Kan du tänka dig en framtid utan snö? Hur lyfter vi klimatfrågan från individen till politiken? Vilka frågor går människor och bär på om klimatkrisen?
I över tre år har Sveriges Radio-reportern, Anna-Karin Ivarsson, samlat frågor om klimatkrisen från personer hon mött, framför allt i sitt arbete som klimat- och kulturreporter.
Vad fan håller ni på med? Förstår människor att 1.5 inte är ett mål utan en vetenskaplig gräns?
I en serie program möter vi Niklas Strömstedt, Johan Rockström, Per Svensson, Patti Smith, Ulf Danielssonoch många fler.
De är några av över 200 tillfrågade som svarat på sin egen klimatkrisfråga, för frågan i enkäten är just ʺVilken är din fråga?ʺ.
Historiens längsta enkät
Troligen är detta världens längsta radioenkät. Många många timmar med frågor och svar om klimatkrisen. Och den är inte bara lång, utan också bred och bjuder på många olika resonemang och infallsvinklar.
I samband med programmen i P1 släpps poddarna med alla de över 200 tillfrågade – och lyssnarna kan scrolla fram till Greta Thunberg eller Islands klimatminister och höra just deras fråga och svar.
Frågestunderna började i augusti 2022. Sedan dess har uppvärmningen stigit från 1.2 grader Celsius till över 1.4 i januari 2026.
Medverkande:
Mathias Fridahl, Tomas von Brömssen, Benny Andersson, Åsa Persson, Carl Bildt, Alan Rusbridger, John Naughton, Ida Bekselius, Sverker Sörlin, Mattias Goldmann, Johannes Klenell, James Hansen, Jacob Nell, Francis Fukuyama, Björn Ulvaeus, Lauri Myllyvirta och Anders Hove.
Ett program av Anna-Karin Ivarsson Producent: Katarina Wikars Slutmix: Maria Stillberg
Bidragande reportrar: Lena Nordlund, Björn Gunér och Kristian Åström.
Via Energinyheter.se: Geotermisk energi är ett av få förnybara energislag som hittills undgått politisk press i USA under president Donald Trump. Samtidigt som vind- och solkraft ifrågasätts av administrationen får geotermin både regulatoriskt stöd och växande investeringar, trots att de flesta projekten fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.
Tekniken bygger på att värme från jordskorpan tas tillvara genom borrade brunnar som leder upp hett vatten eller ånga till markytan. Enligt EU-kommissionens definition kan energin användas både för elproduktion och för direkt värme till fjärrvärme, varmvatten eller industriella processer. Till skillnad från väderberoende kraftslag kan geotermi leverera energi dygnet runt, vilket gör tekniken attraktiv ur ett driftsäkerhetsperspektiv.
Geotermi har länge utnyttjats i länder med lättillgängliga resurser, medan andra nu satsar på så kallade förstärkta geotermiska system, EGS. Metoden har tekniska likheter med hydraulisk spräckning och gör det möjligt att nå djupare och tidigare otillgängliga värmereservoarer. Det innebär dock också högre kostnader och tekniska risker, vilket hittills bromsat en bred utbyggnad.
Tillståndsprocesser kortas kraftigt
I maj meddelade U.S. Department of the Interior att myndigheten inför ett snabbspår för tillståndsprövning av geotermiska projekt på federal mark. Beslutet ligger i linje med Trumps energipolitiska agenda och innebär att handläggningstider kan kortas från år till som mest 28 dagar för projekt som bedöms som brådskande.
Bland de projekt som prioriteras finns tre anläggningar i Nevada som drivs av Ormat, ett bolag som även fick federalt stöd under Trumps första mandatperiod 2020.
– Geotermisk energi är en pålitlig energikälla som kan försörja kritisk infrastruktur för nationell säkerhet och stärka USA:s energioberoende, sade inrikesminister Doug Burgum i samband med beskedet.
