Elflyg: Svenska elflygplanet ska lyfta – i öken i USA

Världens första eldrivna passagerarflygplan har rullat ut från hangaren i Göteborg.

Via DAGENS NYHETER: För två år sedan fanns planer på en fabrik med uppemot tusen anställda på svensk mark. Nu flyttar i stället alltmer kring Heart Aerospace-planet till Kalifornien.

https://www.dn.se/ekonomi/svenska-elflygplanet-ska-lyfta-i-oken-i-usa

https://heartaerospace.com/newsroom

Laddningsproceduren som demonstreras på Säve gamla flygplats i Göteborg ingår i det statliga testprogrammet Eliseoch övervakas av flygbolagen SAS och BRA, och statliga Swedavia.

Laddsladden sitter i första prototypen till blott sex år gamla företaget Heart Aerospaces omtalade ES-30, annonserat som världens första större passagerarflygplan med propellrar som drivs med el.

På torsdagen visades det upp för kunder, myndigheter och media. Men kommer det att lyfta?

Frågetecknet gäller dock inte prototypen, kallad Heart X1, som nu rullats ut och nästa år planeras stiga mot skyn radiostyrd från marken under de första, kanske pilotlösa, testerna.

Bilder – Heart Aerospace

Vid ett möte med nordiska transportministrar i Göteborg i augusti angav Heart Aerospace vd Anders Forslund tidpunkten för första take off till ”andra kvartalet nästa år”, och platsen till Mojaveöknen norr om Los Angeles.

Visserligen är redan 250 plan beställda och optioner finns på ytterligare 120. Men färdig finansiering för nästa prototyp, kallad X2, som ska drivas med både el- och turbopropmotorer finns ännu inte. Det medger Forslund.

– Vårt första fokus är att flyga den första prototypen. Vi har självklart finansiering för att kunna påbörja utvecklingen av Heart X2, men det kommer att ske mer finansiering innan vi flyger den, troligtvis.

Var serieproduktionen av det certifierade planet, som ska klara resor på 80 mil varav 20 på ren eldrift, ska förläggas är inte heller beslutat.

Men vad som för två år sedan var tänkt att ske i en fabrik på Säve i Göteborg med uppemot tusen anställda, därpå aktuellt för etablering i Halmstad, kan nu landa i närheten av Los Angeles i USA.

– Det är troligt med final assembly, slutmontering, i USA eftersom vi har mycket kunder där, säger Anders Forslund.

– Men jag kan säga redan nu att vissa delar av prototyp X2 kommer att byggas i Sverige. Vi har byggt upp en enorm kompetens i hangarerna på Säve.

Vid sidan om ingenjörerna i Göteborg etableras nu i Los Angeles ett team kring nye teknikchefen Benjamin Stabler med bakgrund hos rymdskytteltillverkaren SpaceX.

Och där bor numera även Anders Forslund själv.

– Vi har satt upp en bas här i LA och jag kommer att spendera majoriteten av min tid i USA. Nu är det flight test som gäller, och finansiering för industrialisering, säger han.

Visserligen har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova sedan 2019 gått in med 28,5 miljoner. Men, skriver Vinnova till DN: ”Några garantier för att (…) utveckling eller verksamhet i Sverige efter att vår finansiering avslutats finns inte.”

Så sent som förra veckan kan den summan sägas ha trumfats av USA då luftfartsmyndigheten FAA, inom ramen för president Joe Bidens så kallade IRA-pengar, beslöt betalamotsvarande 43 miljoner kronor till Heart för investeringar i mer miljövänlig flygteknik – i USA.

Totalt har Heart – vars moderbolag är registrerat i Delaware – fått in kring 1,5 miljarder kronor från en rad investerare, inte minst amerikanska. Det är ändå långt från vad som kommer att krävas.

Bolaget brukar säga att det kostar runt en miljard dollar att ta ett plan till kommersiell drift. Men det är i underkant, bedömer Graham Warwick, teknologichef vid amerikanska Aviation Week.

Enligt Warwick kräver den amerikanska FAA att ett passagerarplan i reguljär drift måste klara det som kallas Part 25 där säkerhetskraven är mycket höga.

– Två aspekter avgör om ES-30 ska flyga. Först och främst pengar. Vi pratar normalt om uppåt två miljarder dollar, så att ta fram ett Part 25-certifierat plan för bara 30 passagerare blir mycket dyrt per resenär.

– Den andra rör marknaden. Den regionala flygmarknaden i USA är i snabb förändring. I dag tar de regionala planen 70-90 passagerare, det finns knappt några mindre. Det betyder att många små städer blivit av med sitt reguljära flyg.

Samtidigt bedömer industrin att behovet från dessa mindre städer finns.

– Men små plan kräver också två piloter och en besättning och logistik för bränsle och så vidare. Då blir det dyrt. Jag uppfattar att Hearts idé är att kunna sänka driftskostnaden så pass kraftigt att den här regionala marknaden kan återuppstå, att fylla ut ett gap.

Två parters som Heart Aerospace ofta lyfter fram är jättarna United och Air Canada.

