Drivmedelsbolaget Preems raffinaderi i Lysekil ska byggas om för 5,5 miljarder. Den anläggning som i dag producerar diesel ska i stället tillverka biobränsle till flyg och det som kallas förnybar diesel.

Beskedet om investeringen meddelades på måndagen och enligt företaget blir man den största producenten i norra Europa av förnybart flygbränsle, och en av de största producenterna av förnybara drivmedel för vägtransporter.

Ombyggnationen ska inledas under nästa år och beräknas stå klar 2027 och höja produktionskapaciteten av det man kallar förnybart med 1,2 miljoner kubikmeter, att jämföra med dagens totala kapacitet i Lysekil på 530 000 kubikmeter.

Bolaget säger också att de fossila utsläppen lokalt i Lysekil ska med åtgärden sänkas med 200 000 ton koldioxid.

– Efterfrågan på förnybara flygbränslen ökar snabbt, och vi för redan nu dialoger med flera stora flygbolag. Marknaden drivs av både ökad medvetenhet och gemensamma regelverk i EU. Med investeringen positionerar vi även Sverige som en av Europas viktigaste producenter av förnybara flygbränslen. säger Preems vd Magnus Heimburg i pressmeddelandet.

De 5,5 miljarderna ska användas till att bygga om den så kallade Isocrackeranläggningen. Kapitalet uppges komma dels från bolaget självt, dels från externa finansiärer.

Innan ombyggnationen kan komma igång ska mark- och miljödomstolen säga sitt.

https://www.energinyheter.se/20231127/30414/preem-satsar-55-miljarder-storskalig-ombyggnation-i-lysekil

https://www.dn.se/ekonomi/preem-bygger-om-i-lysekil-for-5-5-miljarder-diesel-ska-bytas-mot-bioflygbransle/

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Via DAGENS NYHETER: Med hjälp av en växande ”skuggflotta” av gamla och oförsäkrade tankfartyg rundar nu Ryssland sanktionerna mot landets oljesektor.

– Ökade oljeintäkter stärker den ryska statsbudgeten och stabiliserar rubeln. Dessutom innebär den här handeln stora miljörisker i Svarta havet och Östersjön, säger sanktionsexperten Yuliia Pavytska.

Trots kriget och sanktionerna fortsätter Ryssland att exportera stora mängder fossila bränslen som betingar ett allt högre pris på världsmarknaden.

Under hösten har den ryska statens oljeinkomster stigit till den högsta nivån sedan april förra året. Det visar en undersökning från Kiev School of Economics.

– Sedan invasionen och efter G7-ländernas embargo och pristak har rysk olja handlats till nedsatt pris på världsmarknaden. Men det vi ser är att nedsättningen stegvis har minskat, från 40 dollar per fat till 14 dollar per fat. Det ger Ryssland betydligt mer pengar, säger sanktionsexperten Yuliia Pavytska.

Tillsammans med Japan, Kanada, Storbritannien och USA har EU infört dels ett importstopp, dels ett pristak på rysk olja.

Det har tvingat Ryssland att dirigera om sin oljeexport till länder som Indien och Kina. Men eftersom de internationella transporterna är beroende av västerländska företag – inte minst inom försäkringar – ha det funnits en öppning för G7-länderna att kontrollera priset och strypa de ryska intäkterna.

Det beroendet har Ryssland hittat vägar runt. I augusti sprängdes pristaket, satt till 60 dollar per fat.

Federala statens intäkter från oljesektorn, miljarder rubel per månad.

– Vi ser olika former av manipulation i prisuppgifter, försäkringar och frakt som gör att man oftare undkommer pristaket, säger Yuliia Pavytska.

Ryssland försöker samtidigt helt undvika att involvera västerländska motparter med hjälp av en växande ”skuggflotta”.

– Vår analys visar att Ryssland använde 178 tankfartyg ur denna skuggflotta bara under september.

Det handlar om gamla, oförsäkrade tankfartyg vars egentliga ägare döljs bakom olika bolagsupplägg och andra länders flagg. Och förutom att oljevolymerna ombord inbringar stora inkomster är de ett påtagligt miljöhot, påpekar Yuliia Pavytska.