Kapitalinflöde och nya storskaliga projekt
I december tog den amerikanska geotermispecialisten Fervo Energy in 462 miljoner dollar i en finansieringsrunda för att påskynda expansionen. Kapitalet ska bland annat användas till byggandet av Cape Station i Utah, som väntas leverera 100 megawatt till elnätet från 2026 och därefter byggas ut till 500 megawatt till 2028.
– Med snabbt växande efterfrågan från AI och elektrifiering behöver elnätet skalbara lösningar som alltid är tillgängliga, sade Jeff Johnson från investeringsbolaget B Capital i ett uttalande.
Samtidigt testas geotermiska värmenät i flera amerikanska städer och vid universitet. I New Haven har arbetet inletts med ett nät som ska försörja stadens Union Station och ett nytt bostadsområde med uppvärmning och kylning. Projektet är en del av stadens mål att minska utsläppen från kommunala byggnader och transporter till 2030.
– I slutänden får vi det mest effektiva värme- och kylsystem som finns för vår historiska station och omkring 1 000 bostäder, sade stadens hållbarhetschef Steven Winter.
Universitet och energibolag följer efter
Även Yale University bygger ett geotermiskt system för flera forskningsbyggnader. I delstaten Massachusetts har den första geotermiska anläggningen som ägs av ett energibolag tagits i drift i Framingham. Där har den ideella organisationen Home Energy Efficiency Team fått ett federalt bidrag på 8,6 miljoner dollar för att bygga ut ett befintligt nät som i dag försörjer cirka 140 kunder.
– Det här ger oss möjlighet att tydligt visa vilken tillväxtpotential geotermiska nät har, sade HEET:s chef Zeyneb Magavi.
Trots optimismen återstår frågor om kostnader, skalbarhet och hur snabbt tekniken kan bidra i större skala. Jämfört med vind- och solkraft är geotermi fortfarande kapitalkrävande och geografiskt begränsad, även om den politiska risken i nuläget framstår som lägre.
Källa: Oilprice.com, artikel av Felicity Bradstock
Fakta: EGS-teknik är ännu inte kommersiellt etablerad i stor skala och flera projekt i USA befinner sig i demonstrationsfas. Uppgifterna om tillståndsprocesser och investeringar baseras på offentliga uttalanden från amerikanska myndigheter och bolag.
Jag tog fram en lista HOPP för 2026 som kan vara värt studera.Det kan tyckas vara en hopplöst seg kamp för kloka energilösningar då de alltmer ständigt ifrågasätts, oftast från politiskt håll. Man har svårt acceptera de fördelar energiomställning, lokalt och för hela världen kan ge, även för DIN #elräkning. Med ökade reella krigshot ser man helst till att mycket insatser ligger i försvaret av Europa. Inget fel i det. Faktiskt finns stora beredskapsfördelar av lokala energilösningar i form av energilager, i energigemenskaper vilket ger oväntat låga kostnader.
Exempel på projekt som tas i drift våren 2026
Under det första kvartalet 2026 realiseras och tas flera betydande förnybara energiprojekt i drift över hela Europa, med särskilt fokus på vindkraft, solenergi och vätgasproduktion.
Kvosted Sol- och Batteripark (Danmark): Nordeuropas största kombinerade solcells- och batteripark invigs officiellt den 2 februari 2026 i närvaro av den danska klimatministern.
RCT Hydrogen Elektrolysanläggning (Tyskland): Produktionen av elektrolyshögar startar i Thüringen under första kvartalet 2026, med en initial installation av en 2,5 MWelektrolysör för en industriell kund.
Tsoukes Sarres Vindpark (Grekland): Färdigställandet av denna landbaserade vindpark med en kapacitet på 27 MW påbörjas under början av 2026.
Dogger Bank Windfarm (Storbritannien): Världens största havsbaserade vindkraftsprojekt beräknas vara helt färdigställt under 2026, där de sista faserna av driftsättning sker löpande under året.
Strategiska initiativ och lagkrav
EU-krav på solceller: Från och med 2026 träder nya EU-krav i kraft som innebär att solceller måste installeras på alla nya offentliga och kommersiella byggnader med en användbar golvyta över 250 m².