– Men det är inte mycket pengar de gått in med utan mest löften om att längre fram lägga ordrar. Men deras namn ger Heart något att visa upp för andra investerare, bedömer Graham Warwick.

Han tycker att ”ES-30 är ett välbyggt, sofistikerat plan.”

– Och jag tror absolut att det kan fungera på den nordiska marknaden, på Nya Zeeland och USA:s västkust, platser där klimatfrågan är stark och folk vill åka elflyg. Men öppnas den den stora amerikanska marknaden? Det vet vi inte.

När vd:n Anders Forslund stod inför de nordiska transportministrarna i Göteborg sa han att det krävs besked ”nu” för att vara aktuella för att tillverkningen av ES-30 ska förläggas här.  Under DN-intervjun påminner han om de statsstödda projekten Saab 340 och 2000.

– Vi på Heart är extremt tacksamma för det stöd vi redan fått. Men det är extremt mycket kvar. Och det är svårt att hitta ett kommersiellt flygbolag i världen som har lyckats att industrialisera utan stora former av statligt stöd.

Vilket ytterligare stöd söker ni från Sverige?

– Vi undersöker olika alternativ, och det vi söker är inte statliga bidrag utan snarare skräddarsydda, återbetalningsbara lån. Det här är ett vanligt verktyg som används i andra EU-länder.

På plats i hangaren på Säve under torsdagen är den ansvarige i regeringen, infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD). Han lyfter den deklaration om elflyg som de nordiska ministrarna undertecknade 14 augusti.

– Den är i sig ett besked om att vi tror på elflygsutvecklingen. Sedan är det hård konkurrens om Heart Aerospace och den teknik de utvecklar. Därför är det viktigt att ha en god kontakt med bolaget, vilket jag har i min roll.

Är det primära för regeringen att elflyg etableras i Norden snarare än att produktionen av planet sker här?

– Det skulle förstås vara väldigt positivt med produktion av elflyg i Sverige och jag hoppas och tror att vi ska kunna få produktion av elflyg på svensk mark.

Fakta.Planet ska tas i drift ”före 2030”

  • Osäkerhet om finanser och hur kampen om placering av den fabrik för slutmontering av Heart Aerospace el- och turbopropplan ES-30 gör att den tidigare tidplanen skrivits om.
  • Förr talade bolaget om kommersiell drift från 2028. Nu säger vd:n Anders Forslund, som grundade bolaget med sin hustru Klara 2018:
  • – Vårt mål är innan decenniet är slut. Så vi har en Kennedyesk hållning till frågan och anspelar på vad president Kenney sa om planen att landa på månen.
  • Som grund för affärsidén hänvisar Heart bland annat till statistik om att över 150 småstäder/områden i USA förlorat reguljär flygtrafik sedan 1995.
  • Ett annat argument är att ES-30 år 2030 bedöms ha en hälften så hög driftskostnad som ett typiskt regionalflyg med plats för 50 passagerare.
  • Källa: TRB och Heart Aerospace

Fakta.Heart Aerospace har spridd ägarbild

  • Heart Aerospace AB grundades i Göteborg 2018 av Anders Forslund, med examen flygplansdesign, och hans blivande hustru Klara Forslund, med examen i neurovetenskap. Idén om ett eldrivet passagerarplan är sprungen från deras studietid i USA.
  • Bolagets ägarbild är uppsplittrad i en rad mindre bitar. Bland ägarna finns Bill Gates organisation Breakthrough Energy Ventures, riskkapitalbolaget EQT Ventures, stiftelsen Norrsken, den amerikanska riskkapitalisten Lowercarbon Capital, flygbolagen Mesa Air Group och Air Canada liksom försvarskoncernen Saab.
  • Heart Aerospace har förlagt sitt moderbolag till Wilmington i Delaware i USA.
  • Styrelsens ordförande är John S. Slattery, vice vd vid GE Aerospace, övriga ledamöter är Anders Forslund, Christian Garcia, Ted Persson och Gustaf Alströmer.
  • Källa: Heart Aerospace

TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se

Insändare: Insikt om förnekelsens kraft kan föra klimatdebatten framåt

Jag fann denna insändare i DN som är extra värd att läsa kring klimathot

De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från det. Insikten om förnekelsens kraft löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt, skriver den pensionerade psykologen Kjell Jormfeldt.

Rapporterna om att klimatmålen inte kommer att klaras duggar tätt. Hur kommer det sig att klimatfrågan negligeras i så hög grad trots att det handlar om mänsklighetens fortsatta existens? Det är som att vi närmar oss stupet med expressfart, utan att någon bryr sig.

Klimatet har blivit en separat fråga vid sidan om övriga samhällsintressen som förutsätter tillväxt, ökat resande, mer energi­användning, mer mineralutvinning och ”business as usual”. Vad som behövs för att förebygga olidlig hetta, översvämmade storstäder och en obeboelig jord är ett globalt uppvaknande som överflyglar all annan planering.