– Ökade oljeintäkter stärker den ryska statsbudgeten och stabiliserar rubeln. Dessutom innebär den här handeln stora miljörisker i rutterna på Svarta havet och i Östersjön. Vårt förslag är att europeiska länder ska ställa krav på att alla fartyg som passerar deras vatten måste vara försäkrade mot oljeutsläpp, säger hon.

Läs mer i den ev låsta artikeln på DN.se

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Via Energinyheter.se: Utbyggnaden av vind- och solenergi ledde till ett rekordår för förnybar energi i Europa.

Vindkraftverk och solpaneler stod för en rekordandel av elproduktionen i Europa förra året.

Nya siffror från energitankesmedjan Ember visar att vind- och solenergi stod för lite mer än en femtedel av den el som genererades i EU-länderna 2022.

”Klarade av det värsta”

Europeiska vind- och solkraftsanläggningar genererade 22 procent av elen i EU och överträffade fossil gas, som stod för 20 procent av elproduktionen.

– Europa har undvikit det värsta av energikrisen, säger chefen för avdelningen ”Data Insights” på Ember Dave Jones i ett pressmeddelande.

Enligt många indikationer höll 2022 på att bli ett kritiskt år för den europeiska energiförsörjningen då Ryssland minskade gastillgången i spåren av invaderandet av Ukraina.

Kolimporten ökade

Under en tid var det rekordlåga vattennivåer i norska reservoarer medan Frankrikes kärnkraftverk hade stora prestandaproblem och var tvungna att arbeta med lägre kapacitet.

En lösning var att öka kolimporten, som ökade med 22 miljoner ton förra året. Men bara en tredjedel av det extra kolet behövdes 2022.

Det mesta av energibristen orsakad av gas-, vatten- och kärnkraftsbrist slutade med att energisektorn i stort kompenseras av den rekordstora utbyggnaden av vind- och solenergi, enligt Ember.

Nya rekord

20 EU-länder satte nya rekord för solenergi, som också ökade med 24 procent totalt i alla EU-länder.

En annan bidragande faktor till att energikrisens följder kunde avvärjas, var de EU-invånare som totalt sett minskade sin elförbrukning.

Källa: Ember – Energinyheter.se

https://www.energinyheter.se/20230210/28495/nytt-rekord-sol-och-vindenergiproduktion-i-eu-2022

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

De rapporterar sin näst högsta vinst tack vare en ökning av olje- och gaspriserna. Det är intressant i tanke på kommande COP 27. SHARM EL-SHEIKH CLIMATE CHANGE CONFERENCE – NOVEMBER 2022

Samtidigt menar analytiker att oljan ännu är billig – https://seekingalpha.com/article/4551037-oil-is-still-cheap

Bolaget höll sin utdelning – världens största – oförändrad på 18,8 miljarder dollar för tredje kvartalet, trots att det genererade rekordfritt kassaflöde på 45 miljarder dollar. Dess skuldsättningsgrad, ett mått på nettoskuld i förhållande till eget kapital, blev negativ för första gången sedan början av 2020, vilket understryker den kraftiga förbättringen av affärsvillkoren för Aramco sedan starten av coronavirus-pandemin.

https://www.aramco.com/en/news-media/news/2022/aramco-announces-third-quarter-2022-results

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Energiloop kan spara kostnader för industrin

KTH-forskare från olika discipliner går samman för att skapa en hållbar slinga från el till spillvärme och tillbaka till el. Detta sparar driftskostnader för energiintensiv industri och påverkan på vår planet.

Additiva tillverkningsgruppen vid Institutionen för materialvetenskap och teknik (MSE) har tagit fram en prototyp av kopparvärmeväxlare via elektronstrålepulverbäddfusion på Freemelt ONE 3D-skrivare.

Den speciella gitterliknande strukturen hos värmeväxlaren designades av samarbetspartners vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper i kemi, bioteknik och hälsa (KTH). För att optimera strukturen användes en intern CFD-lösare (Computational Fluid Dynamics), en process för matematisk modellering av ett fysiskt fenomen som involverar vätskeflöde. I och med produktionen av prototypen ska den nu testas experimentellt.