Havsbaserad vindkraft: I januari 2026 hålls ett toppmöte i Belgien (North Sea Summit) för att accelerera utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och gränsöverskridande elförbindelser i Nordsjön.
Den danska vindturbintillverkaren Vestas har tecknat nya order på sammanlagt 183 megawatt vindkraft i södra Europa. Affärerna omfattar projekt i Italien, Spanien, Portugal och Frankrike och gäller en och samma kund, vars identitet ännu inte offentliggjorts.
Klimatmål: Under 2026 förväntas förnybara energikällor gå om kol som den största källan till elproduktion globalt, en trend som drivs på av den kraftiga utbyggnaden i Europa. Detta kan betyda också att energikostnaderna minskar även i ekonomin,
Det är också förnybar energi som kan ge en viktig #energiomställning värd att fortsätta utveckla projekt mot perspektivet 2050 då kostnaderna för att ens planera och anlägga ny #kärnkraft som t.ex. SMR reaktorer med subventioner inte är lösningen som Tidö-partierna påstår.
”Lisa Göransson, elsystemforskare på Chalmers. I avsnittet pratar vi främst om en rapport från Lisa och hennes kollegor om tre olika potentiella vägval för Sveriges elsystem — och som syftar till att komplettera den konsekvensanalys som gjordes i förra årets kärnkraftsutredning”.
Svensk elmarknad står inför en akut kris. Trots ett enormt överskott av elproduktion i norra Sverige pressas spotpriserna så lågt att det inte längre är lönsamt att producera el. Södra Sverige lider av brist och betydligt högre priser.
Det är kanske dags att ifrågasätta hela systemet kring elpriser, elskatter, nätavgifter och flaskhalsavgifter?
Obalans i marknaden
Extrema prisskillnader: Under 2025 har spotpriset i norra Sverige (SE1 och SE2) legat på i snitt 15–16 öre/kWh, medan södra Sverige (SE3 och SE4) haft priser på 53–71 öre/kWh. Det innebär att ny elproduktion i norr är olönsam, då investeringskostnader kräver minst det dubbla eller tredubbla priset.
Kommunalt veto stoppar ny produktion: Trots brister i söder stoppas ny elproduktion av kommunala veto-beslut, vilket förvärrar situationen.
Konsekvenser:
Investeringar i ny produktion uteblir: Låga spotpriser i norr och höga investeringskostnader gör att ingen vill bygga nytt, särskilt när kommuner kan stoppa projekt.
Konsumenterna drabbas: Trots låga produktionspriser i norr får konsumenterna i söder betala höga priser, samtidigt som skatter och avgifter driver upp kostnaden ytterligare.
Vilka tjänar på dagens system?
Staten: Elskatten är 43,9 öre/kWh exkl. moms (54,875 öre/kWh inkl. moms) för de flesta hushåll. Prognosen för 2025 är att staten tar in cirka 35–44 miljarder kronor bara i elskatt. Därtill kommer moms på el och elskatt, vilket gör att statens totala intäkter från el kan uppgå till 80 miljarder kronor per år.
Flaskhalsavgifter: Svenska Kraftnät har under 2023 tagit in över 19 miljarder kronor i flaskhalsavgifter, och under 2022 hela 69 miljarder. Totalt har flaskhalsavgifterna sedan 2020 uppgått till över 165 miljarder kronor.
Nätbolagen: Nätavgifterna har ökat kraftigt och nätbolagen beräknas ta in mellan 180–190 miljarder kronor per år.
Elproducenterna: Med en årlig produktion på 160 TWh och ett medelpris på 40 öre/kWh får alla elproducenter dela på cirka 64 miljarder kronor – långt mindre än vad staten och nätbolagen tar ut.
Det krävs kraftfulla reformer:
Se över elområdena: Prisskillnaderna mellan norr och söder måste minska. Det är orimligt att elpriset är nära noll i norr och närmare en krona i söder.