De flesta inser nog vid det här laget att klimathotet är allvar, men väljer ändå att bortse från att det behövs både storskaliga systemförändringar på global nivå tvärs över alla politiska grupperingar och individuella livsstilsförändringar för att råda bot på problemet.

På 1930-talet beskrev den österrikiska psykoanalytikern Anna Freud jagets försvarsmekanismer. De förklarar hur vi människor undviker att förlora ansiktet inför oss själva och därför uppfinner olika metoder för att slippa erkänna egna brister.

De klassiska försvarsmekanismerna kan ge en bra förklaring till varför klimatfrågan försummas. Förnekelse är den första försvarsmekanismen som kommer till användning. Man vill helt enkelt inte se faran.

Nästa steg är rationalisering, att bortförklara eller söka alternativa lösningar, som obefogad teknikoptimism såsom elbilar och kärnkraft. Sedan följer projektion, till exempel att det är Miljöpartiets fel alltsammans och till slut isolering, att bara se en sak i taget utan att inse sambanden, att krig och kapprustning är det absolut värsta formen av miljöförstöring eftersom de enbart leder till död och destruktivitet utan något som helst positivt utfall.

Jag låg och funderade över detta en natt när jag inte kunde sova och blev glad när jag insåg sammanhanget. Det löser visserligen inte problemet, men förklarar åtminstone varför så lite sker och kan kanske föra debatten ett stycke framåt.

https://www.dn.se/insandare/insikt-om-fornekelsens-kraft-kan-fora-klimatdebatten-framat/

TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se

Energiomställning: Vad händer under hösten 2024

Via OmEv:

21 augusti. Energimyndigheten lanserar den nya webbplatsen energiochklimatradgivningen.se. Den är en samlad resurs för hela Sverige, som hjälper hushåll, företag och föreningar att spara energi och minska sin klimatpåverkan. Allt material på webbplatsen är opartiskt och kostnadsfritt.

21-24 augusti. Elmia Lastbil. Jönköping. 

23 augusti. Energiforsk. Samverkansbaserad forskning och innovation för transportsystemets energi- och klimatomställning. Energiforsk. (Anmälan senast 20 augusti) Målet med satsningen är att forskningen ska resultera i underlag för beslutsfattare och investerare, samt nya eller uppdaterade regelverk, lagar och incitament som behövs för transportsektorns omställning. Medverkar gör Mattias Goldmann från 2030-sekretariatet, samt Klas Hedvall och Sebnem Yilmaz Balaman från Chalmers industriteknik. Webbinariet leds av Åsa Elmqvist på Energiforsk. 

25 augusti. Sista dagen för abstract till Transportforum i Linköping 15-16 januari 2025. 

26 augusti 14:00-17:00 Licentiatavhandling Model-Inversion-Based Fast Charging Control of Lithium-Ion Batteries Considering Parameter Uncertainty. Chalmers 

27-28 augusti. E-mobility Day 2024. Swedish Electromobility Centre. Linköping. 

29 augusti 9:00 Nordic Battery Thursday #4: Electrifying heavy-duty transport. Stay tuned for the upcoming Nordic Battery Thursday webinar that will highlight the current situation, barriers, and drivers of heavy duty charging infrastructure in the Nordics; with input from key stakeholders in the value chain. Full agenda and more details to be published shortly.

1-4 september. 26TH INTERNATIONAL CONFERENCE ON ELECTRICAL MACHINES ICEM 2024. Turin.

2-3 september. Intercharge network conference. Berlin. Laddinfra.

3 september. Trafikverket årliga FOI-dag. Hållbarhet, digitalisering och innovativ luftfart. Delvis om elektrifierat flyg.

3 september  Inbjudan till webbinarium: trender och möjligheter inom elektromobilitet på den amerikanska marknaden

3-4 september. Sustainable Road Transport Europe 2024. Reuters, The European hub for sustainable heavy-duty transport leaders – where innovation meets action. Amsterdam. 

5 september. Drive Sweden Forum. Lindholmspiren 5, Göteborg 

6 september Licentiatavhandling Maria de Oliveira Laurin, Maritima studier A Participatory Energy Systems Modeling Approach – Insights on the Local Dynamics of Passenger Car Decarbonization. Chalmers. 

10 september. Mistra SAMS final conference: Sustainable mobility – Making the change.Stockholm 

10-11 september. Reaching toward net-zero carbon transport—a Transatlantic Perspective. Konferens. UC Davis. Gent Belgien. 

11 september. 12:00-13:00. Har vätgas en framtid inom transportsektorn? Webinar. RISE. 

12 september. Aktörsmöten om vätgas. Göteborg. Energimyndigheten. (Sista anmälningsdatum 14 augusti)

12 september 13:00-15:00. Lösningar som kan stödja i övergången till elektriska tunga vägtransporter. Vi vill bjuda in er som verkar i logistiknäringen att få lyssna till fyra bolag som var och en har tagit fram lösningar för att stödja övergången till elektriska tunga lastbilar. Online. 

13 september. Aktörsmöten om vätgas. Stockholm. Energimyndigheten. (Sista anmälningsdatum 14 augusti) 

16 september-22 september. European Mobility Week 2024. Bryssel. 