Gruppen planerar också att trycka större, mer praktiska prototyper av värmeväxlare med hjälp av Institutionen för produktionsteknik (IPU).

Den kommersiella versionen av en framtida värmeväxlare kan sträcka sig från storleken på den första prototypen hela vägen upp till dimensioner på nästan en halv meter, vilket är den nuvarande maximala storleken för just denna tryckprocess.

”Slutmålet är att integrera den anpassade värmeväxlaren i ett system fyllt med den reaktiva vätskan för kraftproduktion, det vill säga generera el från spillvärme”, säger Ethan Sullivan , forskare vid MSE.

Den reaktiva vätskan hjälper till att upprätthålla hög värmeöverföringsförmåga över värmeväxlarens korta längd och skördar en stor mängd värmeenergi från den heta källan nästan omedelbart i form av kemisk energi.

Som ett resultat kan kemisk energi sedan frigöras i form av mekanisk eller elektrisk energi.

”Projektet syftar till att spara driftskostnader för energiintensiv industri genom att skapa en hållbar loop från el till spillvärme tillbaka till el”, säger Sullivan.

Tekniken kan tillämpas på många olika branscher, inklusive kylning, serverhallar och energiproduktion.

”En av de unika fördelarna som 3D-utskrift ger oss är att vi enkelt och snabbt kan skapa en specialdesignad värmeväxlare som passar en branschs särskilda behov.”

Via KTH med animering på deras webbplats: https://www.kth.se/en/om/nyheter/lokala-nyheter/loop-of-energy-can-save-costs-in-industry-1.1189957

Om projektet

Finansiärer av projektet är KTH Energy Platform, KTH Innovation och IRIS Initiative.

Forskare involverade i projektet:

• Lärare. Christophe Duwig och Dr. Kai Zhang (CBH) designade den gitterliknande strukturen hos värmeväxlaren
• Assoc. Lärare. Greta Lindwall och Dr. Ethan Sullivan (MSE) producerade en prototyp av kopparvärmeväxlare.
• Med prototypen till hands kommer Dr. Ali Najarnezhadmashhadi (CBH) att testa den experimentellt.
• Gruppen planerar också att skriva ut större, praktiska prototyper av värmeväxlare med hjälp av samarbetspartnern Dr. Sasan Dadbakhsh (IPU).

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Via Miljö & Utveckling På söndag är det val. Elpriser, kärnkraft och vindkraft debatteras flitigt. Problemet är att helhetsbilden missas. Det menar forskare vid Blekinge Tekniska Högskola som gjort en strategisk hållbarhetsanalys av energisystemet.

Dagens energidebatt präglas av oro inför höga elpriser och i bakgrunden finns den större långsiktiga klimatkrisen som allt fler inser att vi måste hantera. Kärnkraft och förnybart ställs ofta mot varandra. Ett debattklimat med bristande källkritik och systematik har dock skapat onödig förvirring och oro hos allmänheten.

Vi vill därför nu bredda energidebatten så att inte bara klimateffekter och samhällskostnader berörs utan även andra miljökonsekvenser och sociala konsekvenser över tid.

Först frågar vi oss hur vi ligger till i förhållande till den önskvärda hållbara framtiden. Ett flertal stora utmaningar måste lösas för att vi ska kunna få ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara energisystem. Hit hör:

• Växthusgaser och andra ämnen som släpps ut snabbare än naturen kan hantera dem. Enligt Parisavtalet behöver till exempel världens utsläpp halveras varje årtionde från år 2020 för att vi ska kunna rädda klimatet. Sverige har i linje med detta satt målet att bli världens första klimatneutrala välfärdsland och lagstiftat om att detta ska ske till 2045. Samtidigt har många regioner och kommuner antagit klimatbudgetar som har ännu högre ambitioner.
• Fysisk förstörelse av naturen. Vårt samhälle breder ut sig på naturens bekostnad vilket äventyrar de ekosystemtjänster vi är beroende av för bland annat frisk luft, vatten och mat. Ytterst få verkar inse hur stort trycket kommer att bli på naturytor när vi har slutat att använda fossila bränsleflöden i energiindustrin.
• Hälsoeffekter, sociala orättvisor samt motsättningar och polariseringar försvårar samarbete och välfärd.
• Resursutarmning och andra samhällskostnader. I takt med ökad utvinning närmar sig den tidpunkt då produktionen av olja och gas och många metaller slår i taket på global nivå med kraftigt stigande kostnader som följd.
• Allt detta innebär att det är väldigt bråttom att komma igång med en bred hållbarhetsomställning. I dagsläget bidrar dock vårt beroende av fossil energi, pågående krig samt skyhöga elpriser till alla hållbarhetsutmaningarna.

Vilka framtidsscenarier ser vi då? Vi kommer behöva mer el i framtiden för att kunna elektrifiera transportsektorn och förse industrin med utsläppsfri el och vätgas, inte minst för en fortsatt svensk stålproduktion samt för att lagra energi.

Scenariojämförelse: Ny kärnkraft eller effektivistering och förnybart?

Vi har därför gjort en scenariojämförelse mellan de två oftast debatterade sätten att lösa detta – ny kärnkraft respektive mer effektivisering och förnybart. Först av allt – oavsett vilket scenario vi väljer för att tillföra mer elproduktionskapacitet – måste vi dock börja med att effektivisera så mycket som möjligt. Detta är oftast det billigaste.

Svenska forskare har också nyligen kommit fram till att vi har upp till 40 procent effektiviseringspotential i våra byggnader. Vår startpunkt är de senaste årens elproduktionsnivå om ca 160 TWh, varav ca 130 TWh har använts inom landet och 30 TWh har gått på export.

Kärnkraftscenariot

I kärnkraftsscenariot utgår vi från en vanligt förekommande prognos om ett minst fördubblat elbehov inom cirka 15 år. Vi antar också att detta behov möts med 130 TWh ny kärnkraft fördelat på 10 reaktorer.

Hållbarhetseffekterna av kärnkraftscenariot kan sammanfattas med att:

• Växthusgasutsläppen bedöms oftast vara nästan lika små som för förnybart, men det kommer att krävas tillskott av mer förnybar energi i kärnkraftens internationella värdekedja för att få bort de fossila bränslen som används där idag. Risken för utsläpp av radioaktiva material kräver också omfattande insatser för att hanteras längs hela värdekedjan från uranmalmsbrytning, bränsletillverkning, drift och avfallshantering.
• Speciellt uranmalmsbrytningen har också ett stort fysiskt ‘fotavtryck’ och tar stora naturytor i anspråk.
• Sociala problem inkluderar hälsoeffekter vid uranbrytning, olyckor, spridning av kärnvapen samt säkerhetsrisker kopplat till terrorism och konflikter. Ryssland använder ju nu kärnkraftverk som påtryckning i sitt anfallskrig mot Ukraina.
• Resursmässigt bygger också kärnkraften på en linjär hantering av uranmalm, som finns i begränsad mängd, och skapar radioaktivt avfall som är svårhanterligt under all överskådlig framtid. Vad gäller kostnader så säger oberoende internationella bedömare som IEA, Lazard och Bloomberg att ny kärnkraft är minst 3-10 gånger dyrare än förnybart. Dessutom ökar denna skillnad eftersom kärnkraften måste hantera ett över tid ökat antal risker medan förnybart blir billigare ju mer som byggs på grund av ‘lärkurvan’ och skalfördelar. Det pågår försök och utveckling kring så kallade Små Modulära Reaktorer (SMR) med förhoppningen att de ska kunna bli billigare än stora kärnkraftverk. Detta är dock dels oprövat och dels bygger sådana reaktorer fortfarande på linjär bränslehantering. Detta är en uppförsbacke som dömer ut alla tänkbara kärnkraftverk som mer och mer olönsamma i förhållande till de eviga flöden som förnybar energi bygger på, och där inga bränslen alls behövs.
• Det finns därtill studier som pekar på att SMR kommer att skapa ännu mer avfall än de större kärnkraftverken och detta borde snarare driva upp kostnaderna. Det finns också ambitioner att i framtiden bygga fjärde generationens kärnkraft som delvis ska kunna upparbeta kärnavfallet så att det kan användas igen och ge ett avfall som blir farligt under kortare tid. Samtidigt kan kärnkraftsscenariots högre elpris medföra att produktion av fossilfritt stål inte blir konkurrenskraftigt i Sverige utan istället kan komma att hamna i andra länder. Och då faller en stor del av anledningen till att fördubbla elproduktionen i Sverige.
• Tidsmässigt har alla kärnkraftstekniker en avgörande nackdel i att de kommer på plats för sent för att kunna hjälpa till med att hantera klimatutmaningen. Erfarenheter från de senaste verkliga kärnkraftsbyggena i världen tyder på att det oavsett reaktortyp i bästa fall tar 15 år innan ny kärnkraft kan finns på plats (jämför Finland som snart har hållit på i 20 år med Olkiluoto). En annan viktig tidsmässig poäng är att även kärnkraftsscenariot kommer att kräva en kraftfull expansion av förnybart. Under kärnkraftens långa byggtid så är det enda vi kan göra för att ge samhället mer energi att effektivisera och att bygga ut förnybart. Å andra sidan innebär ju detta att kärnkraften blir överflödig när den väl ska kopplas in eftersom vi då redan har nödvändig elproduktionskapacitet på plats.