Använd flaskhalsavgifterna till nätutbyggnad: Låt Svenska Kraftnät använda flaskhalsavgifterna för att bygga ut stamnätet till havsbaserad vindkraft i södra Sverige.
Sänk elskatten: Elskatten bör sänkas till max 30 öre/kWh. Det är orimligt att skatten är högre än själva elpriset.
Avskaffa kommunalt veto: Ta bort den kommunala vetorätten för att möjliggöra ny elproduktion där den behövs som mest.
Omfördela fastighetsskatten: Låt fastighetsskatten på elproduktion tillfalla kommunerna för att stimulera nyetableringar.
Förstatliga elnäten: Sänk nätavgifterna för konsumenter och ta bort effektavgifterna för producenter. Bygg ut näten där det finns flaskhalsar och möjliggör anslutning av havsbaserad vindkraft.
Slutsats:
Man kan bli lite fundersam när faktiskt den allmänna opinionen vill ha en energiomställning värd namnet. Enligt FAIRTRANS: https://fairtrans.nu/ny-rapport-starkt-stod-for-ambitios-klimatpolitik-bland-svenskar/ Det nuvarande systemet gynnar staten och nätbolagen på bekostnad av elproducenter och konsumenter. Om vi vill ha investeringar i ny elproduktion och rimliga priser för hushåll och företag krävs en genomgripande reform av elmarknaden – nu.
Det har visat sig att biltillverkarna och även EU har förstått potentialen i dubbelriktad laddning, och många länder ligger redan i startgroparna. En annan del som driver på utvecklingen är att över 20 olika elbilstillverkare redan erbjuder V2G-lösning. Även kallad V2X.
Inte bara för elbilsägare utan även för sjöfolk, där elbåtar ju kan användas i energilager som i sin tur kan utnyttjas i lokala energigemenskaper. Inom förnybar energi ser man även ännu större möjligheter där fastigheter genom energidelning blir ännu effektivare, säkrare och frigör energi. EnergyNet Lund är ett sådant exempel.
Nu i slutet av maj kommer tidningen FÖRNYBAR ENERGI, via SERO.se ut med en fördjupande artikel om just möjligheterna med V2x-V2G dubbelriktad laddning, med mig som artikelförfattare. hakan@ho-form.se.
Tips: Det finns ett intressant gratis verktyg för Energigemenskaper. framtidskraft.coompanion.se att ta del av. Testa det!
Påsken med konstrunda ”Konst & kulturrundan i Kolbäcksdalen” var givande med besök i Dingtuna Bygdegård, Hallstammar, och Virsbo konsthall.
Dingtuna Bygdegård hade två riktigt intressanta skapare: Carina Nordborg visade upp sina alster med lite nytt måleri som landskapsmåleri och sina starka bilder av mysiga stunder med kvinnor i bersån eller på cykeltur i sommarbris. Susanne Hiller med kreativa arbeten med blyinfattat glas var också en rolig överraskning med ”Spillbiltar” av färgat glas som fått ett helt annat liv med förenklade siluetter av fåglar i olika roliga uttryck. Värt att se verkligen. I Hallstahammar imponerade Ellinor Anderssons verk med fantastiska glasskulpturer.
Carina Nordborg
Caraina vill uttrycka det sociala spelet och de sköna stunderna för umgänge och avkoppling, i en tid när människan lever ett pressat och stressat liv.
Carina Nordborg, får med attityd och sommarmotivCarina Nordborg i Dingtuna Bygdegård
Ellinor Andersson
I ytor ristar och slipar naturen, precis som vi människor, små påminnelser om att inget varar. Lager läggs över tid på lager som historiska fragment, tidskapslar, sediment. Dessa lager skänker oss små berättelser om nu och då och vad som väntar. https://www.instagram.com/iselinoris/
Susanne Hiller
Skapande har alltid funnits hos Susanne, hennes glasfigurer är mycket speciella med en stor portion humor. Framförallt glas och blyinfattat glas samt även keramik med eget uttryck. https://konstokultur.se/hiller-susanne/
Susanne Hiller, fiskarfågelSusanne Hiller, Humor i färgat glas, metallSusanne Hiller, fiskar, färgat glas
När Niklas Wykman beskriver regeringens kärnkraftsplaner som ansvarsfull och att man värnar skattebetalarnas pengar är det lätt att undra vilken planet regeringen befinner sig på. Att en borgerlig politiker kallar planekonomiskt utpekande av mångmiljardsubventioner för ansvarsfullt, saknar all logik, skriver Rickard Nordin (C), klimat- och energipolitisk talesperson.