16-20 september. ITS World Congress. Dubai

17-22 september. IAA Transportation 2024. Hannover. 

17 september. Workshop: The role of public actors in supporting the electric transition in logistics. CLOSER. Projekt Select. Online

17-18 september. 5th International VDI Conference – Electrified Off-Highway Machines. München, Tyskland

18-19 september. OFF-ROAD DECARBONIZATION SYMPOSIUM 2024. International Council on Clean Transportation, City of Oslo, and C40. Oslo. 

18-20 september. The 5th International Symposium on Magnesium Batteries. Ulm

19 september. Evertiq. Sveriges största endagarsexpo för elektronikindustrin! Svenska Mässan. Göteborg. 

20 september. Lunch & Learn: Mackens roll i framtidens mobilitetssystem Drive Sweden. Online. 

24-27 september. Nordbatt 2024. Nordisk batterikonferens. Oslo

25 september. 10:00-11:30. Laddstationer: konsumentskydd och personsäkerhet. RISE Webinar.  

26 september. Villkorade avtal, där vi vill utforska och diskutera deras roll och framtida potential inom elnäten. Power Circle. 

30 september och 1 oktober. EARPA’s Autumn Meeting 2024. Bryssel. The European Automotive Research Partners Association. 

7-10 oktober. The Battery Show North America. Detroit. 

7-8 oktober. 7th E-Mobility Power System Integration Symposium. Helsingfors

7-10 oktober. The 2024 IEEE Vehicle Power and Propulsion. Washington DC

8-9 oktober. Hy-cell. Stuttgart

9 oktober. CLOSER. Nordic HCT Conference 2024 (En hel del om ellastbilar). Online och Lindholmen Göteborg. 

10 oktober. Battery Tech expo. Eriksbergshallen. Göteborg. 

10 oktober. SLD 2024. FKG. Göteborg. 

15-17 oktober. Emove360. Munchen.  

15 oktober Triple F:s höstkonferens 2024. Göteborg. 

16 oktober. Sveriges tyngsta omställningskonferens – Fossilfri konkurrenskraft 2024. Fossilfritt Sverige. Stockholm

16-17 oktober. Welcome to the 13th annual Swedish transport research conference. Göteborg. 

16-18 oktober. Batteries event. Lyon

18 oktober. Initiativseminarium arrangerat av styrkeområde Transport. Chalmers. 

21-23 oktober. SETAC Europe 26th LCA Symposium. Göteborg. 

22-23 oktober. Advanced e-Motor Design with JMAG | Stuttgart. 

24 oktober. Stora Mobilitetsdagen. Stockholm. Bonniers.

5-7 november. Battery Experts Forum. Darmstadt. 

5-7 november. TOMORROW.MOBILITY WORLD CONGRESS. Barcelona

5-7 november. Persontrafik. Svenska mässan. Göteborg

11-12 november. AI4Energy. Energikonferensen AI4Energy som fokuserar på hur AI kan användas för att möta framtidens utmaningar i energisektorn. Energiforsk, Power Circle och AI Sweden. 

14-15 november. Logistik och Transport. Svenska Mässan Göteborg

18-22 november European Hydrogen Week. Bryssel

19-20 november. Battery Tech for EV 2024. Göteborg 

20 november. 12th Scandinavian Conference on SYSTEM & SOFTWARE SAFETY. Göteborg. The conference on system and software safety is a central meeting place for Scandinavian safety experts from different industries. It is an opportunity to share experiences and make new contacts. This year we collaborate with Swedish Electromobility Centre at Chalmers, and special focus will be on safety in electrification of transport.  

26-27 november. Battery Innovation Days 2024. Barcelona och Web.

26-27 November. 2024 SUSTAINABILITY DAY. Hear from top-level sustainability leaders, including industry representatives, experts and stakeholders, on how the automotive aftermarket industry is evolving. Stockholm. FAAS. 

26 november. DI Energi. Stockholm  

26-27 november. 14th International Electric Drives Production Conference (E|DPC). Regensburg och online

27-28 november Annual Polis Conference. Karlsruhe

27-29 november. INTERNATIONAL BATTERY PRODUCTION CONFERENCE. Braunschweig Braunschweig

28-30 november. eCarExpo. Göteborg. 

4 december. BioDriv Tinget 2024. Stockholm

10 december. Investeringar i kristiska råvaror och strategiska metaller. Stockholm. Insight Events. 

11-12 december. Vätgaskonferensen 2024. Energiforsk, Vätgas Sverige, Energigas Sverige, Rise Research Institutes of Sweden, Energiföretagen och Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden | Luleå tekniska universitet, samt i samarbete med Norskt hydrogen forum, Chalmers TechForH2 och Kungliga tekniska högskolan. Stockholm 

15-16 januari 2025. Transportforum. Linköping

15-18 juni 2025. EVS38. Göteborg (sista dag för abstract 1 november 2024)


TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se

Storsatsade på vindkraft – kommunen blev skuldfri

Via DAGENS NYHETER: Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.

Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.

Storå, Finland.

Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.

– Pappa! utbrister femårige Peeti.

Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.

Allt är på väg att förändras.

Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.

Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.

I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.

– Vi har bara börjat, säger han.

Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.

Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.

– Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.


Hammarstrand, Sverige.

Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.

– Kan ni se igenom?

Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.

Läckor lagas när de uppstår.

Mikael Westin ritar upp två trendlinjer på en whiteboardtavla för att visa hur ekonomin trots allt har förbättrats över tid, men konstaterar att det till stor del beror på ett uppskjutet underhåll. ”Nu har vi inget annat val än att lösa problemen”.

I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.

Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.

Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?

”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.

I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.

– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.

Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vindenpresenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.

Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.

Incitamentsutredningen

• I mars 2023 presenterades den så kallade incitamentsutredningen Värdet av vinden.

• Närboende föreslås få ersättning utifrån bland annat avstånd och höjd på verken.

• För att öka kommunernas tillstyrkan behöver vindkraften även ge intäkter till kommunerna där de står, enligt utredningen.

• Direktiven gör att skatteintäkter till kommunerna inte kunde föreslås, vilket kritiserats av flera remissinstanser.

• Kommuners incitament bör skyndsamt beredas vidare inom Regeringskansliet, anser utredningen. Något förslag har ännu inte lagts fram.

• Fastighetsskatten från alla elproduktionsenheter (inklusive vindkraft) ger cirka en miljard kronor till staten varje år.

Källa: SOU 2023:18, Svensk vindenergi

TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se

Värt att uppmärksamma

Det är ingen nyhet för de flesta att klimathoten är en realitet och att nuvarande regering ådstakommit både förseningar och förvirring.

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 29 anmälningar från riksdagsledamöterna. I fem granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.

I följande granskningar pekar KU på att det har förekommit brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande; i fråga om klimatarbetet.

  • Förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör
  • Klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft
  • Klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft

Andra resultat i granskningen 

  • Överläggning och samråd om fiskemöjligheter i Östersjön
  • Utsläppsberäkningar i budgetpropositionen
  • Finansministerns uttalande om subventioner till vindkraft
  • Energi- och näringsministerns uttalande om utsläppsberäkningar

https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/aktuelltnotiser/2024/maj/30/kus-granskning-av-regeringen-ar-klar_cms2a32e710-fba3-4878-a6c0-43a9f0007304sv

TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se

Elflyg: Svenska Heart Aerospace flyttar utveckling till USA

Via DAGENS NYHETER: Heart Aerospace, ett företag grundat 2018 i Göteborg av Anders Forslund och Klara Forslund med ambitionen att utveckla eldrivna passagerarflygplan för reguljärtrafik, överväger att flytta delar av sin verksamhet till USA av flera orsaker vilket jag analyserat här:

  1. Tillgång till finansiering: Bättre möjligheter för att attrahera investeringar och finansiering för stora teknologiska projekt som eldrivna flygplan.
  2. Marknadspotential: Den amerikanska marknaden för luftfart är enorm, både vad gäller inrikesflygningar och utvecklingen av elektriska flygplan.
  3. Regulatoriska fördelar: USA:s luftfartsmyndigheter, som FAA (Federal Aviation Administration), har ibland snabbare och mer flexibla processer för certifiering.
  4. Teknologiska och industriella ekosystem: USA har ett omfattande ekosystem för flyg- och rymdteknik, inklusive tillgång till avancerad forskning, utveckling och produktionstekniker. Detta inkluderar även samarbeten med ledande teknologiföretag och universitet.
  5. Statligt stöd: Amerikanska statliga och federala myndigheter erbjuder ofta stöd och incitament för företag som utvecklar innovativa och miljövänliga teknologier, vilket kan ge ytterligare ekonomiska fördelar.

Genom att flytta till USA kan Heart Aerospace dra nytta av dessa fördelar, vilket kan påskynda deras utvecklingsprogram och hjälpa dem att nå sina mål snabbare och effektivare.

https://www.dn.se/motor/svenskt-elflyg-flyttar-utveckling-till-usa

regeringen-miljonsatsar-pa-forskning-om-elflyg: Elflyg: Svenska Heart Aerospace flyttar utveckling till USA

TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se

Ökningen av laddbara lätta fordon och laddställen i EU under 2023

OmEv har gjort en intressant sammanställning av utvecklingen i EU. Kraven minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Priserna på laddbara bilar fortsätter sjunka. Trenden är också intressant för eldrivna lätta transportfordon.

Det är inte bara Tesla och Kinaägda varumärken som säljer elbilar i Europa. Nya data om bilförsäljningen 2023 visar att traditionella europeiska och asiatiska tillverkare fortfarande har stark ställning på elbilsmarknaden. Även lätta lastbilar börjar bli elektriska, och laddinfrastruktur byggs för fullt.