Kärnkraftsscenariot har alltså flera allvarliga hållbarhetsrisker, blir dyrt och tar alltför lång tid att komma på plats för att hinna hjälpa till i klimatomställningen.

Effektiviserings- och förnybartscenariot

I effektiviserings- och förnybartscenariot utgår vi också från att elbehovet kommer att öka. Dock antar vi att ett stort fokus på effektivisering kan begränsa denna ökning till 85 TWh inom 15 år. Vi antar också att detta främst möts med förnybar sol-, vind- och vågkraft kombinerat med energilagring och flexibilitetstjänster.

Hållbarhetseffekterna av effektiviserings – och förnybartscenariot kan sammanfattas med att:

• Växthusgasutsläpp är mycket låga för det förnybara systemet och kan bli ännu lägre allt eftersom förnybar energi används i transporter, tillverkningsindustrin och byggsektorn.
• Även gruvbrytningen till solceller, vindkraftverk och lagringslösningar har ett kännbart fysiskt fotavtryck. Problemet är dock mindre än för kärnkraft eftersom ingen gruvdrift behövs för själva driften i förnybartscenariot. Dessutom är en hög metallåtervinningsgrad möjlig vilket kommer att spara både jungfrulig råvara och energi.
• Socialt sett kan lokalsamhällen och självbestämmande stärkas genom att alltfler privatpersoner kan ta makten över sin energi genom t.ex. solceller på taket. Detta scenario ger också potentiella hälsoeffekter vid gruvbrytning och tillverkning men detta blir i mindre skala. Det kan också bli konflikter kring markanvändning när sol- och vindkraftsparker breder ut sig. Ett sätt att minska dessa motsättningar kan vara att låta mer av den förnybara energins vinster stanna kvar hos lokalsamhällena. Dessutom blir ett nytt decentraliserat energisystem med självförsörjande byggnader som kombineras till självförsörjande grannskap och städer mer robust. Hela landet blir ett energisystem som varken stormar, terrorhandlingar eller angrepp från främmande makt kan slå ut.
• Resursmässigt kan det tillfälligt bli hög efterfrågan på vissa metaller men när de förnybara systemen och energilagren väl har byggts så förbrukas väldigt lite. Dessutom finns det stora möjligheter till att täta kretslopp och återvinna mer via nya affärsmodeller. Kostnadsmässigt ser vi nu att sol- och vindel i hela världen – även i Sverige – på 10 år har gått från att vara dyrast till att bli billigast av alla energislag.
• Tidsmässigt har effektiviserings- och förnybartscenariot stora fördelar. Solel kan byggas ut direkt och om alla lämpliga tak används så skulle detta kunna ge 40 TWh på ett par år. Potentialen för havsbaserad vindkraft är också stor. Energimyndigheten har föreslagit ett planeringsmål på ca 90 TWh men det kommer att ta lite längre tid att få på plats pga. större tekniska utmaningar och komplicerade tillståndsprocesser. Nya lagringstekniker förbättras också i rasande takt vilket kompletterar sol- och vindel och ger en god planerbarhet. Samtidigt kommer den elektrifierade fordonsflottan tillföra en stor batterikapacitet som kan balansera elnätet från en dag till en annan. Produktionen av utsläppsfritt stål kommer på liknande sätt förutsätta utbyggnaden av stora vätgaslager som kan hantera säsongsvariationer mellan sommar och vinter.