Regeringen kan börja med att sänka elskatten och uppfylla sitt vallöfte. Istället har man höjt den med 26% sedan regeringsskiftet. Vi betalar i dag högre skatt på ren el än på fossil diesel. Det är helt bakvänt, skriver Rickard Nordin (C), klimat- och energipolitisk talesperson.
Sällan har ett förslag blivit så sågat. Myndigheter, forskare och energibolag gör alla tummen ner, varnar för att andra investeringar slås ut och till och att priserna riskerar att skena. Att en finansmarknadsminister påstår att statliga subventioner på hundratals miljarder inte påverkar marknaden är rent av skrämmande. Hade han och regeringen istället brytt sig vad som stod i remissvaren från de verkliga analytikerna så hade man tagit varningssignalerna på allvar.
Sveriges elförsörjning står inför stora utmaningar, men lösningen är inte att ensidigt satsa på ny kärnkraft, som är dyr och tar lång tid att bygga. Regeringens förslag riskerar att leda till ökade kostnader för hushåll och företag – samtidigt som det hämmar utvecklingen av andra, mer kostnadseffektiva energilösningar. Regeringen har inte ens brytt sig om att utreda alternativen. Trots att lånen väsentligt kommer öka statsskulden, tillsammans med den skatt som ska garantera kärnkraftsbolagens lönsamhet, för att kunna betala tillbaka lånen. En skatt som kommer finnas kvar i generationer framöver. Antagligen långt efter att större delen av regeringen lämnat jordelivet.
Det finns en mängd andra lösningar på utmaningarna kring effekt och volatila elpriser som har presenterats på sistone. I en nyligen lanserad rapport visar vi i Centerpartiet på den enorma potential som finns i vattenkraften, kraftvärmen och i effektiviseringar. Då har vi inte ens räknat in flexibilitet eller energilager.
Genom att sammanställa källor som Energimyndigheten, Sverige Ingenjörer och KTH visar vi att det går att få fram dubbelt så mycket effekt som regeringen – dubbelt så snabbt, till en fjärdedel av priset. En statlig utredning hade givetvis kunnat fördjupa sig ytterligare i det hela, men det har regeringen vägrat att göra. Antagligen eftersom man vet att kärnkraften då inte klarar jämförelsen.
Ebba Busch pratar ofta om att vi behöver fokusera på förmågorna, inte enskilda kraftslag. Och att det behöver göras skillnad på energi och effekt. Låt oss då göra det. Slå fast vilka förmågor som verkligen behöver prissättas och ges extra stöd. Fokusera på det och låt alla tekniker konkurrera. Vad är regeringen rädd för?
Vi behöver lösningar här och nu. Industrins behov går inte skjuta upp 15 år tills de nya reaktorerna är på plats. Hushållens elräkningar behöver sänkas till nästa vinter, inte om ett par decennier. Regeringen kan börja med att sänka elskatten och uppfylla sitt vallöfte. Istället har man höjt den med 26% sedan regeringsskiftet. Vi betalar idag högre skatt på ren el än på fossil diesel. Det är helt bakvänt.
En hållbar och stabil elförsörjning kräver en bred palett av lösningar. Centerpartiet förespråkar en energipolitik som kombinerar marknadsekonomiska principer med en snabbare utbyggnad av ny energi och ett modernt elnät. Att staten nu ska gå in och garantera investeringar i kärnkraft för hundratals miljarder är ett steg i fel riktning – och ett risktagande som Sveriges skattebetalare och företag inte bör bära.
