genom enkla förändringar kan vända klimathot till ett mycket bättre samhälle för allt och alla. Eller?
Det går inte att prata med ”idioter”!
Många reagerar direkt negativt, ser sig som tillrättavisade och gör ofta drastiska påståenden som att ”Tvinga mig inte till att cykla eller ta tåget till jobbet”. Bemöt dessa farhågor respektfullt genom att visa på hur energiomställning kan hanteras på ett smartare sätt som minimerar negativa konsekvenser av vårt tidigare beroende av förbränningsenergi.
Det är inte ”du” som skapat klimatkrisen
Det är ju inte alltid vi privatpersoner som skapar klimathoten. Det är en oftast historiskt omedveten tro på ständig tillväxt med vilka medel som helst; sedan industrialismens början, där maktkonflikter om just oljetillgångar och mineraler lett till otaliga krig genom århundraden. Det finns konkreta exempel på hur energiomställning kan leda till relativt snabba positiva resultat, som ekonomiska fördelar med energibesparingar, nya jobb, smartare och säkra energinät eller förbättrad folkhälsa. Det finns också bra framgångsresultat, här hemma som i andra länder eller regioner där energiomställningen har varit framgångsrik.
Det finns mer än hot, påverkanskampanjer
När någon känner sina livsbetingelser hotade, eller inte vill förändra något minsta av sin vardag, lämnar det dörren öppen för andra krafter att ta över den enskildes perspektiv och kan påverka de privata ställningstagandet. Detta är särskilt påtagligt i politiken. Exemplen är alltför många på senare år där just påståenden med felaktiga lögner och desinformationskampanjer är så vanliga att ingen reagerar på hur allvarliga de än är. ”Den som ljuger gör det ju för att sticka ut och och bli sedd”. – Oftast utmärker sig just konservativa politiker både här hemma, i Europa och enskilda länder för denna taktik som numer har ganska tydliga mönster och nätverk. Det utnyttjas i sin tur av illvilliga stater och diktatorer som ser sin egna högst personliga vinning vara mer lockande.
Hur förstå politikerna om de ljuger då?
Vi har faktiskt valt våra politiker för att de skall visa vägen till rätt beslut. Men de har däremot själva svårt välja hur de vill framföra sin åsikt. Trots att läget kanske redan är försent. (enligt vetenskapliga farhågor). Allt för mycket tid ägnas till pajkastning och i vissa fall till och med hot mot både dem och enskilda som tagit ställning för det ena eller det andra. Politikern har blivit invald föra partiets mål, och att följa den ideologiska riktningen. Några väljer att vara kunnig i flera grenar inom politiken som tex energiminister eller som representant av opinionsparti med sin syn på saken. Men de är nästan alltid tvungna att följa partilinjen i varje fråga. Tyvärr gör det ofta politiken försiktigt luddig och otydlig.
Hinner vi?
Oavsett politisk inriktning svävar allmänhet och industri ännu i osäkerhet kring klimatpolitiken. Det måste bli handling och alla energislag bör behandlas likvärdigt i tex livcykelanalyser. Energiomställningen går ju att genomföra för de uppsatta mål man ju trots allt kommit överens om.
Möjligheterna finns!
Du som vill hålla diskussionen saklig: Fokusera på verifierad fakta och logik. Och använd helst data med lättförståeliga bilder. De är lättare att minnas och det mesta kan länkas.