Effektiviserings- och förnybartscenariot ger alltså sammanfattningsvis mycket mer begränsade och hanterbara hållbarhetsrisker, blir betydligt billigare och kan genomföras tillräckligt snabbt för att vara relevant för klimatutmaningen.

Uppmaningar till kommande regering

Vad behöver vi då göra nu? Potentialen i effektivisering, förnybart och flexibilitetstjänster är som synes enorm och det krävs nu en kraftfull samlad satsning för att omsätta denna i en snabb svensk energiomställning med därtill kopplade exportmöjligheter. Vår uppmaning till kommande regering blir därför att:

1. Samla partierna och oberoende experter att formulera en ny kraftfull blocköverskridande energiöverenskommelse som kan lösa de mer akuta problemen på ett sätt som samtidigt lägger en grund för kommande steg i omställningen.
2. Använd ökade energiskatteintäkter till en investeringsfond för energiomställning
3. Kräv solceller på alla offentliga byggnader
4. Stärk energirådgivarna i en informationskampanj för omställning som uppmuntrar till beteendeförändringar.
5. Satsa på utbildning och vidareutbildning för de samhällsplanerare, arkitekter, ingenjörer, installationstekniker och andra som behövs inom effektivisering och förnybart.
6. Ge samtliga hushåll och företag stöd till omställning med effektivisering, avveckling av direktverkande eluppvärmning, solcellsutbyggnad och energilagring.
7. Förenkla tillståndsprocesserna för vindkraftsetablering.

Sammanfattningsvis ser vi alltså att vi har all teknik vi behöver och att de accelererande hållbarhetsutmaningarna gör att det aldrig blir billigare än idag att börja driva på omställningen. Varje krona som eventuellt nu läggs på ny kärnkraft måste samtidigt tas från utbyggnad av billigare, snabbare och hållbarare kraft. Låt oss nu lyssna på den varning som elprischocken har gett oss och investera oss ur fossilberoendet en gång för alla.

– Henrik Ny, docent

– Martin Prieto Beaulieu, projektledare

– Karl-Henrik Robèrt, professor

Samtliga vid Institutionen för strategisk hållbar utveckling vid Blekinge tekniska högskola.

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen?

https://sverigesradio.se/avsnitt/sa-kan-putins-krig-bli-klimatets-chans

Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.

En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 org

Först pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom  klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i Malmö

Och på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energi

Klimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.

Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.

Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.

Programledare: Robin Olin
robin.olin@sr.se

Reportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

De flesta är kanske inte mottagliga då vi möter så mycket negativa rubriker, i medias rapportering och sociala media.

Men vi kan faktiskt tillsammans, förändra livsstil utan att för den skull må sämre, och ändå bidra till allt mindre fossil förbränning genom dina egna steg.

– Lägg inte fokus på små detaljer och enskilda individers utsläpp.

Säger psykologen Kata Nylén, Klimatpsykologerna

Rekordvärme, översvämningar och skogsbränder. Extremväder och nya larmrapporter bäddar för klimatångest. I bästa fall leder det till ökat engagemang – i värsta fall till hopplöshet.