Laddtäthet EU och transportvägar 2024
Laddtäthet EU och transportvägar 2024 – @TENtec Interactive Map Viever

Försäljningen av personbilar steg 13 procent 2023

Bilarna i Europa blir bara fler. Mellan 2012 och 2021 ökade antalet personbilar från 215 till 250 miljoner. De lätta lastbilarna ökade från 33 till 37 miljoner [1].

Institutet ICCT har nyligen presenterat statistik om försäljningen förra året i EEA (EEA = EU, Island, Lichtenstein och Norge) [2]. År 2023 såldes 10,7 miljoner nya personbilar. Det var en ökning med 13 procent jämfört med året innan.

Teslas försäljning ökade 80 procent. Andra tillverkare som ökade är Volkswagen (17 %), Renault-Nissan-Mitsubishi (16 %), Subaru-Suzuki-Toyota (15 %), BMW Group (14 %), Mercedes (10 %) och Volvo (10 %).

Laddbara personbilar stod för 23 procent

Personbilar med eldrift utgjorde 15 procent av nybilsförsäljningen. Laddhybriderna utgjorde 8 procent och det innebär att 23 procent, en fjärdedel av nybilsförsäljningen är laddbara. Elbilarnas andel ökade med två procentenheter jämfört år 2022 medan laddhybridernas andel minskade med två procentenheter. Andelen laddbara personbilar var alltså oförändrad, 23 procent båda åren.

I Sverige var andelen elbilar 39 procent och laddhybriderna 21 procent.

Med tanke på tidigare pandemiår och skakig ekonomi är det noterbart att den totala andelen laddbara bilar 2023 inte blev högre än 2022. Däremot blev de fullelektriska bilarna vanligare (från 13 till 15 % av nyförsäljningen). Där fortsätter elektrifieringen.

ICCT redovisar också siffror för ett urval av tillverkare. Volvos försäljning år 2023 bestod till 33 procent av elbilar och 32 procent av laddhybrider. Det var en relativt hög andel jämfört med exempelvis BMW (20 och 15 procent), Mercedes (18 och 19 %), Kia (13 och 11 %) och Volkswagen (15 och 5 %).

Alla tillverkare klarade sina målnivåer för utsläpp av koldioxid. Medelvärdet för hela den nysålda flottan hamnade på 107 gram CO2 per km år 2023. Det uppnådda värdet ligger 12 procent under målnivån.

Lätta lastbilar ökade 15 procent

Det registrerades 1,5 miljon lätta lastbilar under 2023. Det var en ökning med 15 procent från året innan. Försäljningen av lätta lastbilar motsvarar 8 procent av personbilarnas antal.

Mest ökade Volkswagen sin försäljning (28 %). Renault-Nissan-Mitsubishi ökade 17 procent medan Ford och Stellantis båda ökade sin försäljning med 14 procent.

Sju procent av lätta lastbilar var eldrivna

Sju procent av de nyregistrerade lätta lastbilarna var eldrivna. Laddhybriderna var så få – om ens några – att de inte syns i statistiken.

Det är relativt små skillnader mellan olika tillverkare. Bland de tillverkare som redovisas i rapporten var 3 procent av Fords lätta lastbilar eldrivna. Övriga hade en elfordonsandel mellan 6 och 9 procent.

Utsläppet av koldioxid från de lätta lastbilarna hamnade på 180 gram per km som medelvärde hos den nysålda flottan. I likhet med personbilarna var det 12 procent under målnivån för 2023.

700 000 nya laddpunkter 2023

Det installerades ungefär 700 000 publika laddpunkter i EEA-området under 2023. Likströmsladdarna (DC) ökade drygt 60 procent jämfört med slutet av 2022 medan växelströmsladdarna (AC) ökade 35 procent. Ungefär 85 procent av laddarna är AC-laddare.

Investeringar i laddinfrastruktur tog ett rejält kliv i Danmark. Där ökade antalet AC-laddare med 109 procent och DC-laddarna med 143 procent 2023 jämfört med året innan. I Belgien ökade antalet DC-laddare ännu mer, hela 154 procent.

4,2 st laddare ”22 kW-ekvivalent” per tusen fordon

I rapporten summerar man ihop den publika laddinfrastruktur som har installerats till ett 22 kW-ekvivalentvärde i i EEA-området. I december 2023 fanns det i medeltal 4,2 st ”22 kW-ekvivalentladdare” per tusen personbilar och lätta lastbilar i trafik (alltså inte bara laddbara fordon). Antalet hade ökat från 3,8 per tusen fordon i september samma år.

Norge leder såklart ligan. Där fanns 31 st 22 kW-ekvivalentladdare per lätta tusen fordon i slutet av 2023. Det förklaras av den höga andelen elbilar i landet. De följs av Island (17), Nederländerna (13), Danmark (13) och Sverige (11). Italien (1,9) och Spanien (1,7) är exempel på länder under medelvärdet.

Fler laddare per elbil i Norge än i Sverige – och färre

I Sverige fanns under det fjärde kvartalet 2023 ungefär 33 000 publika AC-laddare och 5 500 DC-laddare. Motsvarande antal i Norge var 20 000 respektive 10 000.