Varför inte? Många av oss fastnade för deras låtar redan på 1990-talet och för min del släpade mina öron mig bokstavligen till deras låtar. Då, nyskild, bränd av misstag, skör och vilsen, upptäckte jag att låtarna innehöll mer än det vanliga bruset av ordvurpor utan punkt i andra band.
På många sätt är det att se tillbaka på saker man gjort och chanser man inte vågat ta, och klarat, bryta sig ut, från mörkret i oss. För min del var det nog just låten med titeln 747 som fick mig att släppa rädslan lägga ut pengar för ännu en okänd CD, ”Isola” med 11 låtar, 1997.
Jocke Berg’s lite spruckna röst, gäll nära att spricka i samklang med bandets känsla för detaljer och stämningar. Det är då det blir så gruvligt bra. Inspirationen kommer från en Poet dessutom som bandet även hade en spelning med 2003. Nämligen Bruno K Öjer som nyligen publicerat ännu en diktsamling värd att ta del av…
En annan låt från albumet ”Jag är inte längre rädd för mörkret” som jag älskar är ”999” – kanske inte lika uppmärksammad men den tar oss ur det mörka, det vi inte vill se. Hela deras låtskatt är nästan utan några bottenlåtar. Alla är som de lever än. Hur långt vi än går. Det ser faktiskt ut som det var en tanke med att de just gav titeln för sin avskedsturné 2016, ”Då Som Nu För Alltid”.
Lite halvtorra fakta:
Kent debuterade med sitt självbetitlade album 1995, men det var först med Verkligen (1996) och Isola (1997) som de slog igenom på allvar. Deras sound utvecklades från indierock med inspiration från britpop och shoegaze till mer elektroniskt influerade skivor under 2000-talet, där Vapen & ammunition (2002) blev en milstolpe. På senare år experimenterade de ännu mer med synthar och digitala element, som på Tigerdrottningen (2014) och avskedsalbumet Då som nu för alltid (2016).
Textmässigt har Joakim Berg skapat en unikt språk med detaljer som är nära fulländning med komprimerade poetiska bilder. Fragmentariska berättelser skildrar ensamhet, kärlek, utanförskap och samhällets förändringar. Under 90-talet och tidigt 2000-tal beskrev de den svenska småstadens tristess och känslan av att vara fast i en monotoni som var svår att bryta sig loss från. Album som Du & jag döden (2005) och Tillbaka till samtiden (2007) speglar en värld där individualismen växer, och där kärlek och gemenskap ofta känns flyktig. Kents texter är ofta melankoliska och nostalgiska, men med ett existentiellt djup som gör att de fortfarande känns glimrande aktuella. I och med skivor som En plats i solen (2010) och Tigerdrottningen (2014) började Kent kommentera det politiska och samhälleliga klimatet allt mer. Låtar som “La Belle Epoque” och “Den vänstra stranden” kritiserar också vårt land som blivit kallare, med ökande segregation och växande nationalistiska strömningar.
SMHIs klimatscenariotjänst har uppdaterats, med betydande nyheter inom den hydrologiska delen. Ett nytt scenario utan regleringar av svenska vattendrag har lagts till, vilket underlättar analysen av klimatförändringarnas faktiska påverkan. Tjänsten har även utökats med nya indikatorer för markfuktighet, lågflöde och vegetationsperiodens slut.
Klimatscenariotjänsten är ett verktyg från SMHI som tillhandahåller resultat från klimatforskning inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. Tjänsten visualiserar klimatscenarier i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data, vilket ger användare möjlighet att analysera hur klimatet kan utvecklas i Sverige fram till år 2100 utifrån olika utsläppsscenarier. Informationen är användbar för både privatpersoner och yrkesverksamma som behöver planera för framtidens samhälle.
Klimatscenariotjänsten uppdateras löpande i takt med att nya data och nya funktioner tillkommer. Nu har en större uppdatering skett i tjänsten, avseende reglering av vattenflöde inom området hydrologi.