– Inget är riktigt fel, bara man gör det tillsammans. Det är det som är väldigt viktigt. Och gärna där man känner att man kommer att kunna se en förändring relativt snabbt. För det mår man väldigt bra av och får energi av.

Länk till öppen artikel: https://tt.omni.se/psykolog-vand-klimatangesten-till-engagemang/a/Xqjp7B

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Under försommaren publicerade Energimyndigheten Energiläget 2021 – en översikt.

Det är alltså data över 2019 men ger ändå en ganska klar bild över vilka energislag som vi faktiskt använder i Sverige. Den ger också på några få lättlästa sidor en samlad och lättillgänglig bild av utvecklingen på energiområdet i Sverige.

Länk till sida med nedladdningsbar Pdf. http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/en-oversikt-over-energilaget-i-sverige/

TeslaOwnersWestSweden.se – Nestor AB – uppdrag och utbildningar hållbar utveckling – VUEF.se – Energy Evolution Center

Vi står inför globala utmaningar. Enda sättet att lösa dem är genom globalt samarbete, grundat i lokalt engagemang.

Tänkte tipsa om detta kommande evenemang via Formas:

”FORSKNINGSRÅDET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING”. Det är i högsta grad kopplat till mitt eget engagemang i Västmanland Upplands Energiförening där vi har just lokala mål i till exempel kommande projekt #fossilfrittmälaren. Jag har ju har ju tidigare varit inblandad i projekt och dokumentation för Länsstyrelsen Västmanland ”Vindkraft Västmanland” och VUEF.se driver även projektet Hemakvaponi Bland VUEFs stödjande företag finns många som är kunniga och har erfarenhet av olika slag av förnybar energi. Såväl småskalig vattenkraft, vindkraft, solcellsanläggningar, elbåtar, off-grid-lösningar mm.

Klockan 9–10.30 varje morgon den 17, 18 och 19 maj arrangeras årets digitala Agenda 2030-konferens. Skriv in det i kalendern redan nu!

Välkommen att lyssna till inspirerande talare från olika delar av samhället. Följ och delta i diskussioner om nuläget för agendan i spåren av pandemin, vilken typ av satsningar och samarbeten som behövs för att uppnå målen och hur vi kan få fler aktörer att engagera sig i arbetet.

#2030konferensen
Information om program och möjlighet till anmälan inom kort.

Mer InformationDatum: 17 maj 2021 – 19 maj 2021Tid: 09:00 – 10:30Plats: Följ sändningen på youtube.com/formasfilmer Arrangör:Formas

https://formas.se/arkiv/evenemang/evenemang/2021-03-15-agenda-2030-konferens.html?utm_campaign=NyhetsbrevMar2021&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis

(Exempelvis en solcellsinstallation på 150 000 kr ger ett avdrag på som mest 22 500 kr. Och batterilager får på 80 000 kr ett avdrag på max 40 000 kr.) 

Liksom rot eller rut görs avdraget direkt på fakturan. Pengarna kommer heller inte kunna ta slut såsom varit fallet med investeringsstödet. I övrigt gäller följande enligt Skatteverket:

• Det gröna skatteavdraget är på max 50 000 kr per person och år. Är man två personer som gemensamt äger en eller flera fastigheter kan man alltså göra ett skatteavdrag på 100 000 kr per år.
• Det gröna avdraget gäller för privatpersoner. Företag och bostadsrättsföreningar kan inte göra avdraget.
• Det gröna avdraget och rut- och rotavdraget är två olika skatteavdrag där utrymmet för vad man kan ta ut ej påverkar varandra. 
• Det gröna avdraget gäller — till skillnad från rotavdrag — även för hus som byggts de senaste fem åren. 
• Det gröna avdraget gäller bara för fastigheter (och därmed solcellsanläggningar) som är anslutna till elnätet.
  
  

Via Solcellskollen.se: https://www.solcellskollen.se/blogg/klart-med-gront-avdrag-for-solceller-batterier-och-laddboxar-for-2021-detta-galler

Är du sugen på komplett solcellsanläggning? Kontakta mig Håkan Öqvist för mer information via tex: www.gruppsol.com / www.vuef.se