I Norge finns idag cirka 800 000 elbilar [3] och 200 000 laddhybrider [4]. Totalt finns 2,6 miljoner personbilar i Norge.

Det kan jämföras med 300 000 elbilar och 270 000 laddhybrider i Sverige. Totalt finns fem miljoner personbilar i Sverige [5].

Europamarknaden 2024

I en analys från början av året spådde Bloomberg att den europeiska elbilsmarknaden kommer vara relativt stabil även i år.

Försäljningen i Europa kommer att vara relativt oförändrad i år eftersom biltillverkarna håller tillbaka högre volymer innan koldioxidreglerna skärps igen 2025. Subventionerna har också minskat i några viktiga regioner, och den europeiska marknaden för elbilar påverkas av systemen för beskattning av tjänstebilar. Försäljningen av elbilar i Europa bör uppgå till cirka 3,4 miljoner för året, en ökning med 8 procent” [6, 7].

Noter

ICCT:s uppgifter om publik laddning i Sverige avviker något från Powercircle. De senare anger 35 600 publika laddpunkter i februari 2024, varav 3 150 med snabbladdning [8].

I ICCT-rapporten tolkar vi begreppet ”van” som lätt lastbil. Det kan även användas om stora personbilar men av metodtexten framgår att begreppet här avser lätta lastbilar.

Egen kommentar

Det är noterbart att andelen laddbara fordon i Europa inte ökade mer även om andelen elbilar steg. Att tillverkarna överpresterade koldioxidmålet tyder på att de ändå gjorde vad som krävs för att klara trenden mot utsläppskraven 2025.

Kanske blir det en måttlig ökning även i år. Men utvecklingen har knappast vänt. Kraven på tillverkarna att minska utsläppen av koldioxid driver på och skärps framöver. Till 2035 ska det vara nollutsläpp. Dessutom spås priserna på laddbara bilar och batterier fortsätta sjunka.

Det är ofta ensidigt fokus på personbilar. Men lätta lastbilar är intressanta, även om de bara utgör en knapp tiondel av försäljningen. De används mycket i yrkestrafik och har långa körsträckor. Många används mycket i tätorter där utsläpp och buller är särskilt belastande. Det blir intressant att följa deras omställning mot elektrifiering. Kommer den följa personbilarnas kurva? Eller kan sjunkande priser på drivlinor och batterier göra den omställningen snabbare?

Norge har 2,5 gånger så många elbilar som Sverige, och dubbelt så många snabbladdare. I Sverige finns däremot nästan dubbelt så många publika normalladdare enligt ICCT, trots att antalet laddbara fordon sammantaget är hälften av Norges. Man undrar varför.

Referenser

[1] Size and distribution of the EU vehicle fleet. ACEA 2023. Länk.

[2] European market monitor quarterly. European car and van market and charging infrastructure development: January-December 2023. Market Spotlight. 1 mars 2024. Länk.

[3] Effekterna av att det nästan bara säljs elbilar i Norge. Allt om elbil 18 februari 2024. Länk.

[4] Number of battery-electric cars and plug-in electric hybrids in Norway from 2012 to 2022. Statista. Länk.

[5] Fordon i län och kommuner 2023. Trafa 2024. Länk.

[6] Electric Vehicle Market Looks Headed for 22% Growth This Year. Bloomberg newsletter 9 januari 2024. Länk.

[7] Citatet är något redigerat och förkortat.

[8] Statistik från Powercircle. 2024. Länk.

TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se

Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet

Under våren samlas 60 slumpvist utvalda svenskar för att diskutera klimatpolitik. Gruppen speglar samhället och uppdraget är att föreslå åtgärder för att minska utsläppen i linje med Parisavtalet. Medborgarrådet är en del av ett stort forskningsprojekt om rättvis klimatomställning.

https://www.lu.se/artikel/sveriges-forsta-nationella-medborgarrad-om-klimatet

https://sverigesradio.se/artikel/60-slumpmassigt-utvalda-ska-losa-klimatomstallningen

Mer om klimatmedborgarrådet:
Medborgarråd om klimatet arrangeras på initiativ av det transdisciplinära forskningsprogrammet Fairtrans, som drivs av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle. I programmet ingår även Lunds universitet, Uppsala universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet, samt mer än 20 organisationer, merparten från civilsamhället. Fairtrans finansieras av Mistra och Formas.

TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se

Energieffektivisering: – Att spola ut energi i avloppet är ohållbart

Värdefull energi spolas rakt ut i avloppet – forskningsprojekt tar steg mot hållbar omställning

För att utforska potentialen att återanvända av vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt som gav överraskande resultat. 

För varje spolning i dusch, handfat och toalett, försvinner värdefull energi rakt ut i avloppet. Vattnet vi spolar ut har värmts upp med dyrbar energi som vi idag inte tar tillvara. Analyser i forskningsarenan HSB Living Lab visar att vi skulle kunna spara 3 000 kronor per lägenhet varje år om vi återvinner värme från avloppsvattnet.

”För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring”, säger Jesper Knutsson, forskare och lektor på Chalmers.

För att värma upp vattnet i duschen används dyrbar energi. Men faktum är att även vattnet i lägenheten indirekt värmts upp av den värme som köps till fastigheten. Så att spola i handfatet, duschen eller toaletten innebär att uppvärmt vatten, och outnyttjad energi, försvinner rakt ut i avloppet. Förutom att försöka minska sin vattenanvändning finns det inte mycket de boende att göra åt saken – det är helt enkelt så vattensystem i våra bostadshus är konstruerade.

I tider av lågkonjunktur, skenande levnadskostnader och en rådande klimatkris, blir vikten att ta vara på energin än mer påtaglig. På HSB Living Lab, forskningsarenan i Göteborg som är lika delar boende och labb, har forskare undersökt energiförlusten i avloppsflöden – och tagit viktiga steg mot storskalig energiåtervinning i VVS-system.

Över 140 000 mätpunkter möjliggör helt nya data

För att utforska potentialen att återanvända av vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt på HSB Living Lab. Syftet var att utveckla en detaljerad beskrivning av avlopps- och energiflöden, samt hur avloppsvattnets temperatur- och flödesprofil ser ut i förhållande till användningen. Genom att analysera data är det möjligt att utvärdera potentialen för energiutvinning för olika förbrukare – från dusch, handfat och toalett – och hur dessa varierar över tid.

Att genomföra projektet på HSB Living Lab gav unika möjligheter. I en normal fastighet finns vanligtvis bara två mätpunkter för vattenförbrukning – in- och utflöde. HSB Living Lab har totalt 140 000 mätpunkter. Det möjliggör en betydligt mer detaljerad bild av vatten- och energiflödet.

– Vår förhoppning är att insikterna från projektet, tillsammans med vidare forskning, ska bidra till en mer kalibrerad design av framtida lösningar för VVS-system. Istället för att räkna på ett schablonvärde kan man få svart på vitt hur energiflöden varierar, säger Jesper Knutsson.

Och studien bjöd på några insiktsfulla data: Totalt försvann 30 megawattimmar, motsvarande 120 000 kronor, ut med det i genomsnitt 27-gradiga avloppsvattnet. Det är lika mycket energi som 13 elbilar förbrukar på ett år. Insikterna från datan visar att ett flerbostadshus, som tar vara på värmen i avloppsvattnet, skulle kunna minska sin energiförbrukning med ungefär 836 kilowattimmar per lägenhet. I energikrisens Sverige motsvarar det över 3 000 kronor per lägenhet och år.

Föråldrade vattensystem – en bromskloss i klimatomställningen

Den här typen av detaljerade data är kunskap som hittills saknats, men som behövs för att kunna ta viktiga steg mot en hållbar omställning. Även om det egentligen inte är komplicerat att ta tillvara på avloppsvärme saknas idag produkter som återvinner energin från avloppsvattnet.

I framtiden väntas strängare regelverk för VVS och branschen måste minska sin klimatpåverkan. Om vi ska nå målet om nettonoll-energi-byggnader senast 2050 är dagens VVS-system en svag länk. Det går därför att anta att området kommer att få betydligt mer uppmärksamhet framöver. Vi har helt enkelt inte råd att spola ner energi i avloppen, varken ekonomiskt eller hållbarhetsmässigt.

– Att spola ut energi i avloppet är ohållbart – det är en dysfunktionalitet i äldre vatteninstallationer. För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring, säger Jesper Knutsson.

Länk till artikel i Hållbart Byggande

TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se

Mässdags – Allt för sjön 2024

Ett viktigt fokus på mässan ”Allt för Sjön 2024” är hur vi transporterar oss på våra vackra vattenvägar i hela landet utan förbränningsmotorernas fossila utsläpp.

För ”VUEF.SE” och ”FOSSILFRITT MÄLAREN” är detta särskilt intressant eftersom (vi) aktivt arbetar för att främja teknologier och initiativ som leder till renare och mer hållbara fritidsbåtar och vattenburna transporter.

Eldrivna båtar, vätgas för sjötransporter och andra alternativa drivsystem är viktiga för att minska miljöpåverkan från sjötrafik. Genom att fokusera på dessa lösningar kan man minska utsläppen av växthusgaser och förbättra luftkvaliteten i kustsamhällen och inre vattenvägar som i sin tur ger klart bättre livsförhållanden för våra vattenväxter och fiskar. I mässans program finns flera intressanta programpunkter. Programmet hittar man här:

Övergången till fossilfria alternativ kan alltså ge betydande positiva effekter på miljön och lokalsamhället.

7-10 mars parallellt med Antikmässan
14-17 mars parallellt med Stockholm Husvagn Husbil (ny mässa)
Obs! Fri entré till dessa när du besöker Allt för sjön samma dag!

Torsdag 10:00 -20:00 | Fredag 10:00-18:00 | Lördag 10:00 – 18:00 | Söndag 10:00-18:00

Allt för Sjön hemsida:

TESLA OWNERS SWEDENNestor AB – VUEF.seEnergy Evolution CenterSero.se